TesseLito

Vi har en kille på jobbet som skrattar som en åsna med puckelrygg. Hans skratt ekar över hela företaget och volymen i mina hörlurar tycks inte överrösta skrattet. Det får en att glömma allt man håller på med och man fokuserar utav bara helvete på dessa jobbiga ljudvågor. Det liksom hackar sig fram "heh heh heh hah" och ibland måste jag nästan gå fram till honom och kolla så han inte har hakat upp sig. Troligtvis är jag inte den enda som tycker det är intressant då alla som befinner sig i hans närhet har en tendens att börjar skratta så fort hans mungipor rör sig upp mot öronen.

Man känner vibrationerna och därmed är skrattet är på G. Jag får känslan av att hela företaget stannar upp för att invänta detta speciella moment. Roligast av allt är att du kan inte avgöra om det är ett asgarv han kommer att bjuda på eller bara ett litet "hehe - det här var ju roligt .." för hans skratt låter exakt likdant i alla situationer. Då kanske du frågar dig, hur kan du avgöra om det är ett asgarv eller inte? Jo, det beror på hur länge detta upphakande ljud pågår - desto längre det håller på, desto roligare har killen.

Jag skulle kunna fortsätta prata om hans skratt i flera inlägg, men let's leave it this way.