From the bottom of my heart
Fredagen som skulle bestå av bowling med några från klassen slutade istället inte alls så. Då bowlinghallen valt att stänga tidigare än vanligt så sprack våra planer. Jag åkte istället hem till Linda där några av tjejerna redan höll hus. Vi snackade massa skit som vanligt och skvallrade som aldrig förr. Sedan tog vi en lång biltur och skjutsade hem alla bävrar. Därefter fortsatte jag och Linda vår mysiga pratstund tills min kära pojkvän kom för att hämta mig.
Lördag morgon vaknade jag upp bredvid min älskling (FYI så är det de bästa som finns) och sedan efter en god frukost åkte vi ned till centrum för att hitta present åt Emma tha maan. VILKET EGENTLIGEN SKULLE VARA EN ÖVERRASKNING, men ohh no. Smidig som jag är ligger presenten mitt framför nosen på Emma när hon kommer hem till mig och där står jag och tror att om jag är snabb kanske hon inte märker något?. Och smidigare än så går det ju inte att bli, nej jag drar löpet fram och gömmer presenten och tror självklart att hon inte alls har hunnit sett den. (Hade jag inte dragit löpet och typ kastat mig in i garderoben hade hon aldrig förstått att den var till henne.
However, kvällen bestod av en mysig grillkväll med förkrök hemma hos Adam. Kvällen var riktigt lyckad tills någon får för sig att vi ska dra på någon fest och därmed får vi springa arslet av oss ner till bussen som vi knappt hinner med. Jag sprang som en liten hundvalp som fått snabel och blivit livrädd. Men trots att vi hade sjuukt bråttom så var ju Daniel TROTS ALLT tvungen att stanna och kissa? Men lyckligtvis kom han med bussen även om han hade lite skrapsår och blod här och var.
Festen sög förövrigt och killen som bodde där hade en väldigt annoying sak till flickvän. Jobbig som jag är var jag tvungen att gå fram till den tråkiga saken som inget hellre önskade än att få oss därifrån. Jag pratade med henne en stund med en överdrivet glad ton i rösten, bara för att irritera människan ännu mer. Jag tror fan aldrig jag har stött på någon drygare person än henne, hon var fan värre än mig OCH DÅ ÄR DET ILLA. Fy på dig unga dam!
Hursomhelst vill jag bara tala om att jag har världens bästa pojkvän utan att överdriva. Jag tror inte jag har insett hur jävla bra du är förrens igår på festen. Jag gjorde nog minst 56 fel den kvällen, jag var inte trevlig mot dig någonstans, men du gjorde allt rätt - trots att jag var dum mot dig. Du var inte bara snäll mot mig, du tog även hand om Emma. Ja, du är bra.
På morgonen när jag vaknade hade jag lite ångest och jag insåg verkligen att du är så grymt jävla bra. Jag kan inte fatta att du är min, du är verkligen min. Y no te quiero perder. Ta åt dig den här gången, du är, utan att tveka, det bästa som har hänt mig, älskling.
Lördag morgon vaknade jag upp bredvid min älskling (FYI så är det de bästa som finns) och sedan efter en god frukost åkte vi ned till centrum för att hitta present åt Emma tha maan. VILKET EGENTLIGEN SKULLE VARA EN ÖVERRASKNING, men ohh no. Smidig som jag är ligger presenten mitt framför nosen på Emma när hon kommer hem till mig och där står jag och tror att om jag är snabb kanske hon inte märker något?. Och smidigare än så går det ju inte att bli, nej jag drar löpet fram och gömmer presenten och tror självklart att hon inte alls har hunnit sett den. (Hade jag inte dragit löpet och typ kastat mig in i garderoben hade hon aldrig förstått att den var till henne.
However, kvällen bestod av en mysig grillkväll med förkrök hemma hos Adam. Kvällen var riktigt lyckad tills någon får för sig att vi ska dra på någon fest och därmed får vi springa arslet av oss ner till bussen som vi knappt hinner med. Jag sprang som en liten hundvalp som fått snabel och blivit livrädd. Men trots att vi hade sjuukt bråttom så var ju Daniel TROTS ALLT tvungen att stanna och kissa? Men lyckligtvis kom han med bussen även om han hade lite skrapsår och blod här och var.
Festen sög förövrigt och killen som bodde där hade en väldigt annoying sak till flickvän. Jobbig som jag är var jag tvungen att gå fram till den tråkiga saken som inget hellre önskade än att få oss därifrån. Jag pratade med henne en stund med en överdrivet glad ton i rösten, bara för att irritera människan ännu mer. Jag tror fan aldrig jag har stött på någon drygare person än henne, hon var fan värre än mig OCH DÅ ÄR DET ILLA. Fy på dig unga dam!
Hursomhelst vill jag bara tala om att jag har världens bästa pojkvän utan att överdriva. Jag tror inte jag har insett hur jävla bra du är förrens igår på festen. Jag gjorde nog minst 56 fel den kvällen, jag var inte trevlig mot dig någonstans, men du gjorde allt rätt - trots att jag var dum mot dig. Du var inte bara snäll mot mig, du tog även hand om Emma. Ja, du är bra.
På morgonen när jag vaknade hade jag lite ångest och jag insåg verkligen att du är så grymt jävla bra. Jag kan inte fatta att du är min, du är verkligen min. Y no te quiero perder. Ta åt dig den här gången, du är, utan att tveka, det bästa som har hänt mig, älskling.
Love to the people
Jag vet inte vart jag ska börja? FY FAN VAD VI ÄR BRA TJEJER!! :):)
Dagens tävling resulterade i massvis med medaljer till Tyresö Gymnastiken. Killarna och mixgruppen tog guld och ni var fantastiskt duktiga. Saras småtjejer tog guld igår och kom femma idag i en svårare tävling, vilket var mycket bra alltså. Och vi kom tvåa !! Hälften i laget har inte tävlat på flera år, jag tex har inte tävlat på över 3 år, men ändå ägde vi golvet. Ryktet säger att vi vann både dansen OCH trampett. Trampett var vi helt klart överlägsna i, inte ett fall och alla körde skitbra. Fan vad bra vi var.
Matta som jag var väldigt nervös för gick helt utmärkt, åtminstone för mig. Allt gick iofs sjukt bra för mig så jag kan inte säga annat än att jag är så jävla glad och stolt över oss, inklusive mig själv. Silvermedaljen hänger med andra ord bra runt min hals.
Nu ska jag sätta mig och äta, något som jag inte gjort på hela dagen - Oh yes I'm starving. Klyftpotatis, sås och kött, mums. Och snart kommer mina kära pojkvän över också. Dagen kan inte sluta på ett bättre sätt.
Stop the time and make this feeling last forever, duuuude <3
Dagens tävling resulterade i massvis med medaljer till Tyresö Gymnastiken. Killarna och mixgruppen tog guld och ni var fantastiskt duktiga. Saras småtjejer tog guld igår och kom femma idag i en svårare tävling, vilket var mycket bra alltså. Och vi kom tvåa !! Hälften i laget har inte tävlat på flera år, jag tex har inte tävlat på över 3 år, men ändå ägde vi golvet. Ryktet säger att vi vann både dansen OCH trampett. Trampett var vi helt klart överlägsna i, inte ett fall och alla körde skitbra. Fan vad bra vi var.
Matta som jag var väldigt nervös för gick helt utmärkt, åtminstone för mig. Allt gick iofs sjukt bra för mig så jag kan inte säga annat än att jag är så jävla glad och stolt över oss, inklusive mig själv. Silvermedaljen hänger med andra ord bra runt min hals.
Nu ska jag sätta mig och äta, något som jag inte gjort på hela dagen - Oh yes I'm starving. Klyftpotatis, sås och kött, mums. Och snart kommer mina kära pojkvän över också. Dagen kan inte sluta på ett bättre sätt.
Stop the time and make this feeling last forever, duuuude <3
Cause' I'm living to love you
Well, what can I say? Ännu en vecka som har gått och det är äntligen helg igen, igen. Konstigt nog känns det som att det är helg hela tiden, veckorna bara försvinner och jag får bara mer och mer ångest över att jag tar studenten snart (även om det är ett helt år kvar - dah). Vad fan ska man göra då? När ska man skaffa barn, flytta hemifrån, vart fan ska man bo? OCH NÄR I HELVETE VET MAN ATT MAN TRÄFFAT DEN RÄTTA? Blä, tänk om jag kunde leva i nuet och ta en dag i taget istället, vad mycket lättare allt skulle vara då. Jag har ju trots allt det mesta jag kan önska mig just nu. En underbar pojkvän - Robert, jag trivs så jävla bra med dig, tack för att du finns! Jag har inte bara en underbar pojkvän utan massvis med underbara kompisar. Inga nämda, inga glömda, men ni vet vilka ni är. Sedan har jag förhoppningsvis fått både sommarjobb och helgjobb. Övningskörningen går utmärkt, har inte kört på någon eller något än i alla fall. Och mamma är bara allmänt bra och cool (hon spelar ju faktiskt WOW). För att inte tala om att gymnastiken är en del av mitt liv igen, lycka.
Kan börja med att berätta om mina två jobb som dök upp från ingenstans. Av ren impuls ringde jag numret som Sofia gav mig för ett tag sedan. I andra luren hördes en vänlig röst som pratade på och förklarade hur allt gick till och så, något jag minst sagt inte hade förväntat mig. Därefter lovade hon mig att få "provjobba" och om allt fungerade bra så har jag ett helgjobb - som mäklarvärdinna.
Dagen efter ringer de från posten, som tidigare gav mig avslag till sommarjobb. Nu behövde de personal i kassan, hjälp med sortering av post m.m. Och då de läst mitt CV såg de att jag hade tidigare erfarenheter från kassaarbete. Därmed var mitt halva sommarjobb fixat, 2 veckor i juli blev det. Nu ska jag bara försöka hitta något arbete jag kan sysselsätta mig med i juni.
Nu till helgens bravader; Igår hade vi en liten mysig par-kväll som beståd av mig, Robban, Emma och Danne. Kvällen började med att jag och Robban åt middag hemma hos mig för att därefter bege oss till bowlinghallen där Emma och Danne väntade. Då det är discobowling blir det alltid lite roligare att bowla - och det går dessutom bättre av någon konstig anledning, eller vad säger du Robert? Sist vi spelade fick han inte över 100, nu däremot bjuder han på 179 poäng på första serien. Strike, strike, strike strike ... Jaa, hur många var det egentligen på rad du fick? Men det var antaligen bara tur eftersom jag slog honom i andra serien med hela 136 poäng. Danne hur gick det för dig? haha, kom du över 100 poäng NÅGON GÅNG? Din söta flickvän som trippade fram till banan, stannade och putade lite med rumpan för att sedan kasta iväg sitt klot med ett bra jävla dunkande vann tom över dig. Skäms du inte?
Idag blev jag uppkörd så tidigt som klockan 8 då Robban skulle på match. Premiärmatchen mot AIK slutade 1-1 och Varg stog för målet :) Wee. När jag kom hem åt jag en rejäl frukost med mami sedan övningskörde jag med pappa en stund. Det är märkligt att alla ska ringa precis när jag sätter mig i bilen och börjar rulla iväg och absolut INTE kan svara? Ibland känns det som att folk vill att jag ska köra på någon stackare som går vid vägkanten, man blir ju inte lite distraherad av en vibrerande mobil som ligger sådär passande i knät? Hursomhelst, efter bilturen som förövrigt gick bra gick jag ned och solade.
Ikväll är det tjejkväll hemma hos TesseLito, ska bli mest mys och träffa alla bävrar igen, även om hälften ska på fias skiva. Det är nästan synd om oss småbarn som inte får gå ut .. Ja, jag tycker fan synd om mig själv. Dessutom fyller jag år sådär lagom EFTER alla skivor, så det blir väl till att använda falsklegg, I guess.
Imorn är den stora dagen. Gymnastiktävlingen i Tullinge - och ja, jag är grymt nervös måste jag medge. Helt sjukt, jag har inte tävlat på fyra hela år. Jag ser fram emot det så grymt mycket samtidigt som jag är helt sjukt nervös så jag knappt kan äta. Om det går bra imorn så lovar jag att berätta hur det gick, ni kanske t.o.m kan få se några kort, men bara om det går bra.
Nu ska jag hoppa in i duschen och göra mig iordning för en mysig hemmakväll med tjejerna.
Take care biatches!
Kan börja med att berätta om mina två jobb som dök upp från ingenstans. Av ren impuls ringde jag numret som Sofia gav mig för ett tag sedan. I andra luren hördes en vänlig röst som pratade på och förklarade hur allt gick till och så, något jag minst sagt inte hade förväntat mig. Därefter lovade hon mig att få "provjobba" och om allt fungerade bra så har jag ett helgjobb - som mäklarvärdinna.
Dagen efter ringer de från posten, som tidigare gav mig avslag till sommarjobb. Nu behövde de personal i kassan, hjälp med sortering av post m.m. Och då de läst mitt CV såg de att jag hade tidigare erfarenheter från kassaarbete. Därmed var mitt halva sommarjobb fixat, 2 veckor i juli blev det. Nu ska jag bara försöka hitta något arbete jag kan sysselsätta mig med i juni.
Nu till helgens bravader; Igår hade vi en liten mysig par-kväll som beståd av mig, Robban, Emma och Danne. Kvällen började med att jag och Robban åt middag hemma hos mig för att därefter bege oss till bowlinghallen där Emma och Danne väntade. Då det är discobowling blir det alltid lite roligare att bowla - och det går dessutom bättre av någon konstig anledning, eller vad säger du Robert? Sist vi spelade fick han inte över 100, nu däremot bjuder han på 179 poäng på första serien. Strike, strike, strike strike ... Jaa, hur många var det egentligen på rad du fick? Men det var antaligen bara tur eftersom jag slog honom i andra serien med hela 136 poäng. Danne hur gick det för dig? haha, kom du över 100 poäng NÅGON GÅNG? Din söta flickvän som trippade fram till banan, stannade och putade lite med rumpan för att sedan kasta iväg sitt klot med ett bra jävla dunkande vann tom över dig. Skäms du inte?
Idag blev jag uppkörd så tidigt som klockan 8 då Robban skulle på match. Premiärmatchen mot AIK slutade 1-1 och Varg stog för målet :) Wee. När jag kom hem åt jag en rejäl frukost med mami sedan övningskörde jag med pappa en stund. Det är märkligt att alla ska ringa precis när jag sätter mig i bilen och börjar rulla iväg och absolut INTE kan svara? Ibland känns det som att folk vill att jag ska köra på någon stackare som går vid vägkanten, man blir ju inte lite distraherad av en vibrerande mobil som ligger sådär passande i knät? Hursomhelst, efter bilturen som förövrigt gick bra gick jag ned och solade.
Ikväll är det tjejkväll hemma hos TesseLito, ska bli mest mys och träffa alla bävrar igen, även om hälften ska på fias skiva. Det är nästan synd om oss småbarn som inte får gå ut .. Ja, jag tycker fan synd om mig själv. Dessutom fyller jag år sådär lagom EFTER alla skivor, så det blir väl till att använda falsklegg, I guess.
Imorn är den stora dagen. Gymnastiktävlingen i Tullinge - och ja, jag är grymt nervös måste jag medge. Helt sjukt, jag har inte tävlat på fyra hela år. Jag ser fram emot det så grymt mycket samtidigt som jag är helt sjukt nervös så jag knappt kan äta. Om det går bra imorn så lovar jag att berätta hur det gick, ni kanske t.o.m kan få se några kort, men bara om det går bra.
Nu ska jag hoppa in i duschen och göra mig iordning för en mysig hemmakväll med tjejerna.
Take care biatches!
Drunken Monkey
Jag får väl börja med att säga att jag är så heeeemskt ledsen att jag inte skrivit tidigare, jag vet att jag är dålig, jag är sämst, jag är en hemsk människa helt enkelt. Eller inte. Det har helt enkelt varit för mycket runt omkring, jag har inte orkat eller haft lust att skriva. Men efter sissådär några veckors uppehåll är jag back on track again och är beredd att göra en nytt försök gällande skrivandet. Det enda som tynger ned mig nu är att jag vet mycket väl att jag borde göra annat, men inte fan gör man det man måste - nej bara det man vill. Och trots att man gör det man måste så är det så mycket man inte hinner med, alla dessa småsaker bara läggs på hyllan och stannar där ett bra tag tills man förhoppningsvis glömt bort vad man skulle göra. Men hursomhelst så ska jag ta tag i en av alla småsaker, nämligen bloggen.
Tack vare det underbara vädret känns det som att man svävar på moln, fyfasiken vad jag blir glad och taggad när det är så bra väder. -Våren är min drog och jag ska aldrig någonsin sluta ta den. Jag har varit så frukstansvärt skoltrött de senaste veckorna och har bara velat gå i ide. Men nu när solen skiner och det till och med luktar vår vill man bara hoppa och studsa (med läxböckerna i handen). Det finns dock en sak som kan förstöra min studsande energi, nämligen mitt rum. Haha säger jag bara, det är katastrof utan att överdriva. Folk får nästan stroke när de hälsar på och jag säger varje gång att jag ska städa, jättesnart. (Ännu en sak som ofta läggs på hyllan). Men inte fan blir det så, mitt rum trivs att se ut som Iraks bombade gator och jag är ledsen för det.
Sedan vill jag bara säga att min ex-pojkvän Fredrik som är i Australien kommer snart hem. Vi har pratat en hel del när han varit borta och det känns som att han har haft en väldigt lyckad resa hittills, trots alla omständigheter. Jag måste medge att jag har saknat dig, inte oss, men dig. Ett år tillsammans är en lång tid och det går inte att bara glömma bort dig och förtränga alla våra minnen. Även om jag tycker jag lyckats ganska bra med det så är det fel, så fel, fel mot dig. Men det ska bli kul att se ditt ansikte igen och jag hoppas vi kan fortsätta som vänner ...
Och lyssna noga nu, för problemet som kvarstår är; Jag har en ny pojkvän nu. Vem vet, det kanske inte fungerar att jag fortsätter ha kontakt med dig Fredrik även om jag vill, jag måste ju trots allt lyssna på vad min pojkvän har att säga. Inte för att jag inte vill lyssna på honom, men det är svårt. Svårt när man själv inte riktigt vet vad som är bäst eller vad man ska göra. Men som det ser ut nu kommer jag aldrig någonsin släppa taget om dig Robert John, Fredriksson. Utan överdrift så är du bland det bästa som hänt mig, även om vi inte varit tillsammans speciellt länge. Jag trivs så jävla bra med dig och Egypten i sommar kommer bli awesome!
Sedan måste jag få klaga lite också; Jag ser ut som en halvdöd hackspett som nyss lärt sig gå. Dvs, ingen vacker syn när man se mig gå längst gatorna. Min tränare "operarde" min tå häromdagen, det räckte att hon tog fram den stora nålen så gjorde det ont. Därefter fick jag jätte-vita-saken-HUGO på min tå som gjorde att jag nu har storlek 45 i skor. Men inte nog med det, nej nej, självklart sträckte jag mig på träningen också. Min älskling masserade mig och försökte göra allt för att det skulle bli bättre, men tamejfan, det hjälpte inte. Så nu kan jag knappt gå och det gör ont att ligga i sängen, GREAT.
I helgen är det gymnastiktävling i Tullinge. Första tävlingen för mig på 4 år, men nej, jag är inte nervös? Jag förstår inte varför jag slutade på gymnastiken egentligen, jag hade kunnat bli riktigt bra om jag bara ville. Alla vuxna sa det till mig som liten, men inte fan lyssnade jag. "The only things in life you regret are the chances you didn't take .." Och det är ju så sant som att små apor är söta. Jag tänker inte ångra att jag istället valde att spela fotboll framför gymnastiken, det jag ångrar nu är att jag inte tog vara på alla chanser. Vem vet hur mitt liv hade sett ut isåfall?
"När jag får lite tid över ska jag sluta stressa", I swear
So long people!
Tack vare det underbara vädret känns det som att man svävar på moln, fyfasiken vad jag blir glad och taggad när det är så bra väder. -Våren är min drog och jag ska aldrig någonsin sluta ta den. Jag har varit så frukstansvärt skoltrött de senaste veckorna och har bara velat gå i ide. Men nu när solen skiner och det till och med luktar vår vill man bara hoppa och studsa (med läxböckerna i handen). Det finns dock en sak som kan förstöra min studsande energi, nämligen mitt rum. Haha säger jag bara, det är katastrof utan att överdriva. Folk får nästan stroke när de hälsar på och jag säger varje gång att jag ska städa, jättesnart. (Ännu en sak som ofta läggs på hyllan). Men inte fan blir det så, mitt rum trivs att se ut som Iraks bombade gator och jag är ledsen för det.
Sedan vill jag bara säga att min ex-pojkvän Fredrik som är i Australien kommer snart hem. Vi har pratat en hel del när han varit borta och det känns som att han har haft en väldigt lyckad resa hittills, trots alla omständigheter. Jag måste medge att jag har saknat dig, inte oss, men dig. Ett år tillsammans är en lång tid och det går inte att bara glömma bort dig och förtränga alla våra minnen. Även om jag tycker jag lyckats ganska bra med det så är det fel, så fel, fel mot dig. Men det ska bli kul att se ditt ansikte igen och jag hoppas vi kan fortsätta som vänner ...
Och lyssna noga nu, för problemet som kvarstår är; Jag har en ny pojkvän nu. Vem vet, det kanske inte fungerar att jag fortsätter ha kontakt med dig Fredrik även om jag vill, jag måste ju trots allt lyssna på vad min pojkvän har att säga. Inte för att jag inte vill lyssna på honom, men det är svårt. Svårt när man själv inte riktigt vet vad som är bäst eller vad man ska göra. Men som det ser ut nu kommer jag aldrig någonsin släppa taget om dig Robert John, Fredriksson. Utan överdrift så är du bland det bästa som hänt mig, även om vi inte varit tillsammans speciellt länge. Jag trivs så jävla bra med dig och Egypten i sommar kommer bli awesome!
Sedan måste jag få klaga lite också; Jag ser ut som en halvdöd hackspett som nyss lärt sig gå. Dvs, ingen vacker syn när man se mig gå längst gatorna. Min tränare "operarde" min tå häromdagen, det räckte att hon tog fram den stora nålen så gjorde det ont. Därefter fick jag jätte-vita-saken-HUGO på min tå som gjorde att jag nu har storlek 45 i skor. Men inte nog med det, nej nej, självklart sträckte jag mig på träningen också. Min älskling masserade mig och försökte göra allt för att det skulle bli bättre, men tamejfan, det hjälpte inte. Så nu kan jag knappt gå och det gör ont att ligga i sängen, GREAT.
I helgen är det gymnastiktävling i Tullinge. Första tävlingen för mig på 4 år, men nej, jag är inte nervös? Jag förstår inte varför jag slutade på gymnastiken egentligen, jag hade kunnat bli riktigt bra om jag bara ville. Alla vuxna sa det till mig som liten, men inte fan lyssnade jag. "The only things in life you regret are the chances you didn't take .." Och det är ju så sant som att små apor är söta. Jag tänker inte ångra att jag istället valde att spela fotboll framför gymnastiken, det jag ångrar nu är att jag inte tog vara på alla chanser. Vem vet hur mitt liv hade sett ut isåfall?
"När jag får lite tid över ska jag sluta stressa", I swear
So long people!
