Vi säger heeeeeejdå
Ett långt och jobbigt farväl mitt i natten blev det tillslut. Men det var rätt underbart på samma gång. Jag var inte ledsen just då, bara glad av att få vara med dig. Vid korsningen såg jag slutligen våra bilar dela på sig och jag åkte åt ett annat håll. Jag vinkade lite försiktigt utan att du såg. Sedan tänkte jag tillbaka på nätterna vi haft tillsammans i nästan 3 veckor i sträck. Hur jag somnar i dina armar varje kväll och vaknar upp av att dina hundögon tittar sådär fint på mig. Det känns jävligt tungt just nu, men om jag får bestämma så klarar vi det här. Jag ska somna i dina armar igen, ett flertal gånger till.
På kvällen fick jag ett samtal från Pruttisen. Allt hade gått bra och han var på väg till sitt nya hem. Det kändes så sjukt att han plötsligt var flera timmar bort från mig, då jag ganska nyligen låg i hans famn och sov som ett barn.
Efter en ölrunda på Söder igår blev det nattbussen hem. Snäll som chaffisen är öppnar han dörrarna och jag får äran att kliva ut rakt i en snödriva som är högre än vad jag är. Jag hoppar snällt ut och inser att om jag inte klättrar högre upp i snöhögen så kommer jag att bli påkörd av bussen. Illa kvickt tar jag sats och gör att jätteskutt. Därefter har jag snö upp till midjan och halva snöhögen har lyckats ta sig in i mina skor. Där stod jag som ett fån halv 3 på natten. Kryper ut på vägen igen, blir nästan påkörd av en arg bilist som säkert undrar vad fan jag gör gåendes i fel riktning på en bilväg. Jag kollar försiktigt upp på den stora snöhögen som inte låter mig komma in på gångvägen. Traskar sedan snällt vidare tills jag finner ett hål lagom stort för mig. Fötterna värkte som aldrig för och väl inne bestämde jag mig för att dumpa de stora snöbollarna som jag hade i skorna mitt i hallen. Detta var inte lika populärt på morgonen när jag slaffsade runt som en yrvaken höna och insåg att jag skaffat oss en innomhus-pool.
Dags att ta igen lite sömn för att sedan köra avskedsmiddag hos Linda som också överger mig snart. Tror jag skippar utgången ikväll då jag jobbar imorgon och inte sovit så mycket de senaste dagarna.
<3
The Fray - I Look After You
På kvällen fick jag ett samtal från Pruttisen. Allt hade gått bra och han var på väg till sitt nya hem. Det kändes så sjukt att han plötsligt var flera timmar bort från mig, då jag ganska nyligen låg i hans famn och sov som ett barn.
Efter en ölrunda på Söder igår blev det nattbussen hem. Snäll som chaffisen är öppnar han dörrarna och jag får äran att kliva ut rakt i en snödriva som är högre än vad jag är. Jag hoppar snällt ut och inser att om jag inte klättrar högre upp i snöhögen så kommer jag att bli påkörd av bussen. Illa kvickt tar jag sats och gör att jätteskutt. Därefter har jag snö upp till midjan och halva snöhögen har lyckats ta sig in i mina skor. Där stod jag som ett fån halv 3 på natten. Kryper ut på vägen igen, blir nästan påkörd av en arg bilist som säkert undrar vad fan jag gör gåendes i fel riktning på en bilväg. Jag kollar försiktigt upp på den stora snöhögen som inte låter mig komma in på gångvägen. Traskar sedan snällt vidare tills jag finner ett hål lagom stort för mig. Fötterna värkte som aldrig för och väl inne bestämde jag mig för att dumpa de stora snöbollarna som jag hade i skorna mitt i hallen. Detta var inte lika populärt på morgonen när jag slaffsade runt som en yrvaken höna och insåg att jag skaffat oss en innomhus-pool.
Dags att ta igen lite sömn för att sedan köra avskedsmiddag hos Linda som också överger mig snart. Tror jag skippar utgången ikväll då jag jobbar imorgon och inte sovit så mycket de senaste dagarna.
<3
The Fray - I Look After You
Kommentarer
Trackback
