Då kör vi - 1. Presentera dig själv
Jag heter Terese men föddes som en Theresé. Jag tror att mina föräldrar missade att jag inte kom från ett arabland, därför valde jag att fixa till deras misstag. Theresé för mig ser nämligen arabiskt och så vitt jag vet är jag inte ens lite arabisk. (Förlåt till er som faktiskt stavas så). Jag föddes svarthårig och som världens största hårboll. Inte störst kroppsmässigt, utan jag var nog den som hade mest hår på hela Nacka Sjukhus.
Jag började hos dagmamma och höjdpunkten för de flesta där var Bananer i Pyjamas. Missade man det kunde man lika bra sitta och tjura i ett hörn resten av dagen. Min dagmamma var den absolut bästa, så jag valde faktiskt att stanna hos henne enda tills jag gick i 3an. Då var jag mer som en hjälpande hand än som ett dagbarn. Tillslut insåg vi båda att det var dags att gå vidare och jag släppte sakta men säkert taget för att stå på egna ben.
Som liten hade jag Harry Potter-glasögon och jag är förvånad att jag inte blev mobbad. Förutom att jag tvingades bära skolans fulaste glasögon så lyckades jag även att få ett bänklock i huvudet 3 år i rad när skolfotot skulle tas. Gissa vem som var sötast i klassen? Inte fan var det jag i alla fall! Tillslut vägrade jag sätta på mig glasögonen och fick min vilja igenom. I gamla dagboksinlägg var det här tydligen den lyckligaste dagen i mitt liv. I 5an tror jag att jag började se ut som en människa och det märktes nog ganska ordentligt på mitt självförtroende.
Utanför skolan tränade jag gymnastik på tok för mycket och spenderade resten av tiden utomhus med kompisar. I korta drag var det väl så mitt liv såg ut. Min mamma var den som alltid fanns vid min sida och som gjorde mig till den jag är idag. Hon var även den som skämde bort mig sådär lagom mycket i mina ögon, men sådär överdrivet mycket i andras.
Idag är jag 21 år gammal, bor fortfarande hemma och jobbar på 3 jobb. Är i princip aldrig hemma då jag antingen tränar, är i gymnastikhallen eller umgås med kompisar (Då jag inte befinner mig på jobbet såklart). Jag älskar livet när man knappt har tid att andas, kan vara därför mitt liv ser ut just som det gör. Däremot vet jag att man kan ta sig tid om man verkligen vill. Så för er jag älskar har jag all tid i världen - och det hoppas jag att ni vet!
Over n' out, T
Jag började hos dagmamma och höjdpunkten för de flesta där var Bananer i Pyjamas. Missade man det kunde man lika bra sitta och tjura i ett hörn resten av dagen. Min dagmamma var den absolut bästa, så jag valde faktiskt att stanna hos henne enda tills jag gick i 3an. Då var jag mer som en hjälpande hand än som ett dagbarn. Tillslut insåg vi båda att det var dags att gå vidare och jag släppte sakta men säkert taget för att stå på egna ben.
Som liten hade jag Harry Potter-glasögon och jag är förvånad att jag inte blev mobbad. Förutom att jag tvingades bära skolans fulaste glasögon så lyckades jag även att få ett bänklock i huvudet 3 år i rad när skolfotot skulle tas. Gissa vem som var sötast i klassen? Inte fan var det jag i alla fall! Tillslut vägrade jag sätta på mig glasögonen och fick min vilja igenom. I gamla dagboksinlägg var det här tydligen den lyckligaste dagen i mitt liv. I 5an tror jag att jag började se ut som en människa och det märktes nog ganska ordentligt på mitt självförtroende.
Utanför skolan tränade jag gymnastik på tok för mycket och spenderade resten av tiden utomhus med kompisar. I korta drag var det väl så mitt liv såg ut. Min mamma var den som alltid fanns vid min sida och som gjorde mig till den jag är idag. Hon var även den som skämde bort mig sådär lagom mycket i mina ögon, men sådär överdrivet mycket i andras.
Idag är jag 21 år gammal, bor fortfarande hemma och jobbar på 3 jobb. Är i princip aldrig hemma då jag antingen tränar, är i gymnastikhallen eller umgås med kompisar (Då jag inte befinner mig på jobbet såklart). Jag älskar livet när man knappt har tid att andas, kan vara därför mitt liv ser ut just som det gör. Däremot vet jag att man kan ta sig tid om man verkligen vill. Så för er jag älskar har jag all tid i världen - och det hoppas jag att ni vet!
Over n' out, T
Kommentarer
Trackback
