1 advent
GUUUUUUUUULD!! Klockan 6 var jag uppe och jag kommer knappt ihåg vad jag gjorde här hemma för jag var så trött. Jag befann mig åtminstone i tid nere i hallen vilket var duktigt av mig. Väl där skulle det flätas hår och värmas upp. Tjejerna är så söta så man vill bara äta upp dem. Av fem lag så lyckades våra minsta ta en guldmedalj. Därefter var det dags för våra större tjejer, som fortfarande är små. Även de lyckades ta guld varav 11 lag startade. Det var hårda poäng från domaren och vi lyckades vinna med 10 hundradelar, det var med andra ord väldigt jämnt. Tjejerna körde så jävla fint så de förtjänade verkligen guldet! Jag var helt slut men trots detta så tvingades jag ställa upp på en handståendetävling. Jag lyckades komma tvåa och då kan jag bara meddela att vi stod fan sjukt länge. Synd att ingen tog tid! Jag är stolt över min insats då jag är en pensionerad gymnast.
Guldmedaljerna satt fint runt halsen och jag kunde åka hem helt lycklig. Skönt avslut med tjejerna måste jag säga, det är ju sista tävlingen jag är med på innan jag drar iväg. Förhoppningsvis kommer jag tillbaka någon gång, men man vet aldrig när det blir. Bajs vad jag kommer sakna dessa tjejer! =(
Nu ska jag äta lite och sedan byta från pyjamasbyxor till mina allra finaste mjukisar. Jag och Kimpo ska sen hem till Johan och spela GUITAR HERO. Jag ska självklart vara trummorna, jag har drömt om de där trummorna och de tycks inte försvinna från mitt huvud. Nu jävlar ska jag ta mig till mediumnivån! Stackars Johan, han kommer vara lyckligast i denna värld den dagen jag åker till USA. Jag bor typ hos honom nu för tiden och han kan ju räkna med att jag kommer tillbaka fler gånger, detta är absolut inte den sista!
Idag är det även första advent, känns helt sjukt. Tiden går så fort att jag vill bajsa på mig, Mamma har hängt upp julstjärnan i mitt rum trots att jag inte har något annat i mitt rum för tillfället. Det är tomt och ska målas om så fort som möjligt. Ändå kunde hon inte låta bli att julpynta. Lite söt är hon faktiskt.
Guldmedaljerna satt fint runt halsen och jag kunde åka hem helt lycklig. Skönt avslut med tjejerna måste jag säga, det är ju sista tävlingen jag är med på innan jag drar iväg. Förhoppningsvis kommer jag tillbaka någon gång, men man vet aldrig när det blir. Bajs vad jag kommer sakna dessa tjejer! =(
Nu ska jag äta lite och sedan byta från pyjamasbyxor till mina allra finaste mjukisar. Jag och Kimpo ska sen hem till Johan och spela GUITAR HERO. Jag ska självklart vara trummorna, jag har drömt om de där trummorna och de tycks inte försvinna från mitt huvud. Nu jävlar ska jag ta mig till mediumnivån! Stackars Johan, han kommer vara lyckligast i denna värld den dagen jag åker till USA. Jag bor typ hos honom nu för tiden och han kan ju räkna med att jag kommer tillbaka fler gånger, detta är absolut inte den sista!
Idag är det även första advent, känns helt sjukt. Tiden går så fort att jag vill bajsa på mig, Mamma har hängt upp julstjärnan i mitt rum trots att jag inte har något annat i mitt rum för tillfället. Det är tomt och ska målas om så fort som möjligt. Ändå kunde hon inte låta bli att julpynta. Lite söt är hon faktiskt.
Natti natti
Jag är precis hemkommen från Sara och jag är livrädd efter skräckfilmen vi såg. Mamma fick till och med komma och möta mig vid bilen. Det har varit en helmysig kväll och det togs en del bilder. Om det finns tid imorgon så ska jag försöka lägga upp några!
Imorgon ska mina småttisar tävla och vi har samling vid 7. Jag är trött och ska sova, jag blir ännu tröttare av tanken på att jag måste gå upp vid 6. Vi får hoppas på att det går bra för dem imorgon, då kanske det var värt att gå upp så tidigt ;)
Godnatt och sov gott! Pussar
Imorgon ska mina småttisar tävla och vi har samling vid 7. Jag är trött och ska sova, jag blir ännu tröttare av tanken på att jag måste gå upp vid 6. Vi får hoppas på att det går bra för dem imorgon, då kanske det var värt att gå upp så tidigt ;)
Godnatt och sov gott! Pussar
Berättelsen om Märta
Jag och mamma hade tidigare i veckan åkt till OBS (som inte längre heter så). Där kollade vi på färg till mitt rum. När vi då behöver hjälp och inte ser någon där får vi istället syn på en skylt. "Ring ### om ni behöver hjälp och ingen från personalen befinner sig i närheten". Jag ringde glatt numret och möts av en "MÄÄÄRTA" i andra änden. Jag blev chockad då jag inte trodde någon skulle svara i telefonen, utan bara dyka upp istället. Lite senare ser vi en tjock valross till tant gunga över golvet påväg i vår riktning. Den tjocka tanten var ganska söt och väldigt hjälpsam. Dock visade det sig att hon var mytoman, men det visste vi inte då.
Vi ber henne om hjälp och hon tycker vi ska välja en ljusare färg eftersom det går att göra den mörkare, men inte tvärtom. Pga hennes tips valde vi därför en ljusare färg som vi misstänkte skulle bli för ljus även på väggen. Enligt henne skulle nämligen färgen bli mörkare på en vägg. Vi skuttar därifrån och provmålar en fläck på väggen hemma. Självklart var färgen för ljus och idag bestämde vi oss därför för att åka tillbaka och droppa i några droppar till. Väl där får vi beskedet att detta inte går att göra. Skulle vi göra det skulle färgen inte gå ihop eller vad man ska säga, den låser sig eller vad han sa, och resultatet skulle bli att jag hade polkagrisränder på väggen istället. Ganska snyggt det med kanske, men inte alls vad jag hade tänkt mig från början. Vi kände oss lite lurade och han frågade då om vi kommer ihåg hur hon såg ut. Eftersom bilden på henne var svår att förtränga kollade jag och mamma på varandra och sedan ser jag hur hon sakta gör sig till en köttbulle. Jag klämmer då in att hon heter Märta och han skrattar. "Ja alltså hon är i ny vad gäller färg, hon brukar bara vara i kassan. Hon ska nog inte vara här .." Han sa även att färgen inte blev så mycket mörkare, i vissa fel blev den även ljusare på väggen.
Vi går till kundtjänsten eftersom vi vill ha pengarna tillbaka. Hon i kassan frågar vem som lurat oss och vi säger snällt namnet på henne. Märta. Hon skäms inte för att säga vad hon tycker och gav oss sedan tipset att inte lyssna på henne något mer. Lätt att vara efterklok men inte fan visste vi att hon var mytoman. Det roligaste av allt var nog att Märta inte bara sa att det skulle gå och göra på det här viset. Hon hade dessutom en 5 minuters lång förklaring hur det gick till och vad man skulle göra. Skönt att människan hittar på sina egna historier och förklaringar som i praktiken inte ens fungerar. Undra hur många hon har hunnit lura innan de satte henne i kassan igen. Går Coop Forum i konkurs vet ni varför och vems lön som ska reparera skadan!
So long suckers!
Vi ber henne om hjälp och hon tycker vi ska välja en ljusare färg eftersom det går att göra den mörkare, men inte tvärtom. Pga hennes tips valde vi därför en ljusare färg som vi misstänkte skulle bli för ljus även på väggen. Enligt henne skulle nämligen färgen bli mörkare på en vägg. Vi skuttar därifrån och provmålar en fläck på väggen hemma. Självklart var färgen för ljus och idag bestämde vi oss därför för att åka tillbaka och droppa i några droppar till. Väl där får vi beskedet att detta inte går att göra. Skulle vi göra det skulle färgen inte gå ihop eller vad man ska säga, den låser sig eller vad han sa, och resultatet skulle bli att jag hade polkagrisränder på väggen istället. Ganska snyggt det med kanske, men inte alls vad jag hade tänkt mig från början. Vi kände oss lite lurade och han frågade då om vi kommer ihåg hur hon såg ut. Eftersom bilden på henne var svår att förtränga kollade jag och mamma på varandra och sedan ser jag hur hon sakta gör sig till en köttbulle. Jag klämmer då in att hon heter Märta och han skrattar. "Ja alltså hon är i ny vad gäller färg, hon brukar bara vara i kassan. Hon ska nog inte vara här .." Han sa även att färgen inte blev så mycket mörkare, i vissa fel blev den även ljusare på väggen.
Vi går till kundtjänsten eftersom vi vill ha pengarna tillbaka. Hon i kassan frågar vem som lurat oss och vi säger snällt namnet på henne. Märta. Hon skäms inte för att säga vad hon tycker och gav oss sedan tipset att inte lyssna på henne något mer. Lätt att vara efterklok men inte fan visste vi att hon var mytoman. Det roligaste av allt var nog att Märta inte bara sa att det skulle gå och göra på det här viset. Hon hade dessutom en 5 minuters lång förklaring hur det gick till och vad man skulle göra. Skönt att människan hittar på sina egna historier och förklaringar som i praktiken inte ens fungerar. Undra hur många hon har hunnit lura innan de satte henne i kassan igen. Går Coop Forum i konkurs vet ni varför och vems lön som ska reparera skadan!
So long suckers!
Hej och hejdå
Det bar av till Pans igår och det var väl sådär. Inte världens roligaste folk och ingen taggning alls från vår sida. Jag hade ändå sjukt kul. Jag och syster blev lite griniga på varandra när vi skulle lämna in sakerna i garderoben. Eftersom vi båda är män så resulterade det i en fight. Mitt finger har ett hål i sig och jag har ont i nacken. Linda skyller på rivmärken och annat som inte syntes till. Jag vann i alla fall, det var det jag ville komma fram till. Hon sov sedan här och på morgonen gjorde mamma frukost åt oss. Idag har jag bara flängt runt och äntligen hittat den rätta (förhoppningsvis) färgen till mitt rum. Imorgon får vi börja måla eftersom vi inte hann med så mycket som vi planerat idag. Jag har sjukt bråttom nu, ska åka och hämta Frida och sedan ska vi till Sara och laga middag och bada tunna. Det ska bli jättemysigt. Jag fick en inbjudan av Kimpo att spela tv-spel med grabbarna. Jag är väldigt ledsen att jag inte kunde joina dem eftersom de hade fått stryk hela bunten!
Jag skriver imorgon och ska då berätta om mitt och mammas besökt på Coop Forum. Sjukt kul var det iaf, och Märta, haha, Märta .....
Igår träffade jag även en polishäst som var väärldens gulligast. Den ska jag också berätta om.
Heeejdå
Jag skriver imorgon och ska då berätta om mitt och mammas besökt på Coop Forum. Sjukt kul var det iaf, och Märta, haha, Märta .....
Igår träffade jag även en polishäst som var väärldens gulligast. Den ska jag också berätta om.
Heeejdå
Räka
AARRRRRGGHHH .. kan du bara dra åt helvete och aldrig mer visa ditt äckliga tryne!? Det finns ingen, absolut ingen, som kan få mig att må så dåligt! Jag finner inga ord och jag kommer nog aldrig kunna uttrycka mitt hat mot dig. Inte för att det behövs, men det är ett önskemål från min sida. Jag hoppas att den dagen du dör, att du inte dör bara sådär. Utan att du ligger där ett tag innan du dör. Den dagen ska jag ge dig min dagbok som jag skrivit i som liten. Jag ska ge dig andra saker som jag skrivit när jag blivit lite äldre. Jag ska trycka upp det i ansiktet på dig, läsa högläsning om det så behövs. Den dagen ska du få veta vilket hemskt monster du är. Jag tvivlade som femåring på om du var människa. Nu vet jag. Du är så långt ifrån den mänskliga varelsen som det bara går att komma.
Du gör mig så jävla ledsen!!!!
Fredag hela veckan
Jag har hunnit med allt jag planerade att göra. Jag har nu två fläckar på väggen och jag tror nog att färgen blev lite för ljus så vi får åka dit imorgon och göra den lite mörkare. Förhoppningsvis kan vi då måla rummet imorgon och sedan är det bara alla nya möbler som ska in. Jag längtar verkligen till att se resultatet och hoppas självklart på det bästa!
För Patrik räckte det inte att ringa och väcka mig och tvinga mig köra honom. Han knackar sedan på dörren och tror att han ska få hänga här medans han väntar på bilen. Bilen hade lämnats på Bilia precis vid mig och gullig som jag är så lät jag honom kolla på Svensson Svensson med mig.
Nu väntar jag på att mamma ska komma hem. De funderade på att köpa snabbmat men jag är faktiskt inte sugen på det. Jag vet inte vad som är fel på mig för jag äter varken godis eller skärpmat speciellt ofta nu för tiden. Eller sallad klassas väl också som snabbmat, men sådan där fet mat, pizza och kebab osv - det finns inte i min värld längre. Jag förstår ingenting, förut kunde jag seriöst döda för donkens hamburgare. Jag får se om jag tar något därifrån eller om jag kirrar något här hemma. Vi ska ju trots allt äta räkor och dricka lite vin efter, så jag kan ju inte proppa i mig hur mycket som helst.
Jag måste även börja planera vad jag ska ha på mig ikväll, jag har ingen som helst aning. I värsta fall så får jag väl fixa iordning mig efter räkorna och vinet och sedan åka till Frida och sno något ur hennes garderob. Vi ska ändå vara där och föra så varför inte liksom? Vi får väl se vart det bär av ikväll, jag har verkligen ingen aning. Jag vet inte ens vilka som ska med. Det lär väl sluta med att vi stannar hos Frida hon och jag och super oss fulla och vaknar imorgon med världens baksmälla? Inte riktigt kanske, något skojsigt ska vi väl kunna hitta på.
Jag tror och hoppas att Johan åker ut ikväll. Idol pratar jag om för er som har ett liv och inte följer programmet!
Tjingeling
För Patrik räckte det inte att ringa och väcka mig och tvinga mig köra honom. Han knackar sedan på dörren och tror att han ska få hänga här medans han väntar på bilen. Bilen hade lämnats på Bilia precis vid mig och gullig som jag är så lät jag honom kolla på Svensson Svensson med mig.
Nu väntar jag på att mamma ska komma hem. De funderade på att köpa snabbmat men jag är faktiskt inte sugen på det. Jag vet inte vad som är fel på mig för jag äter varken godis eller skärpmat speciellt ofta nu för tiden. Eller sallad klassas väl också som snabbmat, men sådan där fet mat, pizza och kebab osv - det finns inte i min värld längre. Jag förstår ingenting, förut kunde jag seriöst döda för donkens hamburgare. Jag får se om jag tar något därifrån eller om jag kirrar något här hemma. Vi ska ju trots allt äta räkor och dricka lite vin efter, så jag kan ju inte proppa i mig hur mycket som helst.
Jag måste även börja planera vad jag ska ha på mig ikväll, jag har ingen som helst aning. I värsta fall så får jag väl fixa iordning mig efter räkorna och vinet och sedan åka till Frida och sno något ur hennes garderob. Vi ska ändå vara där och föra så varför inte liksom? Vi får väl se vart det bär av ikväll, jag har verkligen ingen aning. Jag vet inte ens vilka som ska med. Det lär väl sluta med att vi stannar hos Frida hon och jag och super oss fulla och vaknar imorgon med världens baksmälla? Inte riktigt kanske, något skojsigt ska vi väl kunna hitta på.
Jag tror och hoppas att Johan åker ut ikväll. Idol pratar jag om för er som har ett liv och inte följer programmet!
Tjingeling
=)
Jag är nu mätt och belåten och ska snart börja ta tag i saker här hemma. Jag ska börja måla mitt rum idag. Dock ska jag bara måla en liten fläck för att kolla så färgen är rätt, annars måste vi åka och fixa till det imorgon innan vi målar hela rummet. Jag måste även tejpa och täcka alla ytor som inte ska få färg på sig, vilket lär ta ett bra tag. Det ska bli kul att äntligen få komma igång. Förhoppningsvis gör vi resten imorgon och då kan även mamma hjälpa mig.
Jag har även tänkt vara lite snäll och städa här hemma eftersom det ser förjävligt ut. Mamma ska snart börja julstäda och det underlättar ju lite om det inte ser ut som det gör nu. Jag ska även börja planera vad man ska köpa till folket i julklapp. Förut älskade jag att köpa julklappar, nu ger det mig mer ångest än glädje. Man vet att man kommer bli fattig och man vet aldrig vad man ska köpa och är därmed alltid ute i sista sekund. Eftersom jag hade räknat med att dra iväg så har jag inte ens rört en fena vad gäller julhandlandet. Jag undrar om jag ska övertala släkten att jag ska få vara tomte i år och få barnen att gråta, jag måste bara öva på min mörka stämma och säga HO HO HO. Jag menar de kan ju inte tro att de ska få sådär mycket julklappar helt smärtfritt, lite läskigt ska det väl vara!?
Ikväll blir det förhoppningsvis utgång, även om jag i nuläget inte är speciellt taggad. Jag hoppas att det händer något kul åtminstone eftersom helgen i övrigt kommer bli en väldigt lugn sådan. Nu ska jag börja kirra grejjer här hemma. Vi hörs kanske senare!
PussPuss
Jag har även tänkt vara lite snäll och städa här hemma eftersom det ser förjävligt ut. Mamma ska snart börja julstäda och det underlättar ju lite om det inte ser ut som det gör nu. Jag ska även börja planera vad man ska köpa till folket i julklapp. Förut älskade jag att köpa julklappar, nu ger det mig mer ångest än glädje. Man vet att man kommer bli fattig och man vet aldrig vad man ska köpa och är därmed alltid ute i sista sekund. Eftersom jag hade räknat med att dra iväg så har jag inte ens rört en fena vad gäller julhandlandet. Jag undrar om jag ska övertala släkten att jag ska få vara tomte i år och få barnen att gråta, jag måste bara öva på min mörka stämma och säga HO HO HO. Jag menar de kan ju inte tro att de ska få sådär mycket julklappar helt smärtfritt, lite läskigt ska det väl vara!?
Ikväll blir det förhoppningsvis utgång, även om jag i nuläget inte är speciellt taggad. Jag hoppas att det händer något kul åtminstone eftersom helgen i övrigt kommer bli en väldigt lugn sådan. Nu ska jag börja kirra grejjer här hemma. Vi hörs kanske senare!
PussPuss
God morgon!
Patrik ringde och väckte mig på tok för tidigt eftersom jag lovat att skjutsa honom. Jag var trött och grinig och var dessutom tvungen att hämta honom hemma hos honom. Igår sa han att han kunde ta sig till mig, men icke. Jag går upp och drar på mig ett par mjukisar och går sedan ut till bilen. Killen tror att jag är superwoman eftersom han tror att jag bara behöver fem minuter på mig från mig till Öringe. Jag skrämde slag på min granne som skrattade lite åt mig. Jag kollade mig i backspegeln och insåg att jag kanske borde gjort något åt mitt hår innan jag klev utanför dörren. Patrik gav mig en och annan blick och han bjöd även på några elaka kommentarer.
Lite busig såhär på morgonkvisten =)
Lite busig såhär på morgonkvisten =)
Buss och fika dag
Jag måste bara berätta att jag åt toast till frukost idag, sjukt gott! Efter min frukostbuffé åkte jag till Danne. Hör och häpna, jag åkte buss, vilket jag har gjort hela dagen. Vänta bara så ska ni få höra. Där satt vi bara och pratade och som vanligt kan vi prata i timmar om allt och inget. Sedan var jag tvungen att springa till bussen (mhm, andra bussturen). Jag blev pissed när bussjäveln åker när jag står utanför dörren. Som tur var så kom det en buss i stort sett precis efter, så jag slapp tänka på vad jag skulle skriva i hotbrevet jag tänkte skicka till busschaffisen. Väl i centrum mötte jag upp Frida och vi fikade på två ställen. Det blir så när det ena stället har bestämt sig för att ha bra mat och det andra bara gott att dricka. Vi planerade helgen och pratade om det vi brukar prata om, sex, killar och våra liv. Därefter sprang jag till hallen för att träna mina småtjejer. Jag tror jag är en tidsoptimist för jag är typ aldrig i tid och tvingas alltid springa dit jag ska. I hallen mötts jag av glada tjejer och vi hade tävlingsträning hela träningen. Jag blir så taggad själv och jag hoppas självklart på medalj i helgen. Att samlingen är klockan 7 däremot får mig att bli mindre taggad och trött redan nu, men det är ju trots allt inte jag som ska skutta omkring på golvet. Jag behöver ju bara stå där och se glad ut och säga BRA TJEJER, vare sig det går åt helvete eller ej =) Men självklart ska det gå bra i helgen!
Efter träningen skulle jag återigen till bussen. Det är tydligen Crazy Night idag och Amy Dimond (WOW) skulle också sjunga. Jag fick brottas fram för att ta mig ut till bussen och det kändes nästan som att jag gick i ett sånt där bollhav. Ni vet när man går och går och aldrig kommer någonstans? Jag lyckades i alla fall ta mig ut till bussen och även sätta mig på den. Sedan kom jag hem till syster och då fick jag skäll av pappsen för att jag ätit upp hans mat. Det är nog det jag faktiskt är bra på här i livet, äta. Vi satte oss sedan på bussen in mot stan för att möta upp U-lags tjejerna. Tyvärr var alla helt spårlöst borta och de enda som satt där var Jenky-hoe och Sara. Det var trevligt det med såklart, men jag trodde ju att alla små bävrar skulle vara där. Jag är egentligen inte förvånad, det är som det brukar vara när det gäller U-laget. Ännu en fika blev det och sedan bar det av hemåt. Sara gick lite tidigare för att hon skulle tvätta imorgon. Hon om någon har skaffat sig många vuxenpoäng, cred till dig =) Jag ska också bli vuxen och flytta hemifrån någon gång tror jag!
Nu är det bäst att jag slutar skriva för annars får jag väl skit för att jag skrivit för långt nu igen. Vi hörs imorgon!
Puss & Kram kära läsare
Efter träningen skulle jag återigen till bussen. Det är tydligen Crazy Night idag och Amy Dimond (WOW) skulle också sjunga. Jag fick brottas fram för att ta mig ut till bussen och det kändes nästan som att jag gick i ett sånt där bollhav. Ni vet när man går och går och aldrig kommer någonstans? Jag lyckades i alla fall ta mig ut till bussen och även sätta mig på den. Sedan kom jag hem till syster och då fick jag skäll av pappsen för att jag ätit upp hans mat. Det är nog det jag faktiskt är bra på här i livet, äta. Vi satte oss sedan på bussen in mot stan för att möta upp U-lags tjejerna. Tyvärr var alla helt spårlöst borta och de enda som satt där var Jenky-hoe och Sara. Det var trevligt det med såklart, men jag trodde ju att alla små bävrar skulle vara där. Jag är egentligen inte förvånad, det är som det brukar vara när det gäller U-laget. Ännu en fika blev det och sedan bar det av hemåt. Sara gick lite tidigare för att hon skulle tvätta imorgon. Hon om någon har skaffat sig många vuxenpoäng, cred till dig =) Jag ska också bli vuxen och flytta hemifrån någon gång tror jag!
Nu är det bäst att jag slutar skriva för annars får jag väl skit för att jag skrivit för långt nu igen. Vi hörs imorgon!
Puss & Kram kära läsare
=) Godnatt
Jag fick ett klagomål på att "du skriver så långt så man orkar ju aldrig läsa allt". Grr, antingen skriver jag inte alls eller så skriver jag för mycket!? Ni kan ju inte vara så hårda mot mig. Jag ligger nu och kollar på 2 ½ men, äter bullar och bloggar. Min mamma berömer våra bullar hela tiden, hon tycker de är jättefina. Mattias får väl ta åt sig äran eftersom det var han som skärde upp dem. Jag gjorde ett försök men mina blev för små och fula. Jag gjorde därför egentillverkning och rullade mina småttisar till stora och nu ser man ingen skillnad på dem. Hoppas ni antecknar.
Jag och mamma spelade lite kort ikväll och det gick väl både bra och dåligt. Jag förlorade nog för det mesta, men jag är van. Nu är det speldags igen men denna gång över internet. Nu jävlar ska jag vinna så jag kan sova gott i natt.
Vi hörs imorgon gott folk. Sov gott. Puss & Kram
Jag och mamma spelade lite kort ikväll och det gick väl både bra och dåligt. Jag förlorade nog för det mesta, men jag är van. Nu är det speldags igen men denna gång över internet. Nu jävlar ska jag vinna så jag kan sova gott i natt.
Vi hörs imorgon gott folk. Sov gott. Puss & Kram
Kan någon be mig hålla käften?
Jag har precis kommit på att jag nu är tvungen att köpa julklappar till alla eftersom jag åker efter jul. Allt känns plötsligt jobbigt då jag är arbetslös och inte har dom pengarna som behövs. Vilket problem .... Det jag däremot funderar på nu är om man ska fortsätta träna lite gymnastik och vara med på juluppvisningen? Det lockar vill jag lova och jag ska nog prata med Emelie och Sara imorgon och se om det går att få ihop några stycken. Det skulle vara sjukt kul, en liten avslutning sådär innan man åker. Temat i år är dans och den stora truppen ska vara hiphopare tror jag. Mina småttingar ska vara ballerinor, as söta förövrigt.
På tal om mina småtjejer så ska de tävla i Tyresö Trupp Cup nu på söndag. Vi har samling kvart över sju vilket suger. Jag blir trött bara jag tänker på det. Skönt att vi ska ha en lugn hemmakväll på lördagen då. Vi ska vara hemma hos Sara och laga middag, bada badtunna utomhus och bara njuta av livet och skvallra. Förhoppningsvis blir det utgång på fredan vilket jag ser fram emot, det känns som att det var evigheter sedan jag var ute sist. Nu fick ni min helg i bakvänd ordning, hoppas det inte ställde till för mycket för era små hjärnor =)
Imorgon står en hel del folk på min lista att träffa. Det står även en hel del saker jag ska uträtta på den listan. Förutom att jag blivit pensionär pga min rygg så känner jag mig även som en sådan. Det jag gör på dagarna är att fika, gå till centrum eller gå på promenader, lyssnar på musik och typ njuter av min egen tillvaro. Helt sjukt att jag kan tycka mina dagar är så roliga. Jag trivs verkligen som arbetslös och jag trivs verkligen med de människor jag umgås med. Jag tror det var Kim som sa det till mig. "Krypet, du är så söt. Du blir typ jätteglad av småsaker och uppskattar mycket i ditt liv, även om det så innebär att du ska städa toaletten". Och ja, jag börjar bli rädd för mig själv. Ni skulle hört mig idag när Kim sa att vi kunde vara hos Johan och spela Rock Band. Jag blev som ett litet barn, helt överlycklig. Jag blir glad om jag får äta, jag blir glad om någon ringer, jag blir glad om jag ser att jag inte missade det där P-pillret igårkväll, jag blir glad om jag hittar en en-krona i fickan ...... behöver jag fortsätta? Jag tror jag har blivit en positivare människa (pensionär?)som har slutat se tillbaka i tiden eller längta till det förflutna. Slutat med den negativa attityden och försöker istället se de bra sakerna. Detta betyder ju inte att jag är glad dagarna i ända och aldrig blir sur eller irriterad över något. Självklart är jag mänsklig men det känns skönt att man kan glädjas åt andras glädje och glädjas åt småsaker som man förut tog för givet. Att ta för givet är något jag faktiskt börjar förstå innebörden av och jag vill inte ta saker för givet. Jag vill förstå vad jag har medans jag har det, inte när jag väl förlorat det.
Ikväll är en prata-i-telefon-kväll. Jag är för trött för att ta mig ut men jag är helt klart på prathumör. Jag har nyligen pratat med min moster i en halvtimme och hon fick knappt en syl i vädret. Nu är det dags att ringa några samtal till så jag kan få prata av mig. Jag kanske till och med kan få någon att somna till min ljuva stämma?
På tal om mina småtjejer så ska de tävla i Tyresö Trupp Cup nu på söndag. Vi har samling kvart över sju vilket suger. Jag blir trött bara jag tänker på det. Skönt att vi ska ha en lugn hemmakväll på lördagen då. Vi ska vara hemma hos Sara och laga middag, bada badtunna utomhus och bara njuta av livet och skvallra. Förhoppningsvis blir det utgång på fredan vilket jag ser fram emot, det känns som att det var evigheter sedan jag var ute sist. Nu fick ni min helg i bakvänd ordning, hoppas det inte ställde till för mycket för era små hjärnor =)
Imorgon står en hel del folk på min lista att träffa. Det står även en hel del saker jag ska uträtta på den listan. Förutom att jag blivit pensionär pga min rygg så känner jag mig även som en sådan. Det jag gör på dagarna är att fika, gå till centrum eller gå på promenader, lyssnar på musik och typ njuter av min egen tillvaro. Helt sjukt att jag kan tycka mina dagar är så roliga. Jag trivs verkligen som arbetslös och jag trivs verkligen med de människor jag umgås med. Jag tror det var Kim som sa det till mig. "Krypet, du är så söt. Du blir typ jätteglad av småsaker och uppskattar mycket i ditt liv, även om det så innebär att du ska städa toaletten". Och ja, jag börjar bli rädd för mig själv. Ni skulle hört mig idag när Kim sa att vi kunde vara hos Johan och spela Rock Band. Jag blev som ett litet barn, helt överlycklig. Jag blir glad om jag får äta, jag blir glad om någon ringer, jag blir glad om jag ser att jag inte missade det där P-pillret igårkväll, jag blir glad om jag hittar en en-krona i fickan ...... behöver jag fortsätta? Jag tror jag har blivit en positivare människa (pensionär?)som har slutat se tillbaka i tiden eller längta till det förflutna. Slutat med den negativa attityden och försöker istället se de bra sakerna. Detta betyder ju inte att jag är glad dagarna i ända och aldrig blir sur eller irriterad över något. Självklart är jag mänsklig men det känns skönt att man kan glädjas åt andras glädje och glädjas åt småsaker som man förut tog för givet. Att ta för givet är något jag faktiskt börjar förstå innebörden av och jag vill inte ta saker för givet. Jag vill förstå vad jag har medans jag har det, inte när jag väl förlorat det.
Ikväll är en prata-i-telefon-kväll. Jag är för trött för att ta mig ut men jag är helt klart på prathumör. Jag har nyligen pratat med min moster i en halvtimme och hon fick knappt en syl i vädret. Nu är det dags att ringa några samtal till så jag kan få prata av mig. Jag kanske till och med kan få någon att somna till min ljuva stämma?
5 januari it is =D
Natten spenderades hos Linda, vi spelade sällskapsspel och pratade. Det blev med andra ord ingen pulkaåkning vilket var skönt. Som vanligt förlorade jag när det kommer till spel och jag undrar fortfarande vart min man. Den oturen jag har i spel så borde jag vara världens lyckligaste flickvän vid det här laget!? På morgonen fick jag ett samtal från USA-grejjen och hon gav mig äran att välja avresedagtum. Schysst!? Jag fick panik och ringde tillbaka till henne ett antal gånger och tillslut så valde jag 5 januari. Det kändes bäst så för då hinner jag säga hejdå, jag får fira jul med släkten, jag hinner göra om mitt rum i lugn och ro. Viktigast av allt är nog att jag mentalt kan förbereda mig för att vara borta ett helt år. Det känns bra att jag nu har en månad till med mina favoriter. Om jag fick plats skulle jag packa ner er alla i min väska och ta med er. Jag vill inte ens tänka på hur jävla mycket jag kommer sakna er!! =(=(
Dagen har spenderas med Kimpo, Johan och Jesper. Vi spelade rockband, äääntligen!! Jag har längtat tills jag skulle få pilla med mina klåfingriga fingrar över instrumenten. Det var sjukt svårt men hur kul som helst. Jag skötte trummorna och jag var faktiskt grym. Jag körde i och för sig på lätt men men. Om jag fick skulle jag bo i Johans rum och spela hela dagarna. Efter några timmars spelande åkte vi hem och jag har bara latat mig sedan dess. Jag blev så sjukt trött och låg och halvsov i soffan, plötsligt vaknar jag av att någon knackar ashårt på dörren. Nu är någon gubbe här och ska köpa en stereo(?) och han måste vara döv. Jag tror halva området har hört vad den människan sagt.
Nu väntar jag på mat, min mage bara skriker. Även min rygg skriker av smärta, jag tror jag har brytt något. Jag, eller mamma rättare sagt, bokade tid hos en naprapat idag, det kan behövas för något står inte rätt till. Jag har blivit stel som en pensionär och det bådar inte gott.
Dagen har spenderas med Kimpo, Johan och Jesper. Vi spelade rockband, äääntligen!! Jag har längtat tills jag skulle få pilla med mina klåfingriga fingrar över instrumenten. Det var sjukt svårt men hur kul som helst. Jag skötte trummorna och jag var faktiskt grym. Jag körde i och för sig på lätt men men. Om jag fick skulle jag bo i Johans rum och spela hela dagarna. Efter några timmars spelande åkte vi hem och jag har bara latat mig sedan dess. Jag blev så sjukt trött och låg och halvsov i soffan, plötsligt vaknar jag av att någon knackar ashårt på dörren. Nu är någon gubbe här och ska köpa en stereo(?) och han måste vara döv. Jag tror halva området har hört vad den människan sagt.
Nu väntar jag på mat, min mage bara skriker. Även min rygg skriker av smärta, jag tror jag har brytt något. Jag, eller mamma rättare sagt, bokade tid hos en naprapat idag, det kan behövas för något står inte rätt till. Jag har blivit stel som en pensionär och det bådar inte gott.
The black sheep
Jag har precis kommit på att jag typ aldrig har passande rubriker till texten, för jag skriver alltid det första jag kommer att tänka på. Nu lyssnar jag till exempel på takidas låt och därav rubriken. Sen om den har något med texten och göra är skitsamma, jag har ju en rubrik i alla fall!? Det var bara en tanke som slog mig då mina fingrar gled över tangenterna och började skriva något min hjärna knappt var med på.
Idag har jag och zo0ka bakat bullar. Jag åkte och hämtade honom och krävde självklart honom på pengar eftersom han alltid snålåker med mig. Människan kommer då ut med 30 en-kronor, schysst. Vi åkte sedan hem och kollade vad vi behövde införskaffa. Sedan tog vi en promenad i snön och handlade. Vi satte sedan igång och tänkte att varför inte köra på dubbla satser = dubbelt så mycket bullar? Vi kom ihåg det när vi hade i första ingrediensen, sedan var det glömt då båda har guldfiskminne. Matte kommer sedan på det lgom när vi fått smöret och mjölken i den där rätta temperaturen. Vi blev då lite stressade eftersom det är så viktigt för gästen att ha en viss temperatur på skiten. Det blev väldigt krångligt alltihopp men det gick tillslut. Vi spelade även kort under bakandet. Det gick som alltid för min del, rent åt helvete. Med tanke på hur dålig jag är på alla spel så borde jag hitta min drömman typ right away!? Vi spelade även lite efter bakandet medan vi satt och mumsade på varsin bulle. Den bullen bringade tydligen tur för jag lyckades slå honom i Chicago för första gången!! Jag är fortfarande glad eftersom det typ aldrig händer. Jag kan även skryta om att jag lyckades få fyrta i damer, ballt!
Mamma och jag åkte sedan och köpte färg till mitt rum. Det var inte en jävel där när vi kom dit och vi fick även använda deras telefon. Det stod att man fick ringa om man inte såg någon som jobbade där så jag ringde och tyckte jag vad asball. Sedan svarade någon MÄRTA och jag gav telefonen till mamma. Jag trodde ju inte att någon skulle svara och jag trodde verkligen inte personen skulle heta Märta av alla namn. Haha, förlåt ni Märtor där ute i världen, inge illa menat =D När Märta sedan kom till oss blev hon kvar där ett bra tag. Och då skulle självklart alla andra passa på och vara på färgavdelningen också. Kön blev enorm och vi kände oss inte alls stressade. Som förvirrade höns sprang vi omkring där och när vi sedan insåg hur mycket burkar vi skulle ha med oss slog tanken oss; varför tog vi inte en vagn!? Lätt att vara efterklok som någon smart människa sa. Vi fick helt enkelt bära och det var väldigt jobbigt. När vi sedan kommer fram upptäcker vi även att min har läckt så jag har färg över halva tröjan. Jag fick dessutom springa tillbaka med färgburken och hämta en ny. Vilket träningspass alltså!
Nu ligger jag här och har precs ätit middag. Jag är helt slut och skulle kunna somna nu. Jag och Linda hade ju planerat att åka pulka idag igen med grabbarna, men jag vet inte hur det blir med det. Time will tell, vi kommer åtminstone inte åka till Alby. Jag som fortfarande fryser vet inte om jag vill ge mig ut och leka i snön, men en filmkväll vore lite mysigt. Jag får väl ringa Linda och se vad vi ska hitta på och vilka vi kan få med oss.
Jag väntar fortfarande på svar från USA om mitt avresedatum. Det börjar bli lite frustrerande när man inte vet om man ska åka om en vecka eller om en månad. Det är ju ganska stor skillnad, men jag börjar mer och mer tycka att datumet i januari passar mucho better. Jag kan ändå inte besluta något förräns hon hör av sig, så varför sitta här och klura på vilket som passar bäst. Jag kanske inte ens får välja om jag har otur.
Idag har jag och zo0ka bakat bullar. Jag åkte och hämtade honom och krävde självklart honom på pengar eftersom han alltid snålåker med mig. Människan kommer då ut med 30 en-kronor, schysst. Vi åkte sedan hem och kollade vad vi behövde införskaffa. Sedan tog vi en promenad i snön och handlade. Vi satte sedan igång och tänkte att varför inte köra på dubbla satser = dubbelt så mycket bullar? Vi kom ihåg det när vi hade i första ingrediensen, sedan var det glömt då båda har guldfiskminne. Matte kommer sedan på det lgom när vi fått smöret och mjölken i den där rätta temperaturen. Vi blev då lite stressade eftersom det är så viktigt för gästen att ha en viss temperatur på skiten. Det blev väldigt krångligt alltihopp men det gick tillslut. Vi spelade även kort under bakandet. Det gick som alltid för min del, rent åt helvete. Med tanke på hur dålig jag är på alla spel så borde jag hitta min drömman typ right away!? Vi spelade även lite efter bakandet medan vi satt och mumsade på varsin bulle. Den bullen bringade tydligen tur för jag lyckades slå honom i Chicago för första gången!! Jag är fortfarande glad eftersom det typ aldrig händer. Jag kan även skryta om att jag lyckades få fyrta i damer, ballt!
Mamma och jag åkte sedan och köpte färg till mitt rum. Det var inte en jävel där när vi kom dit och vi fick även använda deras telefon. Det stod att man fick ringa om man inte såg någon som jobbade där så jag ringde och tyckte jag vad asball. Sedan svarade någon MÄRTA och jag gav telefonen till mamma. Jag trodde ju inte att någon skulle svara och jag trodde verkligen inte personen skulle heta Märta av alla namn. Haha, förlåt ni Märtor där ute i världen, inge illa menat =D När Märta sedan kom till oss blev hon kvar där ett bra tag. Och då skulle självklart alla andra passa på och vara på färgavdelningen också. Kön blev enorm och vi kände oss inte alls stressade. Som förvirrade höns sprang vi omkring där och när vi sedan insåg hur mycket burkar vi skulle ha med oss slog tanken oss; varför tog vi inte en vagn!? Lätt att vara efterklok som någon smart människa sa. Vi fick helt enkelt bära och det var väldigt jobbigt. När vi sedan kommer fram upptäcker vi även att min har läckt så jag har färg över halva tröjan. Jag fick dessutom springa tillbaka med färgburken och hämta en ny. Vilket träningspass alltså!
Nu ligger jag här och har precs ätit middag. Jag är helt slut och skulle kunna somna nu. Jag och Linda hade ju planerat att åka pulka idag igen med grabbarna, men jag vet inte hur det blir med det. Time will tell, vi kommer åtminstone inte åka till Alby. Jag som fortfarande fryser vet inte om jag vill ge mig ut och leka i snön, men en filmkväll vore lite mysigt. Jag får väl ringa Linda och se vad vi ska hitta på och vilka vi kan få med oss.
Jag väntar fortfarande på svar från USA om mitt avresedatum. Det börjar bli lite frustrerande när man inte vet om man ska åka om en vecka eller om en månad. Det är ju ganska stor skillnad, men jag börjar mer och mer tycka att datumet i januari passar mucho better. Jag kan ändå inte besluta något förräns hon hör av sig, så varför sitta här och klura på vilket som passar bäst. Jag kanske inte ens får välja om jag har otur.
Snö <3
Precis kommit hem från pulkaåkningen. Hur kul som helst, men också sjukt jobbigt ska ni veta. Vi försökte få plats alla fem på snowracern (stavning?) men det gick ju åt helvete. Vi kom en meter om ens det. Jag skyller på alla andra och deras smidighet! Vi åkte ju tåg också, det är ju bara ett måste. Det gick väl sådär. Vi provade även på att åka pulka efter bilen, sjukt kul. Linda och Victor skulle självklart testa att stå upp på pulkan och det blev några rejäla vurpor. Vi har några på film även om Linda missade den roligaste av dem alla. Så bra var hon med kameran liksom. Det var i alla fall sjukt kul och vi bestämde oss för att ta vårt pulkaäventyr till en högra dimension imorgon. Vi ska då befinna oss i Albybacken med påsar, snowracers och kanske även en pulka. Vi hoppas denna gång på att fler vill följa med och leka i snön. Desto fler vi är desto roligare blir det ju självklart.
Det är så sjukt kul att vara ute och leka i snön och komma hem utan att frysa. Jag är fortfarande varm vilket var underbart. Jag och Linda gjorde även snöänglar på vägen hem. Ni får säkert se både bilder och filmer på facebook så fort Linda lagt upp dem. Så håll utkik gott folk! =)
Jag ska äta upp min fil och sedan göra mig iordning för att nanna kudden. Sov så gott. En massa pussar
Det är så sjukt kul att vara ute och leka i snön och komma hem utan att frysa. Jag är fortfarande varm vilket var underbart. Jag och Linda gjorde även snöänglar på vägen hem. Ni får säkert se både bilder och filmer på facebook så fort Linda lagt upp dem. Så håll utkik gott folk! =)
Jag ska äta upp min fil och sedan göra mig iordning för att nanna kudden. Sov så gott. En massa pussar
Tankeställare
Senaste fikan med Frida gav mig en ny inställning till livet. Vi alla tänker olika och det är alltid roligt att dela med sig av sina erfarenheter. Den människan gav mig nästan en hjärtattack, det är så mycket man inte vet/tror om henne. Detta gäller självklart inte bara henne, utan allt och alla man tror sig känna. Det sjuka med det här är hur bra man kan dölja sin insida med sitt yttre. Det hon berättade var bara sjukt och lite roligt kanske, men det var inte det hon sa som gav mig en tankeställare. Det var själva principen att ditt yttre kan lura i stort sett vem som helst.
Idag har jag gjort en lista (jag vet, brist på saker att göra). Den listan består av saker jag vill förändra/förbättra hos mig själv, som människa. Det kan handla om allt från att plocka in disken i diskmaskinen så att mamma blir glad till att jag ska sluta sova naken. När jag skrev ner detta var jag även tvungen att ha en förklaring till det, jag fick inte skriva ner något som inte skulle ge något - om ni förstår vad jag menar? Listan är alltså väl genomtänkt och väldigt bra. Jag har redan idag påbörjat min väg till att bli en "bättre människa". Det här var faktiskt en ganska rolig idé och helt plötsligt känns livet lite mer meningsfullt. Det känns som att man strävar efter det här jag nu har skrivit ner och det blir som ett mål.
Jag kan inte sluta lyssna på låten if tomorrow never comes efter att jag hörde Kevin sjunga den. Han sjöng den till sin flickvän och om man lyssnar på texten så är den så sjukt jävla fin. Även detta gav mig en liten tankeställare; vet de människor jag älskar om att jag faktiskt älskar dem? Detta blev ännu en punkt på min lista. Om jag skulle dö om en timme eller om en vecka så ska jag dö lycklig. De jag älskar ska veta hur mycket jag tycker om dem och hur mycket jag uppskattar att de finns vid min sida. Jag tror att jag är ganska öppen som person, åtminstone mot de jag litar på. Trots det kan jag erkänna att jag har svårt att visa känslor. Samtidigt, vad spelar det för roll om jag skriver ett sms om hur mycket jag tycker om en person eller om jag säger det i verkligheten? Tekniskt sett så betyder det samma sak och vissa har lättare att uttrycka sig i text medan andra föredrar att prata. Jag föredrar nog en blandning men jag har sjukt mycket lättare att få ut det jag vill i text. Det jag ville komma fram till var att jag skiter i om det är finare att säga något i verkligheten! Hellre säger jag det 10 gånger i ett sms än ingen gång i verkligheten!
Jag hoppas att ni som står mig nära vet hur mycket ni betyder. När jag säger att jag inte skulle klara mig utan er så menar jag det. Livet skulle helt klart inte vara värt att leva om inte ni gjorde mina dagar värda att minnas. Nu blev det för mycket kärlek i detta inlägg. Jag måste springa ut i snön nu för jag har ett möte. Där ska jag tala om att jag ska lämna mina småtjejer i över ett år. Jag kommer stå med gråten i halsen när jag ska säga hejdå, jag vill inte!! Därefter ska jag och syster ut och åka pullka och leka i snön. Moaha
PussPuss
Idag har jag gjort en lista (jag vet, brist på saker att göra). Den listan består av saker jag vill förändra/förbättra hos mig själv, som människa. Det kan handla om allt från att plocka in disken i diskmaskinen så att mamma blir glad till att jag ska sluta sova naken. När jag skrev ner detta var jag även tvungen att ha en förklaring till det, jag fick inte skriva ner något som inte skulle ge något - om ni förstår vad jag menar? Listan är alltså väl genomtänkt och väldigt bra. Jag har redan idag påbörjat min väg till att bli en "bättre människa". Det här var faktiskt en ganska rolig idé och helt plötsligt känns livet lite mer meningsfullt. Det känns som att man strävar efter det här jag nu har skrivit ner och det blir som ett mål.
Jag kan inte sluta lyssna på låten if tomorrow never comes efter att jag hörde Kevin sjunga den. Han sjöng den till sin flickvän och om man lyssnar på texten så är den så sjukt jävla fin. Även detta gav mig en liten tankeställare; vet de människor jag älskar om att jag faktiskt älskar dem? Detta blev ännu en punkt på min lista. Om jag skulle dö om en timme eller om en vecka så ska jag dö lycklig. De jag älskar ska veta hur mycket jag tycker om dem och hur mycket jag uppskattar att de finns vid min sida. Jag tror att jag är ganska öppen som person, åtminstone mot de jag litar på. Trots det kan jag erkänna att jag har svårt att visa känslor. Samtidigt, vad spelar det för roll om jag skriver ett sms om hur mycket jag tycker om en person eller om jag säger det i verkligheten? Tekniskt sett så betyder det samma sak och vissa har lättare att uttrycka sig i text medan andra föredrar att prata. Jag föredrar nog en blandning men jag har sjukt mycket lättare att få ut det jag vill i text. Det jag ville komma fram till var att jag skiter i om det är finare att säga något i verkligheten! Hellre säger jag det 10 gånger i ett sms än ingen gång i verkligheten!
Jag hoppas att ni som står mig nära vet hur mycket ni betyder. När jag säger att jag inte skulle klara mig utan er så menar jag det. Livet skulle helt klart inte vara värt att leva om inte ni gjorde mina dagar värda att minnas. Nu blev det för mycket kärlek i detta inlägg. Jag måste springa ut i snön nu för jag har ett möte. Där ska jag tala om att jag ska lämna mina småtjejer i över ett år. Jag kommer stå med gråten i halsen när jag ska säga hejdå, jag vill inte!! Därefter ska jag och syster ut och åka pullka och leka i snön. Moaha
PussPuss
Snösnösnösnö
Igårkväll fick jag ett mail som jag läste imorse. Där stod det att jag kanske kommer åka till USA först den 5 januari. Det blir ju lite problem ibland att åka under julen då vissa familjer åker iväg osv. Jag ringde hur som helst och tackade ja till familjen och hon skulle återkomma med ett svar om när jag skulle åka. Det är lite jobbigt när det ändras hela tiden och man aldrig vet riktigt hur det kommer att bli. Förhoppningsvis får jag ett svar ganska snart och först då vet jag säkert NÄR jag kommer att åka. Jag kommer självklart att åka, frågan är bara när. Det skulle vara skönt med ett senare datum för då hinner jag säga hejdå till alla och jag hinner fira jul med släkten, fixa mitt rum och göra allt som står på "the-to-do-list". Samtidigt så känns det bättre om jag åker nu på direkten för då hinner jag inte tänka så mycket och kommer inte hinna fatta något förräns jag befinner mig på andra sidan jordklotet.
Jag blir så jävla glad av att kolla ut genom fönstret och se så mycket snö. Jag fick precis ett sms från min syster om att vi ska ut i snön och åka pulka samt bygga snögubbar. Det lät som en strålande idé, jag älskar när man får vara barn igen!! Just nu har jag precis kommit ut ur duschen och jag sitter här inlindad i en filt. Jag ska göra mig iordning hade jag tänkt men det går inge vidare. Jag har precis bränt en ny skiva och jag kan inte sluta lyssna på den. Så jag springer omkring här halvt naken och dansar och sjunger och jag känner mig så jävla glad!? :D Det lär väl inte bli lika roligt sen när jag stöter på en granne som har sett mina moves i underkläder, men men, den bjuder jag på kära grannar!
Jag blir så jävla glad av att kolla ut genom fönstret och se så mycket snö. Jag fick precis ett sms från min syster om att vi ska ut i snön och åka pulka samt bygga snögubbar. Det lät som en strålande idé, jag älskar när man får vara barn igen!! Just nu har jag precis kommit ut ur duschen och jag sitter här inlindad i en filt. Jag ska göra mig iordning hade jag tänkt men det går inge vidare. Jag har precis bränt en ny skiva och jag kan inte sluta lyssna på den. Så jag springer omkring här halvt naken och dansar och sjunger och jag känner mig så jävla glad!? :D Det lär väl inte bli lika roligt sen när jag stöter på en granne som har sett mina moves i underkläder, men men, den bjuder jag på kära grannar!
Wee
Dagen har gått rätt segt. Jag har lyssnat på musik och suttit och sjungit med. När jag väl var uppe i varv passade jag på att kolla på Sing a long och Singing Bee och jag ägde. Därefter tog mamma och jag tag i mitt rum som forfarande ska renoveras även om jag ska flytta. Det viktigaste är att vi kommer igång med att måla och att vi åker och köper allt som jag vill ha till rummet. Sedan behöver vi inte packa upp det, huvudsaken är att allt finns där. Vi plockade därför isär min enorma bokhylla och bar ner allt till källaren (och det som skulle kastas till soprummet). Det låter kanske lätt men fyfan vad trött jag blev. Det var så sjukt jobbigt och visst var det kul att skruva med mejseln till en början, men efter några skruvar blev det faktiskt jobbigt. Man var även tvungen att ta i och samtidigt hålla koll på att inget försvann eller gick sönder. Det tog oss flera timmar att få bort allt och vi båda höll på att få ett astma-anfall efter allt jobb.
När vi var klara åkte vi till centrum för att lämna film och vi åkte även förbi Kimpo för att hämta mina bilnycklar. Han körde ju mig till Gullmars när jag skulle tävla och fick då ansvara för mina nycklar. Mamma var jättenervös eftersom det var sjukt halt ute. Jag tyckte det var askul samtidigt som det är läskigt då min bil är bakhjulsdriven. Jag kom då på den roliga idén att jag och Linda skulle ut och leka med fyrhjulingen.
Vi klädde på oss i stort sett allt som fanns i garderoben och lite till. Väl ute började jag frysa innan vi ens hade börjat åka. Vi sladdade ut på vägarna och började irritera alla bilförare. Det var sjukt halt och precis vid centrum gasade Linda till lite för mycket. Vi åkte, eller ska jag säga snurra?, rakt över vägen och hamnade på fel sida av vägen. Där kom en refug så vi fick snällt åka på vänster sida tills vi lyckades ta oss tillbaka. Tur att bilen som skulle svänga in på vägen där vi åkte väntade tills vi kommit till rätta. Han kollade lite konstigt på oss och var nog argare än vi förstod. Vi busade vidare och det var kul som alltid. Denna gång krockade vi i alla fall inte med garaget eller fastnade i någon refug - utveckling från vår sida med andra ord! Credd till oss.
Nu har jag precis kommit hem och jag höll på att blåsa bort. Jag har lagt mitt till rätta i sängen och mina ögon blir allt svårare att hålla öppma. Gud vad skönt det ska bli att sova.
P.S. Vill ni se bilder från tävlingen så finns det en hel del häftiga bilder på facebook. Fia har taggat mig i dom jag är med på men om ni klickar på ett foto kommer ni ju in i mappen och kan säkert kolla på de andra korten också. Puss & Godnatt <3
När vi var klara åkte vi till centrum för att lämna film och vi åkte även förbi Kimpo för att hämta mina bilnycklar. Han körde ju mig till Gullmars när jag skulle tävla och fick då ansvara för mina nycklar. Mamma var jättenervös eftersom det var sjukt halt ute. Jag tyckte det var askul samtidigt som det är läskigt då min bil är bakhjulsdriven. Jag kom då på den roliga idén att jag och Linda skulle ut och leka med fyrhjulingen.
Vi klädde på oss i stort sett allt som fanns i garderoben och lite till. Väl ute började jag frysa innan vi ens hade börjat åka. Vi sladdade ut på vägarna och började irritera alla bilförare. Det var sjukt halt och precis vid centrum gasade Linda till lite för mycket. Vi åkte, eller ska jag säga snurra?, rakt över vägen och hamnade på fel sida av vägen. Där kom en refug så vi fick snällt åka på vänster sida tills vi lyckades ta oss tillbaka. Tur att bilen som skulle svänga in på vägen där vi åkte väntade tills vi kommit till rätta. Han kollade lite konstigt på oss och var nog argare än vi förstod. Vi busade vidare och det var kul som alltid. Denna gång krockade vi i alla fall inte med garaget eller fastnade i någon refug - utveckling från vår sida med andra ord! Credd till oss.
Nu har jag precis kommit hem och jag höll på att blåsa bort. Jag har lagt mitt till rätta i sängen och mina ögon blir allt svårare att hålla öppma. Gud vad skönt det ska bli att sova.
P.S. Vill ni se bilder från tävlingen så finns det en hel del häftiga bilder på facebook. Fia har taggat mig i dom jag är med på men om ni klickar på ett foto kommer ni ju in i mappen och kan säkert kolla på de andra korten också. Puss & Godnatt <3
USA here I come!!
Det första jag gör när jag kommit hem från Örebro är att sätta mig vid datorn. Jag kollade facebook lite snabbt och sedan loggade jag in på mailen i hopp om att jag hade fått en familj i USA. Jag ser då mailet "you have a match" och loggar genast in på sidan där jag kan läsa om familjen. Precis när jag fått upp deras beskrivning ringer det hemma och jag hör hur min mamma börjar prata engelska. OH MY GOD tänkte jag och tog emot telefonen. Jag möttes då av en super härlig röst som verkligen ville ha mig. Det är en ensamstående mamma som från grund och botten är spanjor. Hon har tre barn som är 7, 9 och 10. Dessa håller på med exakt samma saker som jag själv finner är roligt; ridning, fotboll och gymnastik. Hon är psykolog vilket jag alltid har varit intresserad av och jag kan nog lära mig ett och annat. Hennes man hade nyligen gått bort, varför vet jag inte, så det har varit en tuff period för både henne och barnen. De har även en hund som jobbar, den hjälper blinda och döva de tre dagar i veckan som mamman i familjen jobbar. Den är tydligen sjukt väluppfostrad eller vad man ska säga och talade om när den var hungrig osv. Den kunde även ta av mig strumporna om jag så ville ..
De bor i Houston och det var tydligen en stor stad och det fanns stora möjligheter för mig att få en bra utbildning om jag vill plugga, träna dans eller gymnastik, gymma osv. Staden hade allt man kan önska sig helt enkelt. Klimatet är varmare än här, det är typ som våran sommar och lite varmare beroende på månad. Jag frågade om det fanns risk för snö och sa att jag höll på att blåsa bort här hemma. "Don't worry, we don't have snow here. And if there is snow, it's for a day at most and that day everyone stays att home, no one drives because no one knows how to handle it" Jag höll på att skratta ihjäl mig, förstår ni att alla låser in sig om det kommer snö? Fett sköna, tänk om vi också skulle göra det, typ gå i ide under vinterhalvåret. Skulle vara helt okej från min sida!
Jag åker alltså den 8 december och då åker jag till NY och går i skolan två veckor typ. Därefter åker jag till familjen och får då tillgång till mitt rum. Jag har tydligen en stor TV på rummet, möjlighet till att använda internet (vet ej om de har en dator till mig eller om jag får införskaffa mig det själv). Jag kommer även ha tillgång till bil på min fritid och hon betalar bensinen så länge som jag är i tjänst. Hon ville att jag skulle bli som en storasyster till barnen och att jag var mer än välkmmen att bli en i familjen. Hon var så sjukt trevlig och allt verkar jättebra so far. Det är med blandade känslor jag tog emot det här beskedet. Jag blev självklart glad eftersom detta är något jag velat göra så länge. Samtidigt så inser jag nu att ett år är sjukt lång tid och jag åker om ca två veckor. Jag kommer säkert bryta ihop där borta då jag inser hur mycket jag saknar alla här hemma. Samtidigt så hoppas jag att jag kommer trivas som fisken i vasken och vilja stanna föralltid.
Örebro - RM 3 21-23 nov
Vi kan ju börja med det mindre roliga; Örebro. Vi åkte dit i tre olika bilar, varav en åkte vilse och kom kanske 2 timmar efter oss andra. Vi som kom i tid åt på thai och när vi var så mätta att vi rullade fram var det dags för förträning i dans. Sjukt jobbigt och golvet var så jävla kallt att mina fötter höll på att gå av. Ni som känner mig vet att mina fötter inte fungerar riktigt som det ska, säg något som inte är fel liksom. Jag har nog ingen blodcirkulation heller skulle jag tro. Detta blir hur som helst sjukt mycket värre när det är kallt - noooot good. Förträningen gick väl sådär. Sedan gick vi tillbaka till skolan och kollade Idol, sjöng lite och sedan var det läggdags. Att sova på luftmadrass kan vara det värsta som finns. Vänder man sig väcker man halva skolan samtidigt som risken att man ramlar av är mycket stor. Att det dessutom är svinkallt på golvet resulterar i att man fryser halvt ihjäl under natten. När man sedan äntligen lyckats somna vaknar man av någon annan idiot som ska vända på sig. När man då vaknat hör man garanterat någon från andra sidan salen som ligger och snarkar som en riktig man. När man då stoppar in mp3 i öronen för att koppla bort allt annnat tar det inte lång tid innan man vaknar för att man trasslat in sig i sladden och knappt får någon luft - och det är då man inser att batteriet även tagit slut. När man sedan ligger där och väntar på att någon ska komma in och säga att man ska gå upp känner man hur jävla ont man har i ryggen. Redo att tävla? - skulle inte tro det va ....
Förträningen på redskap gick väl sådär, golvet var bajsdåligt och volterna blev as låga. Jag lyckades trots det komma med på alla mattavarven, vilket gjorde mig sjukt nervös. Tävlingen behöver vi väl inte nämna så mycket. Vi körde absolut inte bra och min egen insats sög enligt mig själv. Jag misslyckades på både matta och hopp, dansen var väl det som kändes bäst men där fick vi en skitpoäng. Något blev säkert bortdömt. Vi kom delad trea i vår pool men tyvärr räckte inte detta för en finalplats, vi åkte ut på 0,05 poäng, vilket för er som inte fattar är så lite som det bara går. Det sved ganska mycket, hellre hade jag kommit sist. Detta ledde till att alla blev skitgriniga och besvikna/ledsna så vi bestämde oss helt enkelt för att åka hem samma dag. Vi åkte alltså hem en dag tidigare och det var nog ödet för min del ..
(Läs vidare på nästa inlägg)
Förträningen på redskap gick väl sådär, golvet var bajsdåligt och volterna blev as låga. Jag lyckades trots det komma med på alla mattavarven, vilket gjorde mig sjukt nervös. Tävlingen behöver vi väl inte nämna så mycket. Vi körde absolut inte bra och min egen insats sög enligt mig själv. Jag misslyckades på både matta och hopp, dansen var väl det som kändes bäst men där fick vi en skitpoäng. Något blev säkert bortdömt. Vi kom delad trea i vår pool men tyvärr räckte inte detta för en finalplats, vi åkte ut på 0,05 poäng, vilket för er som inte fattar är så lite som det bara går. Det sved ganska mycket, hellre hade jag kommit sist. Detta ledde till att alla blev skitgriniga och besvikna/ledsna så vi bestämde oss helt enkelt för att åka hem samma dag. Vi åkte alltså hem en dag tidigare och det var nog ödet för min del ..
(Läs vidare på nästa inlägg)
:D:D:D:D
JAG SKA TILL USA!!!!!! Jag åker alltså den 8 december och har fått en familj som i mina ögon verkar perfekt. Vi får hoppas på att det stämmer lika bra som min magkänsla. Jag fick samtalet igår och jag hann inte ens läsa om familjen förräns jag hör min mamma prata engelska. Kan det vara dom? Och ja, det var ju det. Jag lovar att berätta allt om familjen och samtalet men jag hinner inte just nu. Jag ska även berätta om tävlingen! Nu ska jag äta frukost och värma mig under en filt med lite te. Jag är precis hemkommen från Linda och snön var nästan upp till knäna på mig. Gissa vad jag hade för skor? Tygskor såklart, väldigt passande till detta väder. Snön gör mig så jääävla glad och jag blev ännu gladare när bussen var i tid. Vi hörs lite senare
Puss/ en väldigt övertaggad liten människa!
Puss/ en väldigt övertaggad liten människa!
