Vi behöver prata ..
Behöver jag säga mer? Jag hatar de orden, jag bokstavligt talat hatar dem. Eftersom de varken ger mig mer mening eller svar kan vi lika bra hoppa över den biten. Jag sprängs snart, så mycket att säga, men ändå inte. Jag vill fly från den här situationen. Inte ens musiken låter mig slippa, snälla råååå!? Förutom att orden inte passar in i min vardag så kom jag även på vart mer dessa ord betyder KAOS - kärleken. Jag råkade sappa mellan kanalerna och fick då syn på Legually Blonde och kom in i filmen lagom när hon tror pojkvännen ska fria men i själva verket gör slut med henne. Dessa ord är verkligen inte bra någonstans, are they? Jag ska bli spansk tror jag, då kommer jag aldrig fatta när någon säger "We need to talk", vilket betyder Hakuna Matata - no worries liksom!? Japp, spanjor ska jag bli, jag klarar mig lätt på "Hola, como estas y una servesa por favor..."
När alla sover är det ganska ensamt måste jag säga, det är så mörkt och .. läskigt på något sätt? Jag planerade att ta mig till köket för att göra lite te men vände lika snabbt. Jag ska nu göra ett nytt försök men med en ficklampa i högsta hugg. På tal om den så hade vi strömavbrott för bara någon dag sedan, där kan vi snacka irriterande. Jag stiger upp, sätter på musiken och ploppar ned mackorna i brödrosten. Trött som jag är märker jag inte att det inte kommer någon musik från högtalarna, eller att alla digitala klockor är svarta. Gullig som jag är håller jag brödrosten sällskap, ivrig på att mackorna ska flyga upp och landa på golvet, as usual. Det tar tid och jag börjar skära upp grönsaker och fixa och tycker jag är ovanligt snabb eftersom mackorna fortfarande inte ploppat upp. Mackorna kom aldrig upp .....
Jag hade min mobil, smink och bil hos Linda .. dvs hela mitt liv? Alla telefoner pep när man kommer tillräckligt nära för att höra det inte alltför höga tonerna. Jag lyckas få liv i den enda väggtelefonen som låter mig ringa till henne och hon kollar så snällt upp bussen åt mig. Jag kunde heller inte duscha innan eftersom min uppbyggnad av ficklampor inte fungerade lika bra som jag hoppats på. Jag fick helt enkelt sätta mig på bussen svettig och äcklig. Mys.
Nog pratat om den förskräckliga morgonen, nu ska jag ta min lysande vän och gå och göra te.
Godnatt! De va la sweet (läs sviiiit, för att få Lindas dialekt på det hela) Hallelujah!
När alla sover är det ganska ensamt måste jag säga, det är så mörkt och .. läskigt på något sätt? Jag planerade att ta mig till köket för att göra lite te men vände lika snabbt. Jag ska nu göra ett nytt försök men med en ficklampa i högsta hugg. På tal om den så hade vi strömavbrott för bara någon dag sedan, där kan vi snacka irriterande. Jag stiger upp, sätter på musiken och ploppar ned mackorna i brödrosten. Trött som jag är märker jag inte att det inte kommer någon musik från högtalarna, eller att alla digitala klockor är svarta. Gullig som jag är håller jag brödrosten sällskap, ivrig på att mackorna ska flyga upp och landa på golvet, as usual. Det tar tid och jag börjar skära upp grönsaker och fixa och tycker jag är ovanligt snabb eftersom mackorna fortfarande inte ploppat upp. Mackorna kom aldrig upp .....
Jag hade min mobil, smink och bil hos Linda .. dvs hela mitt liv? Alla telefoner pep när man kommer tillräckligt nära för att höra det inte alltför höga tonerna. Jag lyckas få liv i den enda väggtelefonen som låter mig ringa till henne och hon kollar så snällt upp bussen åt mig. Jag kunde heller inte duscha innan eftersom min uppbyggnad av ficklampor inte fungerade lika bra som jag hoppats på. Jag fick helt enkelt sätta mig på bussen svettig och äcklig. Mys.
Nog pratat om den förskräckliga morgonen, nu ska jag ta min lysande vän och gå och göra te.
Godnatt! De va la sweet (läs sviiiit, för att få Lindas dialekt på det hela) Hallelujah!
Kommentarer
Trackback
