Tankeställare
Senaste fikan med Frida gav mig en ny inställning till livet. Vi alla tänker olika och det är alltid roligt att dela med sig av sina erfarenheter. Den människan gav mig nästan en hjärtattack, det är så mycket man inte vet/tror om henne. Detta gäller självklart inte bara henne, utan allt och alla man tror sig känna. Det sjuka med det här är hur bra man kan dölja sin insida med sitt yttre. Det hon berättade var bara sjukt och lite roligt kanske, men det var inte det hon sa som gav mig en tankeställare. Det var själva principen att ditt yttre kan lura i stort sett vem som helst.
Idag har jag gjort en lista (jag vet, brist på saker att göra). Den listan består av saker jag vill förändra/förbättra hos mig själv, som människa. Det kan handla om allt från att plocka in disken i diskmaskinen så att mamma blir glad till att jag ska sluta sova naken. När jag skrev ner detta var jag även tvungen att ha en förklaring till det, jag fick inte skriva ner något som inte skulle ge något - om ni förstår vad jag menar? Listan är alltså väl genomtänkt och väldigt bra. Jag har redan idag påbörjat min väg till att bli en "bättre människa". Det här var faktiskt en ganska rolig idé och helt plötsligt känns livet lite mer meningsfullt. Det känns som att man strävar efter det här jag nu har skrivit ner och det blir som ett mål.
Jag kan inte sluta lyssna på låten if tomorrow never comes efter att jag hörde Kevin sjunga den. Han sjöng den till sin flickvän och om man lyssnar på texten så är den så sjukt jävla fin. Även detta gav mig en liten tankeställare; vet de människor jag älskar om att jag faktiskt älskar dem? Detta blev ännu en punkt på min lista. Om jag skulle dö om en timme eller om en vecka så ska jag dö lycklig. De jag älskar ska veta hur mycket jag tycker om dem och hur mycket jag uppskattar att de finns vid min sida. Jag tror att jag är ganska öppen som person, åtminstone mot de jag litar på. Trots det kan jag erkänna att jag har svårt att visa känslor. Samtidigt, vad spelar det för roll om jag skriver ett sms om hur mycket jag tycker om en person eller om jag säger det i verkligheten? Tekniskt sett så betyder det samma sak och vissa har lättare att uttrycka sig i text medan andra föredrar att prata. Jag föredrar nog en blandning men jag har sjukt mycket lättare att få ut det jag vill i text. Det jag ville komma fram till var att jag skiter i om det är finare att säga något i verkligheten! Hellre säger jag det 10 gånger i ett sms än ingen gång i verkligheten!
Jag hoppas att ni som står mig nära vet hur mycket ni betyder. När jag säger att jag inte skulle klara mig utan er så menar jag det. Livet skulle helt klart inte vara värt att leva om inte ni gjorde mina dagar värda att minnas. Nu blev det för mycket kärlek i detta inlägg. Jag måste springa ut i snön nu för jag har ett möte. Där ska jag tala om att jag ska lämna mina småtjejer i över ett år. Jag kommer stå med gråten i halsen när jag ska säga hejdå, jag vill inte!! Därefter ska jag och syster ut och åka pullka och leka i snön. Moaha
PussPuss
Idag har jag gjort en lista (jag vet, brist på saker att göra). Den listan består av saker jag vill förändra/förbättra hos mig själv, som människa. Det kan handla om allt från att plocka in disken i diskmaskinen så att mamma blir glad till att jag ska sluta sova naken. När jag skrev ner detta var jag även tvungen att ha en förklaring till det, jag fick inte skriva ner något som inte skulle ge något - om ni förstår vad jag menar? Listan är alltså väl genomtänkt och väldigt bra. Jag har redan idag påbörjat min väg till att bli en "bättre människa". Det här var faktiskt en ganska rolig idé och helt plötsligt känns livet lite mer meningsfullt. Det känns som att man strävar efter det här jag nu har skrivit ner och det blir som ett mål.
Jag kan inte sluta lyssna på låten if tomorrow never comes efter att jag hörde Kevin sjunga den. Han sjöng den till sin flickvän och om man lyssnar på texten så är den så sjukt jävla fin. Även detta gav mig en liten tankeställare; vet de människor jag älskar om att jag faktiskt älskar dem? Detta blev ännu en punkt på min lista. Om jag skulle dö om en timme eller om en vecka så ska jag dö lycklig. De jag älskar ska veta hur mycket jag tycker om dem och hur mycket jag uppskattar att de finns vid min sida. Jag tror att jag är ganska öppen som person, åtminstone mot de jag litar på. Trots det kan jag erkänna att jag har svårt att visa känslor. Samtidigt, vad spelar det för roll om jag skriver ett sms om hur mycket jag tycker om en person eller om jag säger det i verkligheten? Tekniskt sett så betyder det samma sak och vissa har lättare att uttrycka sig i text medan andra föredrar att prata. Jag föredrar nog en blandning men jag har sjukt mycket lättare att få ut det jag vill i text. Det jag ville komma fram till var att jag skiter i om det är finare att säga något i verkligheten! Hellre säger jag det 10 gånger i ett sms än ingen gång i verkligheten!
Jag hoppas att ni som står mig nära vet hur mycket ni betyder. När jag säger att jag inte skulle klara mig utan er så menar jag det. Livet skulle helt klart inte vara värt att leva om inte ni gjorde mina dagar värda att minnas. Nu blev det för mycket kärlek i detta inlägg. Jag måste springa ut i snön nu för jag har ett möte. Där ska jag tala om att jag ska lämna mina småtjejer i över ett år. Jag kommer stå med gråten i halsen när jag ska säga hejdå, jag vill inte!! Därefter ska jag och syster ut och åka pullka och leka i snön. Moaha
PussPuss
Kommentarer
Trackback
