Otursdag...
Den här dagen har varit den värsta på länge! Det börjar med att jag vaknar upp två timmar innan klockan ringer, endast pga att jag är sjukt och inte kan andas. Jag har under nattens gång vaknat till ett flertal gånger av mina egna snarkningar, inte okej! Jag går upp och knarkar alvedon och halstabletter i hopp om att det ska bli lite bättre. Jag tänkte vara smart och ta en tidigare buss då vädret i princip talade om för mig att jag skulle bli försenad om jag inte gjorde så. Där står jag, på väg ut genom dörren och inser att jag inte har något busskort eller bankomatkort. Enda stället jag kunde tänka mig att det var på var i snön ute på parkeringen då jag fick ställa mig och skotta igårkväll. Jobbigt läge, hur lätt är det att hitta två små oskyldiga kort i den enorma snöhögen som finns på min plats? Jag gick ut och kollade, insåg snabbt att detta skulle ta lite väl lång tid och fick därför bege mig till bussen istället. Springa fick jag minsann göra, jag sprang för mitt liv och han precis med bussen. Bussarna skulle ju vara sena eftersom det var snökaos, men inte min buss inte, den kommer för tidigt. Tjurgubben säger sms-biljett numret och kollar inte ens på min biljett. 40 jävla spänn och han kollar inte ens!?!? Han kunde ju låtit mig gå på gratis istället.
På bussen ringer jag min mamma då jag inser att jag inte kan köpa min morgonkaffe utan bankomatkort. Jag åker till hennes jobb för att möta upp henne så hon kan köpa en kaffe åt mig. Vi springer in i killen vi brukar handla av och inser att han är på väg åt helt fel håll. Mamma springer och frågar vad i helvete han håller på med, ungefär. De har flyttat och stället där finns inte längre............. Jag blir argare och bestämmer mig för att gå till en annan som åtmintone ligger på vägen till mitt jobb. Tunnelbanan var det bara att skita i då min SMS-biljett hade gått ut. Jag gick, kom fram, beställer. Det jag ville ha var självklart slut, otippat? Grinigare än någonsin går jag därifrån med något helt annat än planerat. Jag kommer en halvtimme för tidigt till jobbet, och då har jag ändå vandrat omkring i halva stan innan. Jag går dit och drar hela min historia för min chef så att han ska tycka lite synd om mig. Det gjorde han inte, han bad mig dricka upp den lite snabbt och sedan hoppa in för att börja tidigare. Moget?? Folk var idioter, mer än vanligt. Jag hade valrossen bredvid mig, hon är större än 15 mig själv och lyckas alltid vara ivägen. Min hammarhaj kom och livade upp stämningen, så jag var glad i fem minuter i alla fall. Melissa gör dessutom jobbet så jävla mycket roligare, så lite kul hade jag även om jag mestadels var grinig. Pannkakor fick jag även till lunch. Bästa!
Tro inte att oturen var borta, allt gick åt helvete. På vägen hem missade jag bussen, blev klämd i tunnelbanespärrarna, fastnade med halsduken i någons jacka och fick springa för att inte bli släpad efter.... Nu har jag åtminstone kommit hem och jag är fortfarande vid liv, det är jag glad för! Mamma är ute och svinar med jobbet, hon ville att jag skulle hämta henne sedan. Jag vet inte om jag vågar ta mig ut, jag kanske låtsas sova eller något i den stilen. Jävla skitdag, jag blir förbannad och vet inte riktigt om jag ska skratta eller spöa skiten ur någon.
