TesseLito

Igår var inte riktigt min dag och jag var tvungen att få ur mig en del av det som tynger mitt hjärta. Förutom familjeproblem så rullar livet på. Pengarna rullar in som de ska, jag har världens bästaste vänner och killarna står i kö.. höhö. Nejmen seriöst, det går bra nu får man väl säga.

Hemma däremot... Just nu känner jag mig som ett spöke som vandrar omkring i mitt egna hem. Jag pratar inte med någon och blir väl lika ignorerad tillbaka. Mamma kan göra ett försök ibland, men hon får inte mycket till svar. Jag tänker inte tollerera att hon alltid tar hans parti bara för att hon inte vågar säga emot. Jag är så sjukt jävla trött på den här skiten. Jag tänker inte öppna käften förrens du ber om ursäkt och verkligen menar det. Antar att jag inte kan begära att du ska flytta ifrån en kille som du inte ens älskar (han är väl bara en trygghet som du inte orkar lämna?). Men förvänta dig inte att jag tänker försöka få det här att fungera. Du gör ditt val, jag gör mitt.

End of story känner jag. Jävla massa negativ skit hela tiden. Det är väl det man måste få ur sig, resten behöver man inte skriva om. Jag menar, man mår bra och bara lyckan i sig är som en drog. Man behöver inte skriva för att dosen ska bli starkare om ni förstår vad jag menar. Däremot vill man ju bara göra sig av med alla negativa känslor så man slipper den bördan. Konstigt nog hjälper det faktiskt att skriva, det är precis som att när tankarna blir till ord så lämnar de huvudet. Skönt vill jag lova!

Tack CarroL för att du finns, helt seriöst. Jag älskar dig min vän