You asked me what's missing
Råkade se några gamla mail från USA tiden och insåg, igen, hur mycket jag saknar allt det där. Jag minns hur jag grät hela flygresan hem (och den är lång) och vilken tomhet jag kände när jag landade. Jag var helt förstöd, jag ville inte åka "hem". USA har alltid varit min dröm och än idag kan jag känna en längtan dit. Jag har klamrat mig fast vid de minnen jag har därifrån, antagligen för rädd för att våga släppa det helt. Samtidigt har jag varit livrädd för att boka en resa dit, hälsa på min värdfamilj och gå längs New Yorks gator igen. Livrädd, eftersom att jag är rädd för insikten - insikten om att det där är förbi och hur mycket jag faktiskt vill tillbaka.
My babies
Two other Au Pairs
At our beach
Me and Steph, in Miami
Me and Steph, in Miami
My family in Sweden sent me a present on my B-day
Birthday-partyyyy
Me and Daddy
Me and Daddy
Morning presents with Chloe
Steph's B-day (We won the beer-pong competition)
Steph's B-day (We won the beer-pong competition)
Steph's "Dad"
Love, love, love
Can you blame me for missing all of this??
Nu ska jag göra mig iordning för att sedan ta mig ned till hallen för lite gymnastik. Sedan ska jag fortsätta att njuta av min lediga helg. Skål på er!
Kommentarer
Trackback
