2. - Första kärleken
Han kom där, som den lilla Tarzan jag alltid tyckt han var - fast snyggare än någonsin. Jag hade pojkvän när jag fick syn på honom, så han fick bli mitt ögongodis i skolan. Vi skulle sen hamna på samma fest och jag fick då äran att "fixa in honom" som det så coolt kallades på den tiden. Därav fick han mitt nummer och jag var praktiskt taget körd.
Det var rätt komplicerat när vi började träffas och jag visste att med honom skulle jag inte kunna kontrollera mig själv. Som den gentleman han är väntade han på mig tills jag var redo. Rätt eller fel att låta honom vänta, det beror på hur man ser på saken. Det var enklast så och jag tvingade som sagt inte honom till någonting. Jag hoppades bara att han skulle vänta, för jag visste att det skulle vara värt det. Jag är glad för det, för jag blev kär i den här killen från dag 1. Vi blev tillsammans, jag var lyckligare än någonsin. Mina vänner sa till och med att jag lyste/lös/whatever - och jag vet att det var för att jag var kär för första gången i mitt liv.
Vi var ett perfekt par (förutom när vi inte var det). Han var perfekt. Han gjorde allt för mig och lite till. Han fanns där i en av mina svåraste stunder i livet och det kommer jag aldrig kunna tacka honom tillräckligt för.
Jag kommer ihåg hur du alltid var den som kröp i buskarna efter bollen när vi spelade fotboll på altanen och jag hade lyckats skjuta iväg den. Hur du kunde komma med dina osköna skämt vid helt fel tidpunkt och man blev så arg att man blev glad istället. Hur du kunde bära ner mig för trappan när jag var trött och grinig för att jag behövde sova. Hur du alltid låg och kliade mig på magen tills jag somnade i din famn...
Alla sagor har ett slut, vår tog slut efter 1½ tillsammans.
Idag är vi vänner & jag är tacksam för att fortfarande få ha dig i mitt liv
Det var rätt komplicerat när vi började träffas och jag visste att med honom skulle jag inte kunna kontrollera mig själv. Som den gentleman han är väntade han på mig tills jag var redo. Rätt eller fel att låta honom vänta, det beror på hur man ser på saken. Det var enklast så och jag tvingade som sagt inte honom till någonting. Jag hoppades bara att han skulle vänta, för jag visste att det skulle vara värt det. Jag är glad för det, för jag blev kär i den här killen från dag 1. Vi blev tillsammans, jag var lyckligare än någonsin. Mina vänner sa till och med att jag lyste/lös/whatever - och jag vet att det var för att jag var kär för första gången i mitt liv.
Vi var ett perfekt par (förutom när vi inte var det). Han var perfekt. Han gjorde allt för mig och lite till. Han fanns där i en av mina svåraste stunder i livet och det kommer jag aldrig kunna tacka honom tillräckligt för.
Jag kommer ihåg hur du alltid var den som kröp i buskarna efter bollen när vi spelade fotboll på altanen och jag hade lyckats skjuta iväg den. Hur du kunde komma med dina osköna skämt vid helt fel tidpunkt och man blev så arg att man blev glad istället. Hur du kunde bära ner mig för trappan när jag var trött och grinig för att jag behövde sova. Hur du alltid låg och kliade mig på magen tills jag somnade i din famn...
Alla sagor har ett slut, vår tog slut efter 1½ tillsammans.
Idag är vi vänner & jag är tacksam för att fortfarande få ha dig i mitt liv
Kommentarer
Trackback
