Första skivan
Den 3 april befinner jag mig på den första skivan för i år. Det är min gamla klass på JENSEN som har bokat in det datumet och temat är film. Jag har bestämt mig för att vara Tingeling och Linda kommer att vara Jack Sparrow. Kan bli rätt intressant. Jag har idag införskaffat kläderna och nu återstår det bara att klippa sönder dem. Sedan är det bara att invänta ögonblicket då vi befinner oss här hemma och byter om, målar oss och super ned oss under bordet. Can't wait.
Igår åkte jag och hälsade på i min gamla skola. Denniz börjar med att ge mig fel kod så jag står där som ett grottmongo och försöker ta mig in. Den snälla farbrorn släppte dock in mig efter ett tag. Ursäkten var; Jag blanadade ihop koden med den jag har hemma.
Denniz och Emil skulle göra ett reportage om skolan och jag fick äran att vara med. Jag märkte ganska snabbt att Emil inte filmade frågorna D ställde - med andra ord kommer de klippa ihop mina svar med någon helkonstigt. Jag hade riktigt kul och ännu roligare hade jag när min gamla coach (mentor) satte sig i rummet för att även hon bli intrervjuad. Jag skrattade så jag nästan grät och vi låg nog alla och krälade på golvet. Utan tvekan har jag förlängt mitt liv med 10 år.
Därefter bar det av till Denniz place, jag skulle få mina skivbiljetter och katalogerna som jag är med i. När vi kommer till porten tycker människan in en kod och jag kunde ganska snabbt konstatera att koden inte hade ett skit att göra med den jag fick utanför JENSENS dörrar. Bortförklaringen den här gången var; ehh, jag tänkte att .. alltså.." Med andra ord var han lika förvirrad som han alltid har varit och jag är förvånad att han ens hittar hem.
Jag måste erkänna att jag saknar den skolan och en del av folket. Stämningen är helt annorlunda jämfört med här. Där möts man av hög musik, glada elever och konstiga lärare. Men jag tror ändå jag gjorde rätt val som bytte, TG's folk gör min dag, vaaaarje dag. Jag lever ju för skvallret och alla miffon som befinner sig där.
Igår åkte jag och hälsade på i min gamla skola. Denniz börjar med att ge mig fel kod så jag står där som ett grottmongo och försöker ta mig in. Den snälla farbrorn släppte dock in mig efter ett tag. Ursäkten var; Jag blanadade ihop koden med den jag har hemma.
Denniz och Emil skulle göra ett reportage om skolan och jag fick äran att vara med. Jag märkte ganska snabbt att Emil inte filmade frågorna D ställde - med andra ord kommer de klippa ihop mina svar med någon helkonstigt. Jag hade riktigt kul och ännu roligare hade jag när min gamla coach (mentor) satte sig i rummet för att även hon bli intrervjuad. Jag skrattade så jag nästan grät och vi låg nog alla och krälade på golvet. Utan tvekan har jag förlängt mitt liv med 10 år.
Därefter bar det av till Denniz place, jag skulle få mina skivbiljetter och katalogerna som jag är med i. När vi kommer till porten tycker människan in en kod och jag kunde ganska snabbt konstatera att koden inte hade ett skit att göra med den jag fick utanför JENSENS dörrar. Bortförklaringen den här gången var; ehh, jag tänkte att .. alltså.." Med andra ord var han lika förvirrad som han alltid har varit och jag är förvånad att han ens hittar hem.
Jag måste erkänna att jag saknar den skolan och en del av folket. Stämningen är helt annorlunda jämfört med här. Där möts man av hög musik, glada elever och konstiga lärare. Men jag tror ändå jag gjorde rätt val som bytte, TG's folk gör min dag, vaaaarje dag. Jag lever ju för skvallret och alla miffon som befinner sig där.
Kommentarer
Trackback