Ett inlägg för min egen skull
Denna vecka kommer bli allt annat än ointressant. Jag blir helt ivrig när jag ska gå och lägga mig för jag vill bara att det ska bli nästa dag. Jag är som ett litet barn som man nästan måste kedja fast i sängen för att jag inte ska hålla på och studsa omkring. Snart är det läggdags igen och jag har redan ångest för den låånga och tråkiga natten.
I veckan ska jag luncha med moster, träna gymnastik, träna mina småtjejer samt tävla med dem, Champens avskedsfest och förkrök med favvo-tjejerna, hemlig biodate, romantisk middag med linda (Nej, jag har inte frågat dig än men jag vet att du kommer läsa det här så planera in det någon dag kvinna!), promenader, inflyttning hos CarroL i några dagar. Jag har säkert glömt något men jag blir helt ivrig av att läsa allt jag ska göra. Ni kanske inte njuter lika mycket som jag gör när jag läser det här, men för mig har det faktiskt betydelse. Och med tanke på att hälften av alla er arbetar 9 to 5 eller går i skolan så kan jag utan att ljuga säga att jag inte är ett dugg avundsjuka på er och trivs faktiskt ganska bra med min vardag som pensionär.
Nu när jag vet vad jag har att se fram emot kanske det är dags att krypa ned i sängen så jag kan vakna upp snart och känna att ett nytt äventyr väntar. Jag är dock lite ledsen i ögat eftersom jag har sträckt mig på baksida lår och har sjukt ont i min fot. Den jäveln verkar aldrig bli bra och jag får jämt ont efter jag tränat, ibland blir det värre ibland gör det inte så ont. Förstår inte vad jag ska ta mig till. Jag tror fortfarande på min teori om att det bara är träningsverk jag har i foten eftersom jag har kört med tejp i något år och därför inte har några muskler. Mamma håller inte med mig alls och krossar i stället mina förhoppningar och går rakt på sak; du kan ge upp om dina fötter, dom är trasiga and thats the way it is. Tack mamma för din uppmuntran! Hon hjälper mig i och för sig alltid och för en stund sedan satt hon och masserade in tigerbalsan i låret, där jag sträckt mig. Fan vad ont det gjorde men det kanske blir bra tillslut. Jag hoppas verkligen det eftersom det är på lördag det gäller, då jävlar ska jag visa hur vig jag blivit och att jag kan stå i den där balansen med benet rakt upp. Wish me good luck, för det kan behövas ....
Nu ska jag sluta skriva, det finns typ inget stopp på mig när jag väl börjat. Godnatt!
I veckan ska jag luncha med moster, träna gymnastik, träna mina småtjejer samt tävla med dem, Champens avskedsfest och förkrök med favvo-tjejerna, hemlig biodate, romantisk middag med linda (Nej, jag har inte frågat dig än men jag vet att du kommer läsa det här så planera in det någon dag kvinna!), promenader, inflyttning hos CarroL i några dagar. Jag har säkert glömt något men jag blir helt ivrig av att läsa allt jag ska göra. Ni kanske inte njuter lika mycket som jag gör när jag läser det här, men för mig har det faktiskt betydelse. Och med tanke på att hälften av alla er arbetar 9 to 5 eller går i skolan så kan jag utan att ljuga säga att jag inte är ett dugg avundsjuka på er och trivs faktiskt ganska bra med min vardag som pensionär.
Nu när jag vet vad jag har att se fram emot kanske det är dags att krypa ned i sängen så jag kan vakna upp snart och känna att ett nytt äventyr väntar. Jag är dock lite ledsen i ögat eftersom jag har sträckt mig på baksida lår och har sjukt ont i min fot. Den jäveln verkar aldrig bli bra och jag får jämt ont efter jag tränat, ibland blir det värre ibland gör det inte så ont. Förstår inte vad jag ska ta mig till. Jag tror fortfarande på min teori om att det bara är träningsverk jag har i foten eftersom jag har kört med tejp i något år och därför inte har några muskler. Mamma håller inte med mig alls och krossar i stället mina förhoppningar och går rakt på sak; du kan ge upp om dina fötter, dom är trasiga and thats the way it is. Tack mamma för din uppmuntran! Hon hjälper mig i och för sig alltid och för en stund sedan satt hon och masserade in tigerbalsan i låret, där jag sträckt mig. Fan vad ont det gjorde men det kanske blir bra tillslut. Jag hoppas verkligen det eftersom det är på lördag det gäller, då jävlar ska jag visa hur vig jag blivit och att jag kan stå i den där balansen med benet rakt upp. Wish me good luck, för det kan behövas ....
Nu ska jag sluta skriva, det finns typ inget stopp på mig när jag väl börjat. Godnatt!
Kommentarer
Trackback
