1 advent
GUUUUUUUUULD!! Klockan 6 var jag uppe och jag kommer knappt ihåg vad jag gjorde här hemma för jag var så trött. Jag befann mig åtminstone i tid nere i hallen vilket var duktigt av mig. Väl där skulle det flätas hår och värmas upp. Tjejerna är så söta så man vill bara äta upp dem. Av fem lag så lyckades våra minsta ta en guldmedalj. Därefter var det dags för våra större tjejer, som fortfarande är små. Även de lyckades ta guld varav 11 lag startade. Det var hårda poäng från domaren och vi lyckades vinna med 10 hundradelar, det var med andra ord väldigt jämnt. Tjejerna körde så jävla fint så de förtjänade verkligen guldet! Jag var helt slut men trots detta så tvingades jag ställa upp på en handståendetävling. Jag lyckades komma tvåa och då kan jag bara meddela att vi stod fan sjukt länge. Synd att ingen tog tid! Jag är stolt över min insats då jag är en pensionerad gymnast.
Guldmedaljerna satt fint runt halsen och jag kunde åka hem helt lycklig. Skönt avslut med tjejerna måste jag säga, det är ju sista tävlingen jag är med på innan jag drar iväg. Förhoppningsvis kommer jag tillbaka någon gång, men man vet aldrig när det blir. Bajs vad jag kommer sakna dessa tjejer! =(
Nu ska jag äta lite och sedan byta från pyjamasbyxor till mina allra finaste mjukisar. Jag och Kimpo ska sen hem till Johan och spela GUITAR HERO. Jag ska självklart vara trummorna, jag har drömt om de där trummorna och de tycks inte försvinna från mitt huvud. Nu jävlar ska jag ta mig till mediumnivån! Stackars Johan, han kommer vara lyckligast i denna värld den dagen jag åker till USA. Jag bor typ hos honom nu för tiden och han kan ju räkna med att jag kommer tillbaka fler gånger, detta är absolut inte den sista!
Idag är det även första advent, känns helt sjukt. Tiden går så fort att jag vill bajsa på mig, Mamma har hängt upp julstjärnan i mitt rum trots att jag inte har något annat i mitt rum för tillfället. Det är tomt och ska målas om så fort som möjligt. Ändå kunde hon inte låta bli att julpynta. Lite söt är hon faktiskt.
Guldmedaljerna satt fint runt halsen och jag kunde åka hem helt lycklig. Skönt avslut med tjejerna måste jag säga, det är ju sista tävlingen jag är med på innan jag drar iväg. Förhoppningsvis kommer jag tillbaka någon gång, men man vet aldrig när det blir. Bajs vad jag kommer sakna dessa tjejer! =(
Nu ska jag äta lite och sedan byta från pyjamasbyxor till mina allra finaste mjukisar. Jag och Kimpo ska sen hem till Johan och spela GUITAR HERO. Jag ska självklart vara trummorna, jag har drömt om de där trummorna och de tycks inte försvinna från mitt huvud. Nu jävlar ska jag ta mig till mediumnivån! Stackars Johan, han kommer vara lyckligast i denna värld den dagen jag åker till USA. Jag bor typ hos honom nu för tiden och han kan ju räkna med att jag kommer tillbaka fler gånger, detta är absolut inte den sista!
Idag är det även första advent, känns helt sjukt. Tiden går så fort att jag vill bajsa på mig, Mamma har hängt upp julstjärnan i mitt rum trots att jag inte har något annat i mitt rum för tillfället. Det är tomt och ska målas om så fort som möjligt. Ändå kunde hon inte låta bli att julpynta. Lite söt är hon faktiskt.
Natti natti
Jag är precis hemkommen från Sara och jag är livrädd efter skräckfilmen vi såg. Mamma fick till och med komma och möta mig vid bilen. Det har varit en helmysig kväll och det togs en del bilder. Om det finns tid imorgon så ska jag försöka lägga upp några!
Imorgon ska mina småttisar tävla och vi har samling vid 7. Jag är trött och ska sova, jag blir ännu tröttare av tanken på att jag måste gå upp vid 6. Vi får hoppas på att det går bra för dem imorgon, då kanske det var värt att gå upp så tidigt ;)
Godnatt och sov gott! Pussar
Imorgon ska mina småttisar tävla och vi har samling vid 7. Jag är trött och ska sova, jag blir ännu tröttare av tanken på att jag måste gå upp vid 6. Vi får hoppas på att det går bra för dem imorgon, då kanske det var värt att gå upp så tidigt ;)
Godnatt och sov gott! Pussar
Berättelsen om Märta
Jag och mamma hade tidigare i veckan åkt till OBS (som inte längre heter så). Där kollade vi på färg till mitt rum. När vi då behöver hjälp och inte ser någon där får vi istället syn på en skylt. "Ring ### om ni behöver hjälp och ingen från personalen befinner sig i närheten". Jag ringde glatt numret och möts av en "MÄÄÄRTA" i andra änden. Jag blev chockad då jag inte trodde någon skulle svara i telefonen, utan bara dyka upp istället. Lite senare ser vi en tjock valross till tant gunga över golvet påväg i vår riktning. Den tjocka tanten var ganska söt och väldigt hjälpsam. Dock visade det sig att hon var mytoman, men det visste vi inte då.
Vi ber henne om hjälp och hon tycker vi ska välja en ljusare färg eftersom det går att göra den mörkare, men inte tvärtom. Pga hennes tips valde vi därför en ljusare färg som vi misstänkte skulle bli för ljus även på väggen. Enligt henne skulle nämligen färgen bli mörkare på en vägg. Vi skuttar därifrån och provmålar en fläck på väggen hemma. Självklart var färgen för ljus och idag bestämde vi oss därför för att åka tillbaka och droppa i några droppar till. Väl där får vi beskedet att detta inte går att göra. Skulle vi göra det skulle färgen inte gå ihop eller vad man ska säga, den låser sig eller vad han sa, och resultatet skulle bli att jag hade polkagrisränder på väggen istället. Ganska snyggt det med kanske, men inte alls vad jag hade tänkt mig från början. Vi kände oss lite lurade och han frågade då om vi kommer ihåg hur hon såg ut. Eftersom bilden på henne var svår att förtränga kollade jag och mamma på varandra och sedan ser jag hur hon sakta gör sig till en köttbulle. Jag klämmer då in att hon heter Märta och han skrattar. "Ja alltså hon är i ny vad gäller färg, hon brukar bara vara i kassan. Hon ska nog inte vara här .." Han sa även att färgen inte blev så mycket mörkare, i vissa fel blev den även ljusare på väggen.
Vi går till kundtjänsten eftersom vi vill ha pengarna tillbaka. Hon i kassan frågar vem som lurat oss och vi säger snällt namnet på henne. Märta. Hon skäms inte för att säga vad hon tycker och gav oss sedan tipset att inte lyssna på henne något mer. Lätt att vara efterklok men inte fan visste vi att hon var mytoman. Det roligaste av allt var nog att Märta inte bara sa att det skulle gå och göra på det här viset. Hon hade dessutom en 5 minuters lång förklaring hur det gick till och vad man skulle göra. Skönt att människan hittar på sina egna historier och förklaringar som i praktiken inte ens fungerar. Undra hur många hon har hunnit lura innan de satte henne i kassan igen. Går Coop Forum i konkurs vet ni varför och vems lön som ska reparera skadan!
So long suckers!
Vi ber henne om hjälp och hon tycker vi ska välja en ljusare färg eftersom det går att göra den mörkare, men inte tvärtom. Pga hennes tips valde vi därför en ljusare färg som vi misstänkte skulle bli för ljus även på väggen. Enligt henne skulle nämligen färgen bli mörkare på en vägg. Vi skuttar därifrån och provmålar en fläck på väggen hemma. Självklart var färgen för ljus och idag bestämde vi oss därför för att åka tillbaka och droppa i några droppar till. Väl där får vi beskedet att detta inte går att göra. Skulle vi göra det skulle färgen inte gå ihop eller vad man ska säga, den låser sig eller vad han sa, och resultatet skulle bli att jag hade polkagrisränder på väggen istället. Ganska snyggt det med kanske, men inte alls vad jag hade tänkt mig från början. Vi kände oss lite lurade och han frågade då om vi kommer ihåg hur hon såg ut. Eftersom bilden på henne var svår att förtränga kollade jag och mamma på varandra och sedan ser jag hur hon sakta gör sig till en köttbulle. Jag klämmer då in att hon heter Märta och han skrattar. "Ja alltså hon är i ny vad gäller färg, hon brukar bara vara i kassan. Hon ska nog inte vara här .." Han sa även att färgen inte blev så mycket mörkare, i vissa fel blev den även ljusare på väggen.
Vi går till kundtjänsten eftersom vi vill ha pengarna tillbaka. Hon i kassan frågar vem som lurat oss och vi säger snällt namnet på henne. Märta. Hon skäms inte för att säga vad hon tycker och gav oss sedan tipset att inte lyssna på henne något mer. Lätt att vara efterklok men inte fan visste vi att hon var mytoman. Det roligaste av allt var nog att Märta inte bara sa att det skulle gå och göra på det här viset. Hon hade dessutom en 5 minuters lång förklaring hur det gick till och vad man skulle göra. Skönt att människan hittar på sina egna historier och förklaringar som i praktiken inte ens fungerar. Undra hur många hon har hunnit lura innan de satte henne i kassan igen. Går Coop Forum i konkurs vet ni varför och vems lön som ska reparera skadan!
So long suckers!
Hej och hejdå
Det bar av till Pans igår och det var väl sådär. Inte världens roligaste folk och ingen taggning alls från vår sida. Jag hade ändå sjukt kul. Jag och syster blev lite griniga på varandra när vi skulle lämna in sakerna i garderoben. Eftersom vi båda är män så resulterade det i en fight. Mitt finger har ett hål i sig och jag har ont i nacken. Linda skyller på rivmärken och annat som inte syntes till. Jag vann i alla fall, det var det jag ville komma fram till. Hon sov sedan här och på morgonen gjorde mamma frukost åt oss. Idag har jag bara flängt runt och äntligen hittat den rätta (förhoppningsvis) färgen till mitt rum. Imorgon får vi börja måla eftersom vi inte hann med så mycket som vi planerat idag. Jag har sjukt bråttom nu, ska åka och hämta Frida och sedan ska vi till Sara och laga middag och bada tunna. Det ska bli jättemysigt. Jag fick en inbjudan av Kimpo att spela tv-spel med grabbarna. Jag är väldigt ledsen att jag inte kunde joina dem eftersom de hade fått stryk hela bunten!
Jag skriver imorgon och ska då berätta om mitt och mammas besökt på Coop Forum. Sjukt kul var det iaf, och Märta, haha, Märta .....
Igår träffade jag även en polishäst som var väärldens gulligast. Den ska jag också berätta om.
Heeejdå
Jag skriver imorgon och ska då berätta om mitt och mammas besökt på Coop Forum. Sjukt kul var det iaf, och Märta, haha, Märta .....
Igår träffade jag även en polishäst som var väärldens gulligast. Den ska jag också berätta om.
Heeejdå
Räka
AARRRRRGGHHH .. kan du bara dra åt helvete och aldrig mer visa ditt äckliga tryne!? Det finns ingen, absolut ingen, som kan få mig att må så dåligt! Jag finner inga ord och jag kommer nog aldrig kunna uttrycka mitt hat mot dig. Inte för att det behövs, men det är ett önskemål från min sida. Jag hoppas att den dagen du dör, att du inte dör bara sådär. Utan att du ligger där ett tag innan du dör. Den dagen ska jag ge dig min dagbok som jag skrivit i som liten. Jag ska ge dig andra saker som jag skrivit när jag blivit lite äldre. Jag ska trycka upp det i ansiktet på dig, läsa högläsning om det så behövs. Den dagen ska du få veta vilket hemskt monster du är. Jag tvivlade som femåring på om du var människa. Nu vet jag. Du är så långt ifrån den mänskliga varelsen som det bara går att komma.
Du gör mig så jävla ledsen!!!!
Fredag hela veckan
Jag har hunnit med allt jag planerade att göra. Jag har nu två fläckar på väggen och jag tror nog att färgen blev lite för ljus så vi får åka dit imorgon och göra den lite mörkare. Förhoppningsvis kan vi då måla rummet imorgon och sedan är det bara alla nya möbler som ska in. Jag längtar verkligen till att se resultatet och hoppas självklart på det bästa!
För Patrik räckte det inte att ringa och väcka mig och tvinga mig köra honom. Han knackar sedan på dörren och tror att han ska få hänga här medans han väntar på bilen. Bilen hade lämnats på Bilia precis vid mig och gullig som jag är så lät jag honom kolla på Svensson Svensson med mig.
Nu väntar jag på att mamma ska komma hem. De funderade på att köpa snabbmat men jag är faktiskt inte sugen på det. Jag vet inte vad som är fel på mig för jag äter varken godis eller skärpmat speciellt ofta nu för tiden. Eller sallad klassas väl också som snabbmat, men sådan där fet mat, pizza och kebab osv - det finns inte i min värld längre. Jag förstår ingenting, förut kunde jag seriöst döda för donkens hamburgare. Jag får se om jag tar något därifrån eller om jag kirrar något här hemma. Vi ska ju trots allt äta räkor och dricka lite vin efter, så jag kan ju inte proppa i mig hur mycket som helst.
Jag måste även börja planera vad jag ska ha på mig ikväll, jag har ingen som helst aning. I värsta fall så får jag väl fixa iordning mig efter räkorna och vinet och sedan åka till Frida och sno något ur hennes garderob. Vi ska ändå vara där och föra så varför inte liksom? Vi får väl se vart det bär av ikväll, jag har verkligen ingen aning. Jag vet inte ens vilka som ska med. Det lär väl sluta med att vi stannar hos Frida hon och jag och super oss fulla och vaknar imorgon med världens baksmälla? Inte riktigt kanske, något skojsigt ska vi väl kunna hitta på.
Jag tror och hoppas att Johan åker ut ikväll. Idol pratar jag om för er som har ett liv och inte följer programmet!
Tjingeling
För Patrik räckte det inte att ringa och väcka mig och tvinga mig köra honom. Han knackar sedan på dörren och tror att han ska få hänga här medans han väntar på bilen. Bilen hade lämnats på Bilia precis vid mig och gullig som jag är så lät jag honom kolla på Svensson Svensson med mig.
Nu väntar jag på att mamma ska komma hem. De funderade på att köpa snabbmat men jag är faktiskt inte sugen på det. Jag vet inte vad som är fel på mig för jag äter varken godis eller skärpmat speciellt ofta nu för tiden. Eller sallad klassas väl också som snabbmat, men sådan där fet mat, pizza och kebab osv - det finns inte i min värld längre. Jag förstår ingenting, förut kunde jag seriöst döda för donkens hamburgare. Jag får se om jag tar något därifrån eller om jag kirrar något här hemma. Vi ska ju trots allt äta räkor och dricka lite vin efter, så jag kan ju inte proppa i mig hur mycket som helst.
Jag måste även börja planera vad jag ska ha på mig ikväll, jag har ingen som helst aning. I värsta fall så får jag väl fixa iordning mig efter räkorna och vinet och sedan åka till Frida och sno något ur hennes garderob. Vi ska ändå vara där och föra så varför inte liksom? Vi får väl se vart det bär av ikväll, jag har verkligen ingen aning. Jag vet inte ens vilka som ska med. Det lär väl sluta med att vi stannar hos Frida hon och jag och super oss fulla och vaknar imorgon med världens baksmälla? Inte riktigt kanske, något skojsigt ska vi väl kunna hitta på.
Jag tror och hoppas att Johan åker ut ikväll. Idol pratar jag om för er som har ett liv och inte följer programmet!
Tjingeling
=)
Jag är nu mätt och belåten och ska snart börja ta tag i saker här hemma. Jag ska börja måla mitt rum idag. Dock ska jag bara måla en liten fläck för att kolla så färgen är rätt, annars måste vi åka och fixa till det imorgon innan vi målar hela rummet. Jag måste även tejpa och täcka alla ytor som inte ska få färg på sig, vilket lär ta ett bra tag. Det ska bli kul att äntligen få komma igång. Förhoppningsvis gör vi resten imorgon och då kan även mamma hjälpa mig.
Jag har även tänkt vara lite snäll och städa här hemma eftersom det ser förjävligt ut. Mamma ska snart börja julstäda och det underlättar ju lite om det inte ser ut som det gör nu. Jag ska även börja planera vad man ska köpa till folket i julklapp. Förut älskade jag att köpa julklappar, nu ger det mig mer ångest än glädje. Man vet att man kommer bli fattig och man vet aldrig vad man ska köpa och är därmed alltid ute i sista sekund. Eftersom jag hade räknat med att dra iväg så har jag inte ens rört en fena vad gäller julhandlandet. Jag undrar om jag ska övertala släkten att jag ska få vara tomte i år och få barnen att gråta, jag måste bara öva på min mörka stämma och säga HO HO HO. Jag menar de kan ju inte tro att de ska få sådär mycket julklappar helt smärtfritt, lite läskigt ska det väl vara!?
Ikväll blir det förhoppningsvis utgång, även om jag i nuläget inte är speciellt taggad. Jag hoppas att det händer något kul åtminstone eftersom helgen i övrigt kommer bli en väldigt lugn sådan. Nu ska jag börja kirra grejjer här hemma. Vi hörs kanske senare!
PussPuss
Jag har även tänkt vara lite snäll och städa här hemma eftersom det ser förjävligt ut. Mamma ska snart börja julstäda och det underlättar ju lite om det inte ser ut som det gör nu. Jag ska även börja planera vad man ska köpa till folket i julklapp. Förut älskade jag att köpa julklappar, nu ger det mig mer ångest än glädje. Man vet att man kommer bli fattig och man vet aldrig vad man ska köpa och är därmed alltid ute i sista sekund. Eftersom jag hade räknat med att dra iväg så har jag inte ens rört en fena vad gäller julhandlandet. Jag undrar om jag ska övertala släkten att jag ska få vara tomte i år och få barnen att gråta, jag måste bara öva på min mörka stämma och säga HO HO HO. Jag menar de kan ju inte tro att de ska få sådär mycket julklappar helt smärtfritt, lite läskigt ska det väl vara!?
Ikväll blir det förhoppningsvis utgång, även om jag i nuläget inte är speciellt taggad. Jag hoppas att det händer något kul åtminstone eftersom helgen i övrigt kommer bli en väldigt lugn sådan. Nu ska jag börja kirra grejjer här hemma. Vi hörs kanske senare!
PussPuss
God morgon!
Patrik ringde och väckte mig på tok för tidigt eftersom jag lovat att skjutsa honom. Jag var trött och grinig och var dessutom tvungen att hämta honom hemma hos honom. Igår sa han att han kunde ta sig till mig, men icke. Jag går upp och drar på mig ett par mjukisar och går sedan ut till bilen. Killen tror att jag är superwoman eftersom han tror att jag bara behöver fem minuter på mig från mig till Öringe. Jag skrämde slag på min granne som skrattade lite åt mig. Jag kollade mig i backspegeln och insåg att jag kanske borde gjort något åt mitt hår innan jag klev utanför dörren. Patrik gav mig en och annan blick och han bjöd även på några elaka kommentarer.
Lite busig såhär på morgonkvisten =)
Lite busig såhär på morgonkvisten =)
Buss och fika dag
Jag måste bara berätta att jag åt toast till frukost idag, sjukt gott! Efter min frukostbuffé åkte jag till Danne. Hör och häpna, jag åkte buss, vilket jag har gjort hela dagen. Vänta bara så ska ni få höra. Där satt vi bara och pratade och som vanligt kan vi prata i timmar om allt och inget. Sedan var jag tvungen att springa till bussen (mhm, andra bussturen). Jag blev pissed när bussjäveln åker när jag står utanför dörren. Som tur var så kom det en buss i stort sett precis efter, så jag slapp tänka på vad jag skulle skriva i hotbrevet jag tänkte skicka till busschaffisen. Väl i centrum mötte jag upp Frida och vi fikade på två ställen. Det blir så när det ena stället har bestämt sig för att ha bra mat och det andra bara gott att dricka. Vi planerade helgen och pratade om det vi brukar prata om, sex, killar och våra liv. Därefter sprang jag till hallen för att träna mina småtjejer. Jag tror jag är en tidsoptimist för jag är typ aldrig i tid och tvingas alltid springa dit jag ska. I hallen mötts jag av glada tjejer och vi hade tävlingsträning hela träningen. Jag blir så taggad själv och jag hoppas självklart på medalj i helgen. Att samlingen är klockan 7 däremot får mig att bli mindre taggad och trött redan nu, men det är ju trots allt inte jag som ska skutta omkring på golvet. Jag behöver ju bara stå där och se glad ut och säga BRA TJEJER, vare sig det går åt helvete eller ej =) Men självklart ska det gå bra i helgen!
Efter träningen skulle jag återigen till bussen. Det är tydligen Crazy Night idag och Amy Dimond (WOW) skulle också sjunga. Jag fick brottas fram för att ta mig ut till bussen och det kändes nästan som att jag gick i ett sånt där bollhav. Ni vet när man går och går och aldrig kommer någonstans? Jag lyckades i alla fall ta mig ut till bussen och även sätta mig på den. Sedan kom jag hem till syster och då fick jag skäll av pappsen för att jag ätit upp hans mat. Det är nog det jag faktiskt är bra på här i livet, äta. Vi satte oss sedan på bussen in mot stan för att möta upp U-lags tjejerna. Tyvärr var alla helt spårlöst borta och de enda som satt där var Jenky-hoe och Sara. Det var trevligt det med såklart, men jag trodde ju att alla små bävrar skulle vara där. Jag är egentligen inte förvånad, det är som det brukar vara när det gäller U-laget. Ännu en fika blev det och sedan bar det av hemåt. Sara gick lite tidigare för att hon skulle tvätta imorgon. Hon om någon har skaffat sig många vuxenpoäng, cred till dig =) Jag ska också bli vuxen och flytta hemifrån någon gång tror jag!
Nu är det bäst att jag slutar skriva för annars får jag väl skit för att jag skrivit för långt nu igen. Vi hörs imorgon!
Puss & Kram kära läsare
Efter träningen skulle jag återigen till bussen. Det är tydligen Crazy Night idag och Amy Dimond (WOW) skulle också sjunga. Jag fick brottas fram för att ta mig ut till bussen och det kändes nästan som att jag gick i ett sånt där bollhav. Ni vet när man går och går och aldrig kommer någonstans? Jag lyckades i alla fall ta mig ut till bussen och även sätta mig på den. Sedan kom jag hem till syster och då fick jag skäll av pappsen för att jag ätit upp hans mat. Det är nog det jag faktiskt är bra på här i livet, äta. Vi satte oss sedan på bussen in mot stan för att möta upp U-lags tjejerna. Tyvärr var alla helt spårlöst borta och de enda som satt där var Jenky-hoe och Sara. Det var trevligt det med såklart, men jag trodde ju att alla små bävrar skulle vara där. Jag är egentligen inte förvånad, det är som det brukar vara när det gäller U-laget. Ännu en fika blev det och sedan bar det av hemåt. Sara gick lite tidigare för att hon skulle tvätta imorgon. Hon om någon har skaffat sig många vuxenpoäng, cred till dig =) Jag ska också bli vuxen och flytta hemifrån någon gång tror jag!
Nu är det bäst att jag slutar skriva för annars får jag väl skit för att jag skrivit för långt nu igen. Vi hörs imorgon!
Puss & Kram kära läsare
=) Godnatt
Jag fick ett klagomål på att "du skriver så långt så man orkar ju aldrig läsa allt". Grr, antingen skriver jag inte alls eller så skriver jag för mycket!? Ni kan ju inte vara så hårda mot mig. Jag ligger nu och kollar på 2 ½ men, äter bullar och bloggar. Min mamma berömer våra bullar hela tiden, hon tycker de är jättefina. Mattias får väl ta åt sig äran eftersom det var han som skärde upp dem. Jag gjorde ett försök men mina blev för små och fula. Jag gjorde därför egentillverkning och rullade mina småttisar till stora och nu ser man ingen skillnad på dem. Hoppas ni antecknar.
Jag och mamma spelade lite kort ikväll och det gick väl både bra och dåligt. Jag förlorade nog för det mesta, men jag är van. Nu är det speldags igen men denna gång över internet. Nu jävlar ska jag vinna så jag kan sova gott i natt.
Vi hörs imorgon gott folk. Sov gott. Puss & Kram
Jag och mamma spelade lite kort ikväll och det gick väl både bra och dåligt. Jag förlorade nog för det mesta, men jag är van. Nu är det speldags igen men denna gång över internet. Nu jävlar ska jag vinna så jag kan sova gott i natt.
Vi hörs imorgon gott folk. Sov gott. Puss & Kram
Kan någon be mig hålla käften?
Jag har precis kommit på att jag nu är tvungen att köpa julklappar till alla eftersom jag åker efter jul. Allt känns plötsligt jobbigt då jag är arbetslös och inte har dom pengarna som behövs. Vilket problem .... Det jag däremot funderar på nu är om man ska fortsätta träna lite gymnastik och vara med på juluppvisningen? Det lockar vill jag lova och jag ska nog prata med Emelie och Sara imorgon och se om det går att få ihop några stycken. Det skulle vara sjukt kul, en liten avslutning sådär innan man åker. Temat i år är dans och den stora truppen ska vara hiphopare tror jag. Mina småttingar ska vara ballerinor, as söta förövrigt.
På tal om mina småtjejer så ska de tävla i Tyresö Trupp Cup nu på söndag. Vi har samling kvart över sju vilket suger. Jag blir trött bara jag tänker på det. Skönt att vi ska ha en lugn hemmakväll på lördagen då. Vi ska vara hemma hos Sara och laga middag, bada badtunna utomhus och bara njuta av livet och skvallra. Förhoppningsvis blir det utgång på fredan vilket jag ser fram emot, det känns som att det var evigheter sedan jag var ute sist. Nu fick ni min helg i bakvänd ordning, hoppas det inte ställde till för mycket för era små hjärnor =)
Imorgon står en hel del folk på min lista att träffa. Det står även en hel del saker jag ska uträtta på den listan. Förutom att jag blivit pensionär pga min rygg så känner jag mig även som en sådan. Det jag gör på dagarna är att fika, gå till centrum eller gå på promenader, lyssnar på musik och typ njuter av min egen tillvaro. Helt sjukt att jag kan tycka mina dagar är så roliga. Jag trivs verkligen som arbetslös och jag trivs verkligen med de människor jag umgås med. Jag tror det var Kim som sa det till mig. "Krypet, du är så söt. Du blir typ jätteglad av småsaker och uppskattar mycket i ditt liv, även om det så innebär att du ska städa toaletten". Och ja, jag börjar bli rädd för mig själv. Ni skulle hört mig idag när Kim sa att vi kunde vara hos Johan och spela Rock Band. Jag blev som ett litet barn, helt överlycklig. Jag blir glad om jag får äta, jag blir glad om någon ringer, jag blir glad om jag ser att jag inte missade det där P-pillret igårkväll, jag blir glad om jag hittar en en-krona i fickan ...... behöver jag fortsätta? Jag tror jag har blivit en positivare människa (pensionär?)som har slutat se tillbaka i tiden eller längta till det förflutna. Slutat med den negativa attityden och försöker istället se de bra sakerna. Detta betyder ju inte att jag är glad dagarna i ända och aldrig blir sur eller irriterad över något. Självklart är jag mänsklig men det känns skönt att man kan glädjas åt andras glädje och glädjas åt småsaker som man förut tog för givet. Att ta för givet är något jag faktiskt börjar förstå innebörden av och jag vill inte ta saker för givet. Jag vill förstå vad jag har medans jag har det, inte när jag väl förlorat det.
Ikväll är en prata-i-telefon-kväll. Jag är för trött för att ta mig ut men jag är helt klart på prathumör. Jag har nyligen pratat med min moster i en halvtimme och hon fick knappt en syl i vädret. Nu är det dags att ringa några samtal till så jag kan få prata av mig. Jag kanske till och med kan få någon att somna till min ljuva stämma?
På tal om mina småtjejer så ska de tävla i Tyresö Trupp Cup nu på söndag. Vi har samling kvart över sju vilket suger. Jag blir trött bara jag tänker på det. Skönt att vi ska ha en lugn hemmakväll på lördagen då. Vi ska vara hemma hos Sara och laga middag, bada badtunna utomhus och bara njuta av livet och skvallra. Förhoppningsvis blir det utgång på fredan vilket jag ser fram emot, det känns som att det var evigheter sedan jag var ute sist. Nu fick ni min helg i bakvänd ordning, hoppas det inte ställde till för mycket för era små hjärnor =)
Imorgon står en hel del folk på min lista att träffa. Det står även en hel del saker jag ska uträtta på den listan. Förutom att jag blivit pensionär pga min rygg så känner jag mig även som en sådan. Det jag gör på dagarna är att fika, gå till centrum eller gå på promenader, lyssnar på musik och typ njuter av min egen tillvaro. Helt sjukt att jag kan tycka mina dagar är så roliga. Jag trivs verkligen som arbetslös och jag trivs verkligen med de människor jag umgås med. Jag tror det var Kim som sa det till mig. "Krypet, du är så söt. Du blir typ jätteglad av småsaker och uppskattar mycket i ditt liv, även om det så innebär att du ska städa toaletten". Och ja, jag börjar bli rädd för mig själv. Ni skulle hört mig idag när Kim sa att vi kunde vara hos Johan och spela Rock Band. Jag blev som ett litet barn, helt överlycklig. Jag blir glad om jag får äta, jag blir glad om någon ringer, jag blir glad om jag ser att jag inte missade det där P-pillret igårkväll, jag blir glad om jag hittar en en-krona i fickan ...... behöver jag fortsätta? Jag tror jag har blivit en positivare människa (pensionär?)som har slutat se tillbaka i tiden eller längta till det förflutna. Slutat med den negativa attityden och försöker istället se de bra sakerna. Detta betyder ju inte att jag är glad dagarna i ända och aldrig blir sur eller irriterad över något. Självklart är jag mänsklig men det känns skönt att man kan glädjas åt andras glädje och glädjas åt småsaker som man förut tog för givet. Att ta för givet är något jag faktiskt börjar förstå innebörden av och jag vill inte ta saker för givet. Jag vill förstå vad jag har medans jag har det, inte när jag väl förlorat det.
Ikväll är en prata-i-telefon-kväll. Jag är för trött för att ta mig ut men jag är helt klart på prathumör. Jag har nyligen pratat med min moster i en halvtimme och hon fick knappt en syl i vädret. Nu är det dags att ringa några samtal till så jag kan få prata av mig. Jag kanske till och med kan få någon att somna till min ljuva stämma?
5 januari it is =D
Natten spenderades hos Linda, vi spelade sällskapsspel och pratade. Det blev med andra ord ingen pulkaåkning vilket var skönt. Som vanligt förlorade jag när det kommer till spel och jag undrar fortfarande vart min man. Den oturen jag har i spel så borde jag vara världens lyckligaste flickvän vid det här laget!? På morgonen fick jag ett samtal från USA-grejjen och hon gav mig äran att välja avresedagtum. Schysst!? Jag fick panik och ringde tillbaka till henne ett antal gånger och tillslut så valde jag 5 januari. Det kändes bäst så för då hinner jag säga hejdå, jag får fira jul med släkten, jag hinner göra om mitt rum i lugn och ro. Viktigast av allt är nog att jag mentalt kan förbereda mig för att vara borta ett helt år. Det känns bra att jag nu har en månad till med mina favoriter. Om jag fick plats skulle jag packa ner er alla i min väska och ta med er. Jag vill inte ens tänka på hur jävla mycket jag kommer sakna er!! =(=(
Dagen har spenderas med Kimpo, Johan och Jesper. Vi spelade rockband, äääntligen!! Jag har längtat tills jag skulle få pilla med mina klåfingriga fingrar över instrumenten. Det var sjukt svårt men hur kul som helst. Jag skötte trummorna och jag var faktiskt grym. Jag körde i och för sig på lätt men men. Om jag fick skulle jag bo i Johans rum och spela hela dagarna. Efter några timmars spelande åkte vi hem och jag har bara latat mig sedan dess. Jag blev så sjukt trött och låg och halvsov i soffan, plötsligt vaknar jag av att någon knackar ashårt på dörren. Nu är någon gubbe här och ska köpa en stereo(?) och han måste vara döv. Jag tror halva området har hört vad den människan sagt.
Nu väntar jag på mat, min mage bara skriker. Även min rygg skriker av smärta, jag tror jag har brytt något. Jag, eller mamma rättare sagt, bokade tid hos en naprapat idag, det kan behövas för något står inte rätt till. Jag har blivit stel som en pensionär och det bådar inte gott.
Dagen har spenderas med Kimpo, Johan och Jesper. Vi spelade rockband, äääntligen!! Jag har längtat tills jag skulle få pilla med mina klåfingriga fingrar över instrumenten. Det var sjukt svårt men hur kul som helst. Jag skötte trummorna och jag var faktiskt grym. Jag körde i och för sig på lätt men men. Om jag fick skulle jag bo i Johans rum och spela hela dagarna. Efter några timmars spelande åkte vi hem och jag har bara latat mig sedan dess. Jag blev så sjukt trött och låg och halvsov i soffan, plötsligt vaknar jag av att någon knackar ashårt på dörren. Nu är någon gubbe här och ska köpa en stereo(?) och han måste vara döv. Jag tror halva området har hört vad den människan sagt.
Nu väntar jag på mat, min mage bara skriker. Även min rygg skriker av smärta, jag tror jag har brytt något. Jag, eller mamma rättare sagt, bokade tid hos en naprapat idag, det kan behövas för något står inte rätt till. Jag har blivit stel som en pensionär och det bådar inte gott.
The black sheep
Jag har precis kommit på att jag typ aldrig har passande rubriker till texten, för jag skriver alltid det första jag kommer att tänka på. Nu lyssnar jag till exempel på takidas låt och därav rubriken. Sen om den har något med texten och göra är skitsamma, jag har ju en rubrik i alla fall!? Det var bara en tanke som slog mig då mina fingrar gled över tangenterna och började skriva något min hjärna knappt var med på.
Idag har jag och zo0ka bakat bullar. Jag åkte och hämtade honom och krävde självklart honom på pengar eftersom han alltid snålåker med mig. Människan kommer då ut med 30 en-kronor, schysst. Vi åkte sedan hem och kollade vad vi behövde införskaffa. Sedan tog vi en promenad i snön och handlade. Vi satte sedan igång och tänkte att varför inte köra på dubbla satser = dubbelt så mycket bullar? Vi kom ihåg det när vi hade i första ingrediensen, sedan var det glömt då båda har guldfiskminne. Matte kommer sedan på det lgom när vi fått smöret och mjölken i den där rätta temperaturen. Vi blev då lite stressade eftersom det är så viktigt för gästen att ha en viss temperatur på skiten. Det blev väldigt krångligt alltihopp men det gick tillslut. Vi spelade även kort under bakandet. Det gick som alltid för min del, rent åt helvete. Med tanke på hur dålig jag är på alla spel så borde jag hitta min drömman typ right away!? Vi spelade även lite efter bakandet medan vi satt och mumsade på varsin bulle. Den bullen bringade tydligen tur för jag lyckades slå honom i Chicago för första gången!! Jag är fortfarande glad eftersom det typ aldrig händer. Jag kan även skryta om att jag lyckades få fyrta i damer, ballt!
Mamma och jag åkte sedan och köpte färg till mitt rum. Det var inte en jävel där när vi kom dit och vi fick även använda deras telefon. Det stod att man fick ringa om man inte såg någon som jobbade där så jag ringde och tyckte jag vad asball. Sedan svarade någon MÄRTA och jag gav telefonen till mamma. Jag trodde ju inte att någon skulle svara och jag trodde verkligen inte personen skulle heta Märta av alla namn. Haha, förlåt ni Märtor där ute i världen, inge illa menat =D När Märta sedan kom till oss blev hon kvar där ett bra tag. Och då skulle självklart alla andra passa på och vara på färgavdelningen också. Kön blev enorm och vi kände oss inte alls stressade. Som förvirrade höns sprang vi omkring där och när vi sedan insåg hur mycket burkar vi skulle ha med oss slog tanken oss; varför tog vi inte en vagn!? Lätt att vara efterklok som någon smart människa sa. Vi fick helt enkelt bära och det var väldigt jobbigt. När vi sedan kommer fram upptäcker vi även att min har läckt så jag har färg över halva tröjan. Jag fick dessutom springa tillbaka med färgburken och hämta en ny. Vilket träningspass alltså!
Nu ligger jag här och har precs ätit middag. Jag är helt slut och skulle kunna somna nu. Jag och Linda hade ju planerat att åka pulka idag igen med grabbarna, men jag vet inte hur det blir med det. Time will tell, vi kommer åtminstone inte åka till Alby. Jag som fortfarande fryser vet inte om jag vill ge mig ut och leka i snön, men en filmkväll vore lite mysigt. Jag får väl ringa Linda och se vad vi ska hitta på och vilka vi kan få med oss.
Jag väntar fortfarande på svar från USA om mitt avresedatum. Det börjar bli lite frustrerande när man inte vet om man ska åka om en vecka eller om en månad. Det är ju ganska stor skillnad, men jag börjar mer och mer tycka att datumet i januari passar mucho better. Jag kan ändå inte besluta något förräns hon hör av sig, så varför sitta här och klura på vilket som passar bäst. Jag kanske inte ens får välja om jag har otur.
Idag har jag och zo0ka bakat bullar. Jag åkte och hämtade honom och krävde självklart honom på pengar eftersom han alltid snålåker med mig. Människan kommer då ut med 30 en-kronor, schysst. Vi åkte sedan hem och kollade vad vi behövde införskaffa. Sedan tog vi en promenad i snön och handlade. Vi satte sedan igång och tänkte att varför inte köra på dubbla satser = dubbelt så mycket bullar? Vi kom ihåg det när vi hade i första ingrediensen, sedan var det glömt då båda har guldfiskminne. Matte kommer sedan på det lgom när vi fått smöret och mjölken i den där rätta temperaturen. Vi blev då lite stressade eftersom det är så viktigt för gästen att ha en viss temperatur på skiten. Det blev väldigt krångligt alltihopp men det gick tillslut. Vi spelade även kort under bakandet. Det gick som alltid för min del, rent åt helvete. Med tanke på hur dålig jag är på alla spel så borde jag hitta min drömman typ right away!? Vi spelade även lite efter bakandet medan vi satt och mumsade på varsin bulle. Den bullen bringade tydligen tur för jag lyckades slå honom i Chicago för första gången!! Jag är fortfarande glad eftersom det typ aldrig händer. Jag kan även skryta om att jag lyckades få fyrta i damer, ballt!
Mamma och jag åkte sedan och köpte färg till mitt rum. Det var inte en jävel där när vi kom dit och vi fick även använda deras telefon. Det stod att man fick ringa om man inte såg någon som jobbade där så jag ringde och tyckte jag vad asball. Sedan svarade någon MÄRTA och jag gav telefonen till mamma. Jag trodde ju inte att någon skulle svara och jag trodde verkligen inte personen skulle heta Märta av alla namn. Haha, förlåt ni Märtor där ute i världen, inge illa menat =D När Märta sedan kom till oss blev hon kvar där ett bra tag. Och då skulle självklart alla andra passa på och vara på färgavdelningen också. Kön blev enorm och vi kände oss inte alls stressade. Som förvirrade höns sprang vi omkring där och när vi sedan insåg hur mycket burkar vi skulle ha med oss slog tanken oss; varför tog vi inte en vagn!? Lätt att vara efterklok som någon smart människa sa. Vi fick helt enkelt bära och det var väldigt jobbigt. När vi sedan kommer fram upptäcker vi även att min har läckt så jag har färg över halva tröjan. Jag fick dessutom springa tillbaka med färgburken och hämta en ny. Vilket träningspass alltså!
Nu ligger jag här och har precs ätit middag. Jag är helt slut och skulle kunna somna nu. Jag och Linda hade ju planerat att åka pulka idag igen med grabbarna, men jag vet inte hur det blir med det. Time will tell, vi kommer åtminstone inte åka till Alby. Jag som fortfarande fryser vet inte om jag vill ge mig ut och leka i snön, men en filmkväll vore lite mysigt. Jag får väl ringa Linda och se vad vi ska hitta på och vilka vi kan få med oss.
Jag väntar fortfarande på svar från USA om mitt avresedatum. Det börjar bli lite frustrerande när man inte vet om man ska åka om en vecka eller om en månad. Det är ju ganska stor skillnad, men jag börjar mer och mer tycka att datumet i januari passar mucho better. Jag kan ändå inte besluta något förräns hon hör av sig, så varför sitta här och klura på vilket som passar bäst. Jag kanske inte ens får välja om jag har otur.
Snö <3
Precis kommit hem från pulkaåkningen. Hur kul som helst, men också sjukt jobbigt ska ni veta. Vi försökte få plats alla fem på snowracern (stavning?) men det gick ju åt helvete. Vi kom en meter om ens det. Jag skyller på alla andra och deras smidighet! Vi åkte ju tåg också, det är ju bara ett måste. Det gick väl sådär. Vi provade även på att åka pulka efter bilen, sjukt kul. Linda och Victor skulle självklart testa att stå upp på pulkan och det blev några rejäla vurpor. Vi har några på film även om Linda missade den roligaste av dem alla. Så bra var hon med kameran liksom. Det var i alla fall sjukt kul och vi bestämde oss för att ta vårt pulkaäventyr till en högra dimension imorgon. Vi ska då befinna oss i Albybacken med påsar, snowracers och kanske även en pulka. Vi hoppas denna gång på att fler vill följa med och leka i snön. Desto fler vi är desto roligare blir det ju självklart.
Det är så sjukt kul att vara ute och leka i snön och komma hem utan att frysa. Jag är fortfarande varm vilket var underbart. Jag och Linda gjorde även snöänglar på vägen hem. Ni får säkert se både bilder och filmer på facebook så fort Linda lagt upp dem. Så håll utkik gott folk! =)
Jag ska äta upp min fil och sedan göra mig iordning för att nanna kudden. Sov så gott. En massa pussar
Det är så sjukt kul att vara ute och leka i snön och komma hem utan att frysa. Jag är fortfarande varm vilket var underbart. Jag och Linda gjorde även snöänglar på vägen hem. Ni får säkert se både bilder och filmer på facebook så fort Linda lagt upp dem. Så håll utkik gott folk! =)
Jag ska äta upp min fil och sedan göra mig iordning för att nanna kudden. Sov så gott. En massa pussar
Tankeställare
Senaste fikan med Frida gav mig en ny inställning till livet. Vi alla tänker olika och det är alltid roligt att dela med sig av sina erfarenheter. Den människan gav mig nästan en hjärtattack, det är så mycket man inte vet/tror om henne. Detta gäller självklart inte bara henne, utan allt och alla man tror sig känna. Det sjuka med det här är hur bra man kan dölja sin insida med sitt yttre. Det hon berättade var bara sjukt och lite roligt kanske, men det var inte det hon sa som gav mig en tankeställare. Det var själva principen att ditt yttre kan lura i stort sett vem som helst.
Idag har jag gjort en lista (jag vet, brist på saker att göra). Den listan består av saker jag vill förändra/förbättra hos mig själv, som människa. Det kan handla om allt från att plocka in disken i diskmaskinen så att mamma blir glad till att jag ska sluta sova naken. När jag skrev ner detta var jag även tvungen att ha en förklaring till det, jag fick inte skriva ner något som inte skulle ge något - om ni förstår vad jag menar? Listan är alltså väl genomtänkt och väldigt bra. Jag har redan idag påbörjat min väg till att bli en "bättre människa". Det här var faktiskt en ganska rolig idé och helt plötsligt känns livet lite mer meningsfullt. Det känns som att man strävar efter det här jag nu har skrivit ner och det blir som ett mål.
Jag kan inte sluta lyssna på låten if tomorrow never comes efter att jag hörde Kevin sjunga den. Han sjöng den till sin flickvän och om man lyssnar på texten så är den så sjukt jävla fin. Även detta gav mig en liten tankeställare; vet de människor jag älskar om att jag faktiskt älskar dem? Detta blev ännu en punkt på min lista. Om jag skulle dö om en timme eller om en vecka så ska jag dö lycklig. De jag älskar ska veta hur mycket jag tycker om dem och hur mycket jag uppskattar att de finns vid min sida. Jag tror att jag är ganska öppen som person, åtminstone mot de jag litar på. Trots det kan jag erkänna att jag har svårt att visa känslor. Samtidigt, vad spelar det för roll om jag skriver ett sms om hur mycket jag tycker om en person eller om jag säger det i verkligheten? Tekniskt sett så betyder det samma sak och vissa har lättare att uttrycka sig i text medan andra föredrar att prata. Jag föredrar nog en blandning men jag har sjukt mycket lättare att få ut det jag vill i text. Det jag ville komma fram till var att jag skiter i om det är finare att säga något i verkligheten! Hellre säger jag det 10 gånger i ett sms än ingen gång i verkligheten!
Jag hoppas att ni som står mig nära vet hur mycket ni betyder. När jag säger att jag inte skulle klara mig utan er så menar jag det. Livet skulle helt klart inte vara värt att leva om inte ni gjorde mina dagar värda att minnas. Nu blev det för mycket kärlek i detta inlägg. Jag måste springa ut i snön nu för jag har ett möte. Där ska jag tala om att jag ska lämna mina småtjejer i över ett år. Jag kommer stå med gråten i halsen när jag ska säga hejdå, jag vill inte!! Därefter ska jag och syster ut och åka pullka och leka i snön. Moaha
PussPuss
Idag har jag gjort en lista (jag vet, brist på saker att göra). Den listan består av saker jag vill förändra/förbättra hos mig själv, som människa. Det kan handla om allt från att plocka in disken i diskmaskinen så att mamma blir glad till att jag ska sluta sova naken. När jag skrev ner detta var jag även tvungen att ha en förklaring till det, jag fick inte skriva ner något som inte skulle ge något - om ni förstår vad jag menar? Listan är alltså väl genomtänkt och väldigt bra. Jag har redan idag påbörjat min väg till att bli en "bättre människa". Det här var faktiskt en ganska rolig idé och helt plötsligt känns livet lite mer meningsfullt. Det känns som att man strävar efter det här jag nu har skrivit ner och det blir som ett mål.
Jag kan inte sluta lyssna på låten if tomorrow never comes efter att jag hörde Kevin sjunga den. Han sjöng den till sin flickvän och om man lyssnar på texten så är den så sjukt jävla fin. Även detta gav mig en liten tankeställare; vet de människor jag älskar om att jag faktiskt älskar dem? Detta blev ännu en punkt på min lista. Om jag skulle dö om en timme eller om en vecka så ska jag dö lycklig. De jag älskar ska veta hur mycket jag tycker om dem och hur mycket jag uppskattar att de finns vid min sida. Jag tror att jag är ganska öppen som person, åtminstone mot de jag litar på. Trots det kan jag erkänna att jag har svårt att visa känslor. Samtidigt, vad spelar det för roll om jag skriver ett sms om hur mycket jag tycker om en person eller om jag säger det i verkligheten? Tekniskt sett så betyder det samma sak och vissa har lättare att uttrycka sig i text medan andra föredrar att prata. Jag föredrar nog en blandning men jag har sjukt mycket lättare att få ut det jag vill i text. Det jag ville komma fram till var att jag skiter i om det är finare att säga något i verkligheten! Hellre säger jag det 10 gånger i ett sms än ingen gång i verkligheten!
Jag hoppas att ni som står mig nära vet hur mycket ni betyder. När jag säger att jag inte skulle klara mig utan er så menar jag det. Livet skulle helt klart inte vara värt att leva om inte ni gjorde mina dagar värda att minnas. Nu blev det för mycket kärlek i detta inlägg. Jag måste springa ut i snön nu för jag har ett möte. Där ska jag tala om att jag ska lämna mina småtjejer i över ett år. Jag kommer stå med gråten i halsen när jag ska säga hejdå, jag vill inte!! Därefter ska jag och syster ut och åka pullka och leka i snön. Moaha
PussPuss
Snösnösnösnö
Igårkväll fick jag ett mail som jag läste imorse. Där stod det att jag kanske kommer åka till USA först den 5 januari. Det blir ju lite problem ibland att åka under julen då vissa familjer åker iväg osv. Jag ringde hur som helst och tackade ja till familjen och hon skulle återkomma med ett svar om när jag skulle åka. Det är lite jobbigt när det ändras hela tiden och man aldrig vet riktigt hur det kommer att bli. Förhoppningsvis får jag ett svar ganska snart och först då vet jag säkert NÄR jag kommer att åka. Jag kommer självklart att åka, frågan är bara när. Det skulle vara skönt med ett senare datum för då hinner jag säga hejdå till alla och jag hinner fira jul med släkten, fixa mitt rum och göra allt som står på "the-to-do-list". Samtidigt så känns det bättre om jag åker nu på direkten för då hinner jag inte tänka så mycket och kommer inte hinna fatta något förräns jag befinner mig på andra sidan jordklotet.
Jag blir så jävla glad av att kolla ut genom fönstret och se så mycket snö. Jag fick precis ett sms från min syster om att vi ska ut i snön och åka pulka samt bygga snögubbar. Det lät som en strålande idé, jag älskar när man får vara barn igen!! Just nu har jag precis kommit ut ur duschen och jag sitter här inlindad i en filt. Jag ska göra mig iordning hade jag tänkt men det går inge vidare. Jag har precis bränt en ny skiva och jag kan inte sluta lyssna på den. Så jag springer omkring här halvt naken och dansar och sjunger och jag känner mig så jävla glad!? :D Det lär väl inte bli lika roligt sen när jag stöter på en granne som har sett mina moves i underkläder, men men, den bjuder jag på kära grannar!
Jag blir så jävla glad av att kolla ut genom fönstret och se så mycket snö. Jag fick precis ett sms från min syster om att vi ska ut i snön och åka pulka samt bygga snögubbar. Det lät som en strålande idé, jag älskar när man får vara barn igen!! Just nu har jag precis kommit ut ur duschen och jag sitter här inlindad i en filt. Jag ska göra mig iordning hade jag tänkt men det går inge vidare. Jag har precis bränt en ny skiva och jag kan inte sluta lyssna på den. Så jag springer omkring här halvt naken och dansar och sjunger och jag känner mig så jävla glad!? :D Det lär väl inte bli lika roligt sen när jag stöter på en granne som har sett mina moves i underkläder, men men, den bjuder jag på kära grannar!
Wee
Dagen har gått rätt segt. Jag har lyssnat på musik och suttit och sjungit med. När jag väl var uppe i varv passade jag på att kolla på Sing a long och Singing Bee och jag ägde. Därefter tog mamma och jag tag i mitt rum som forfarande ska renoveras även om jag ska flytta. Det viktigaste är att vi kommer igång med att måla och att vi åker och köper allt som jag vill ha till rummet. Sedan behöver vi inte packa upp det, huvudsaken är att allt finns där. Vi plockade därför isär min enorma bokhylla och bar ner allt till källaren (och det som skulle kastas till soprummet). Det låter kanske lätt men fyfan vad trött jag blev. Det var så sjukt jobbigt och visst var det kul att skruva med mejseln till en början, men efter några skruvar blev det faktiskt jobbigt. Man var även tvungen att ta i och samtidigt hålla koll på att inget försvann eller gick sönder. Det tog oss flera timmar att få bort allt och vi båda höll på att få ett astma-anfall efter allt jobb.
När vi var klara åkte vi till centrum för att lämna film och vi åkte även förbi Kimpo för att hämta mina bilnycklar. Han körde ju mig till Gullmars när jag skulle tävla och fick då ansvara för mina nycklar. Mamma var jättenervös eftersom det var sjukt halt ute. Jag tyckte det var askul samtidigt som det är läskigt då min bil är bakhjulsdriven. Jag kom då på den roliga idén att jag och Linda skulle ut och leka med fyrhjulingen.
Vi klädde på oss i stort sett allt som fanns i garderoben och lite till. Väl ute började jag frysa innan vi ens hade börjat åka. Vi sladdade ut på vägarna och började irritera alla bilförare. Det var sjukt halt och precis vid centrum gasade Linda till lite för mycket. Vi åkte, eller ska jag säga snurra?, rakt över vägen och hamnade på fel sida av vägen. Där kom en refug så vi fick snällt åka på vänster sida tills vi lyckades ta oss tillbaka. Tur att bilen som skulle svänga in på vägen där vi åkte väntade tills vi kommit till rätta. Han kollade lite konstigt på oss och var nog argare än vi förstod. Vi busade vidare och det var kul som alltid. Denna gång krockade vi i alla fall inte med garaget eller fastnade i någon refug - utveckling från vår sida med andra ord! Credd till oss.
Nu har jag precis kommit hem och jag höll på att blåsa bort. Jag har lagt mitt till rätta i sängen och mina ögon blir allt svårare att hålla öppma. Gud vad skönt det ska bli att sova.
P.S. Vill ni se bilder från tävlingen så finns det en hel del häftiga bilder på facebook. Fia har taggat mig i dom jag är med på men om ni klickar på ett foto kommer ni ju in i mappen och kan säkert kolla på de andra korten också. Puss & Godnatt <3
När vi var klara åkte vi till centrum för att lämna film och vi åkte även förbi Kimpo för att hämta mina bilnycklar. Han körde ju mig till Gullmars när jag skulle tävla och fick då ansvara för mina nycklar. Mamma var jättenervös eftersom det var sjukt halt ute. Jag tyckte det var askul samtidigt som det är läskigt då min bil är bakhjulsdriven. Jag kom då på den roliga idén att jag och Linda skulle ut och leka med fyrhjulingen.
Vi klädde på oss i stort sett allt som fanns i garderoben och lite till. Väl ute började jag frysa innan vi ens hade börjat åka. Vi sladdade ut på vägarna och började irritera alla bilförare. Det var sjukt halt och precis vid centrum gasade Linda till lite för mycket. Vi åkte, eller ska jag säga snurra?, rakt över vägen och hamnade på fel sida av vägen. Där kom en refug så vi fick snällt åka på vänster sida tills vi lyckades ta oss tillbaka. Tur att bilen som skulle svänga in på vägen där vi åkte väntade tills vi kommit till rätta. Han kollade lite konstigt på oss och var nog argare än vi förstod. Vi busade vidare och det var kul som alltid. Denna gång krockade vi i alla fall inte med garaget eller fastnade i någon refug - utveckling från vår sida med andra ord! Credd till oss.
Nu har jag precis kommit hem och jag höll på att blåsa bort. Jag har lagt mitt till rätta i sängen och mina ögon blir allt svårare att hålla öppma. Gud vad skönt det ska bli att sova.
P.S. Vill ni se bilder från tävlingen så finns det en hel del häftiga bilder på facebook. Fia har taggat mig i dom jag är med på men om ni klickar på ett foto kommer ni ju in i mappen och kan säkert kolla på de andra korten också. Puss & Godnatt <3
USA here I come!!
Det första jag gör när jag kommit hem från Örebro är att sätta mig vid datorn. Jag kollade facebook lite snabbt och sedan loggade jag in på mailen i hopp om att jag hade fått en familj i USA. Jag ser då mailet "you have a match" och loggar genast in på sidan där jag kan läsa om familjen. Precis när jag fått upp deras beskrivning ringer det hemma och jag hör hur min mamma börjar prata engelska. OH MY GOD tänkte jag och tog emot telefonen. Jag möttes då av en super härlig röst som verkligen ville ha mig. Det är en ensamstående mamma som från grund och botten är spanjor. Hon har tre barn som är 7, 9 och 10. Dessa håller på med exakt samma saker som jag själv finner är roligt; ridning, fotboll och gymnastik. Hon är psykolog vilket jag alltid har varit intresserad av och jag kan nog lära mig ett och annat. Hennes man hade nyligen gått bort, varför vet jag inte, så det har varit en tuff period för både henne och barnen. De har även en hund som jobbar, den hjälper blinda och döva de tre dagar i veckan som mamman i familjen jobbar. Den är tydligen sjukt väluppfostrad eller vad man ska säga och talade om när den var hungrig osv. Den kunde även ta av mig strumporna om jag så ville ..
De bor i Houston och det var tydligen en stor stad och det fanns stora möjligheter för mig att få en bra utbildning om jag vill plugga, träna dans eller gymnastik, gymma osv. Staden hade allt man kan önska sig helt enkelt. Klimatet är varmare än här, det är typ som våran sommar och lite varmare beroende på månad. Jag frågade om det fanns risk för snö och sa att jag höll på att blåsa bort här hemma. "Don't worry, we don't have snow here. And if there is snow, it's for a day at most and that day everyone stays att home, no one drives because no one knows how to handle it" Jag höll på att skratta ihjäl mig, förstår ni att alla låser in sig om det kommer snö? Fett sköna, tänk om vi också skulle göra det, typ gå i ide under vinterhalvåret. Skulle vara helt okej från min sida!
Jag åker alltså den 8 december och då åker jag till NY och går i skolan två veckor typ. Därefter åker jag till familjen och får då tillgång till mitt rum. Jag har tydligen en stor TV på rummet, möjlighet till att använda internet (vet ej om de har en dator till mig eller om jag får införskaffa mig det själv). Jag kommer även ha tillgång till bil på min fritid och hon betalar bensinen så länge som jag är i tjänst. Hon ville att jag skulle bli som en storasyster till barnen och att jag var mer än välkmmen att bli en i familjen. Hon var så sjukt trevlig och allt verkar jättebra so far. Det är med blandade känslor jag tog emot det här beskedet. Jag blev självklart glad eftersom detta är något jag velat göra så länge. Samtidigt så inser jag nu att ett år är sjukt lång tid och jag åker om ca två veckor. Jag kommer säkert bryta ihop där borta då jag inser hur mycket jag saknar alla här hemma. Samtidigt så hoppas jag att jag kommer trivas som fisken i vasken och vilja stanna föralltid.
Örebro - RM 3 21-23 nov
Vi kan ju börja med det mindre roliga; Örebro. Vi åkte dit i tre olika bilar, varav en åkte vilse och kom kanske 2 timmar efter oss andra. Vi som kom i tid åt på thai och när vi var så mätta att vi rullade fram var det dags för förträning i dans. Sjukt jobbigt och golvet var så jävla kallt att mina fötter höll på att gå av. Ni som känner mig vet att mina fötter inte fungerar riktigt som det ska, säg något som inte är fel liksom. Jag har nog ingen blodcirkulation heller skulle jag tro. Detta blir hur som helst sjukt mycket värre när det är kallt - noooot good. Förträningen gick väl sådär. Sedan gick vi tillbaka till skolan och kollade Idol, sjöng lite och sedan var det läggdags. Att sova på luftmadrass kan vara det värsta som finns. Vänder man sig väcker man halva skolan samtidigt som risken att man ramlar av är mycket stor. Att det dessutom är svinkallt på golvet resulterar i att man fryser halvt ihjäl under natten. När man sedan äntligen lyckats somna vaknar man av någon annan idiot som ska vända på sig. När man då vaknat hör man garanterat någon från andra sidan salen som ligger och snarkar som en riktig man. När man då stoppar in mp3 i öronen för att koppla bort allt annnat tar det inte lång tid innan man vaknar för att man trasslat in sig i sladden och knappt får någon luft - och det är då man inser att batteriet även tagit slut. När man sedan ligger där och väntar på att någon ska komma in och säga att man ska gå upp känner man hur jävla ont man har i ryggen. Redo att tävla? - skulle inte tro det va ....
Förträningen på redskap gick väl sådär, golvet var bajsdåligt och volterna blev as låga. Jag lyckades trots det komma med på alla mattavarven, vilket gjorde mig sjukt nervös. Tävlingen behöver vi väl inte nämna så mycket. Vi körde absolut inte bra och min egen insats sög enligt mig själv. Jag misslyckades på både matta och hopp, dansen var väl det som kändes bäst men där fick vi en skitpoäng. Något blev säkert bortdömt. Vi kom delad trea i vår pool men tyvärr räckte inte detta för en finalplats, vi åkte ut på 0,05 poäng, vilket för er som inte fattar är så lite som det bara går. Det sved ganska mycket, hellre hade jag kommit sist. Detta ledde till att alla blev skitgriniga och besvikna/ledsna så vi bestämde oss helt enkelt för att åka hem samma dag. Vi åkte alltså hem en dag tidigare och det var nog ödet för min del ..
(Läs vidare på nästa inlägg)
Förträningen på redskap gick väl sådär, golvet var bajsdåligt och volterna blev as låga. Jag lyckades trots det komma med på alla mattavarven, vilket gjorde mig sjukt nervös. Tävlingen behöver vi väl inte nämna så mycket. Vi körde absolut inte bra och min egen insats sög enligt mig själv. Jag misslyckades på både matta och hopp, dansen var väl det som kändes bäst men där fick vi en skitpoäng. Något blev säkert bortdömt. Vi kom delad trea i vår pool men tyvärr räckte inte detta för en finalplats, vi åkte ut på 0,05 poäng, vilket för er som inte fattar är så lite som det bara går. Det sved ganska mycket, hellre hade jag kommit sist. Detta ledde till att alla blev skitgriniga och besvikna/ledsna så vi bestämde oss helt enkelt för att åka hem samma dag. Vi åkte alltså hem en dag tidigare och det var nog ödet för min del ..
(Läs vidare på nästa inlägg)
:D:D:D:D
JAG SKA TILL USA!!!!!! Jag åker alltså den 8 december och har fått en familj som i mina ögon verkar perfekt. Vi får hoppas på att det stämmer lika bra som min magkänsla. Jag fick samtalet igår och jag hann inte ens läsa om familjen förräns jag hör min mamma prata engelska. Kan det vara dom? Och ja, det var ju det. Jag lovar att berätta allt om familjen och samtalet men jag hinner inte just nu. Jag ska även berätta om tävlingen! Nu ska jag äta frukost och värma mig under en filt med lite te. Jag är precis hemkommen från Linda och snön var nästan upp till knäna på mig. Gissa vad jag hade för skor? Tygskor såklart, väldigt passande till detta väder. Snön gör mig så jääävla glad och jag blev ännu gladare när bussen var i tid. Vi hörs lite senare
Puss/ en väldigt övertaggad liten människa!
Puss/ en väldigt övertaggad liten människa!
God morgon!
Jag bad Linda ringa och väcka mig vilket hon också gjorde. Det är så skönt att ligga och prata i telefon för då hinner man bli pigg, annars tycker man bara på snooze om och om igen och man blir bara tröttare och tröttare för varje gång. Nu sitter jag här i alla fall och lyssnar på Hallelujah, den är så jävla bra. Jag ska snart äta frukost och hoppa in i duschen. Sedan måste jag börja packa, vilket jag fortfarande inte har gjort. Vi ska åka om några timmar och jag vet fortfarande inte om jag måste ta bussen till gullmars eller hur det nu blir. Jag kanske ska börja med att få ner grejjerna i väskan så jag är klar åtminstone!?
Jag börjar faktiskt bli riktigt nervös nu, det var ju år sedan jag tävlade sist. Ikväll har vi förträning men tror bara det är i dans. Förhoppningsvis kommer det kännas lite bättre efter förträningen. Sedan är det bara att ladda om för morgondagen. Gash, jag är sååå nervös!! Jag hoppas jag klarar av att somna om i bilen som jag sätter mig i på gullmars, det är ju ändå typ 2-3 timmars bilresa vi har framför oss.
Håll tummarna för oss i helgen och ni som är troende får gärna be lite :)
Puss på er allihoppa <3
Sweet escape
Hej allihoppa! Jag kom precis hem och fan vad kallt det börjar bli ute. Jag åkte först in till stan för att återigen fika med Frida. Den här gången tänkte vi ta vårt äventyr utanför Tyresö, vilket typ aldrig hänt oss latmaskar förut. Mattias fick underhålla mig större delen av resan i telefonen - tack för comviq kompis! Väl där satte vi oss i zouk gallerian och deras cheescake var sjukt god. Tjejen som jobbade där var hur trevlig som helst och stod och pratade om hur hon tyckte det var för dyrt på det här stället o bla bla. Skön brud, det är hennes jobb som hon klagar på liksom. Hon erkände även att hon egentligen inte får stå och säga sånt här samtidigt som hon viskade "men jag skäms faktiskt ibland". På fiket pratades det om allt mellan himmel och jord och vi kom in på en del intressanta saker. Vi två kan verkligen prata om sånt som ingen annan gärna säger. Det är säkert tankar många andra sitter med, men som inte vågar öppna käften. Det är så skönt när jag är med dig, jag kan verkligen öppna mig fullt ut och lite till.
Sedan åkte jag raka vägen till Danne och Patrik. Jag och Danne tog en promenad i kylan och jag höll på att frysa ihjäl. Vi gick därför in och värmde oss i centrum och jag passade på att ta en chai-latte. Hon som jobbade kände självklart igen mig och påpekade att jag är där varje dag. Jag får väl tacka Lina för det? Hon gav mig att Coffe card som gav mig rabatt, gulligt! Därefter gick jag och Danner ner till vallen för att hålla Patrik sällskap. Vi sparkade lite boll tills vi höll på att frysa fast och då åkte vi hemåt. Jag sjöng med i Takidas nya låt så rutorna höll på att gå sönder och de njöt så in i helvete av sången!!
Jag och mamma satt sedan och åt mat samtidigt som vi lyssnade på lite musik. Vi både diggade med i Basshunters - Now you're gone eller vad den heter. Man blir ju typ astaggad av den, även om det egentligen är värsta skitlåten. Sedan hoppade jag in i bilen för att köra iväg Danne till andra trakter. Gullig som jag är så lät jag honom inte ta bussen i denna kyla. Dock blev han 50 kronor fattigare på denna biltur, lite pengar för någon som jobbar men en hel förmögenhet för sånna som mig. På hemvägen poppades det som vanligt och jag körde raka vägen till Tanito. Som vanligt åt vi allt vi kunde få tag på och vi satt och pratade i säkert fem timmar. Jag kom precis hem därifrån och är helt slut. Vi kollade först på Tila Tequila, vilket jävla drama. Det var nästan kul att kolla på även om jag aldrig kommer förstå mig på folk som vill bli kära i TV. Bara för att jag säger så lär det väl sluta med att jag också kommer vara med i ett sånt där program och bli jättekär. Vi får väl hoppas på att jag har mer vett i skallen än så. Hur som helst så fortsatte vi vår konversation efter programet och är det några som kan prata så är det vi. Tillslut kom hennes mamita in och sa åt oss att gå och sova. Ångesten kom krypande då jag insåg att jag måste ta mig ut i kylan. På med vinterjackan, halsduk och vantar och in i bilen fort som fan. Jag höll på att välta papperskorgen på utvägen, men ni kan vara lugna, han står kvar hel och fin. Jag skuttade sedan snabbt innanför dörren och nu ligger jag här i sängen inlindad i ett varmt täcke. Jag hatar vintern och detta kalla väder. Ingen snö utan bara kyla, ge mig snöööö istället!!
Jag har inte börjat packa än och vi åker ju imorgon. Jag har fortfarande inte fixat någon som kan köra mig till gullmars men jag ska försöka övertala Kimpo att ta min bil. Imorgon blir det till att gå upp hyfsat tidigt så jag har lätt för att somna imorgon. Jag måste även hinna med en del saker innan jag ska åka och desto längre tid jag har på mig att packa, desto större chans att jag inte glömmer något. Nu ska jag sova så hörs vi imorgon, skriver troligtvis innan jag åker.
Godnatt alla ni, och du
Sedan åkte jag raka vägen till Danne och Patrik. Jag och Danne tog en promenad i kylan och jag höll på att frysa ihjäl. Vi gick därför in och värmde oss i centrum och jag passade på att ta en chai-latte. Hon som jobbade kände självklart igen mig och påpekade att jag är där varje dag. Jag får väl tacka Lina för det? Hon gav mig att Coffe card som gav mig rabatt, gulligt! Därefter gick jag och Danner ner till vallen för att hålla Patrik sällskap. Vi sparkade lite boll tills vi höll på att frysa fast och då åkte vi hemåt. Jag sjöng med i Takidas nya låt så rutorna höll på att gå sönder och de njöt så in i helvete av sången!!
Jag och mamma satt sedan och åt mat samtidigt som vi lyssnade på lite musik. Vi både diggade med i Basshunters - Now you're gone eller vad den heter. Man blir ju typ astaggad av den, även om det egentligen är värsta skitlåten. Sedan hoppade jag in i bilen för att köra iväg Danne till andra trakter. Gullig som jag är så lät jag honom inte ta bussen i denna kyla. Dock blev han 50 kronor fattigare på denna biltur, lite pengar för någon som jobbar men en hel förmögenhet för sånna som mig. På hemvägen poppades det som vanligt och jag körde raka vägen till Tanito. Som vanligt åt vi allt vi kunde få tag på och vi satt och pratade i säkert fem timmar. Jag kom precis hem därifrån och är helt slut. Vi kollade först på Tila Tequila, vilket jävla drama. Det var nästan kul att kolla på även om jag aldrig kommer förstå mig på folk som vill bli kära i TV. Bara för att jag säger så lär det väl sluta med att jag också kommer vara med i ett sånt där program och bli jättekär. Vi får väl hoppas på att jag har mer vett i skallen än så. Hur som helst så fortsatte vi vår konversation efter programet och är det några som kan prata så är det vi. Tillslut kom hennes mamita in och sa åt oss att gå och sova. Ångesten kom krypande då jag insåg att jag måste ta mig ut i kylan. På med vinterjackan, halsduk och vantar och in i bilen fort som fan. Jag höll på att välta papperskorgen på utvägen, men ni kan vara lugna, han står kvar hel och fin. Jag skuttade sedan snabbt innanför dörren och nu ligger jag här i sängen inlindad i ett varmt täcke. Jag hatar vintern och detta kalla väder. Ingen snö utan bara kyla, ge mig snöööö istället!!
Jag har inte börjat packa än och vi åker ju imorgon. Jag har fortfarande inte fixat någon som kan köra mig till gullmars men jag ska försöka övertala Kimpo att ta min bil. Imorgon blir det till att gå upp hyfsat tidigt så jag har lätt för att somna imorgon. Jag måste även hinna med en del saker innan jag ska åka och desto längre tid jag har på mig att packa, desto större chans att jag inte glömmer något. Nu ska jag sova så hörs vi imorgon, skriver troligtvis innan jag åker.
Godnatt alla ni, och du
Ordvits
Träningen idag gick faktiskt helt okej. Dansen oroar mig fortfarande men jag får väl dansa lite hemma och ladda allt jag kan. När jag kom hem hoppade jag in i duschen och stod och sjöng ett bra tag. Det är alltid lika kul att höra sin röst när det ekar så fint, dock tror jag inte alla andra uppskattar min stämma lika mycket som jag. Därefter åkte jag och mamma och köpte godis. Jag minns inte senast jag var godissugen, helt sjukt. Jag som åt godis varje dag. Det var en av tre saker jag skulle ta med mig till en öde ö om jag fick välja. Nu tänker jag inte alls i de banorna längre, vilket är helt sjukt. Men en godispåse blev det hur som helst och den står här nästa orörd. Så godissugen var jag efter maten.
Jag har därefter legat i sängen med datorn i ena handen och fjärkontrollen i den andra. Jag har suttit och spelat massa spel med zo0k som bara fuskar (som alltid). Enligt honom fuskar även jag eller så har jag bara jätte mycket tur? Det var kul även om jag inte förstod hälften av spelen. Det blev även lite roligare när sidan var på norska och man fick kuliga meddelanden. Nu har jag även legat och pratat i telefon i timmar med Adam. Alltid lika kul och trots att han befinner sig uppe i norrland så finns det hur mycket som helst att skvallra om. Jag tror jag är en riktig skvallertant om jag ska vara ärlig. Men till skillnad från vissa personer så pratar jag med rätt personer. Vill man däremot att hela tyresö och lite till ska veta vad man gör så ska man prata med fel personer. Dessa har man stött på och de finns överallt. Man lär sig ganska snabbt och ger personen i fråga en chans till och sedan går det ganska fort när denna person återigen sumpar sin chans. Det är då man vet att det är en "fel person" att prata med och man börjar ta avstånd.
Nu ligger jag i sängen redo att sova, jag är hur trött som helst. Ryggen värker trots att mamma har masserat den. Imorgon är en ny dag och då får vi ta nya tag gott folk. Godnatt och sov gott!
Jag har därefter legat i sängen med datorn i ena handen och fjärkontrollen i den andra. Jag har suttit och spelat massa spel med zo0k som bara fuskar (som alltid). Enligt honom fuskar även jag eller så har jag bara jätte mycket tur? Det var kul även om jag inte förstod hälften av spelen. Det blev även lite roligare när sidan var på norska och man fick kuliga meddelanden. Nu har jag även legat och pratat i telefon i timmar med Adam. Alltid lika kul och trots att han befinner sig uppe i norrland så finns det hur mycket som helst att skvallra om. Jag tror jag är en riktig skvallertant om jag ska vara ärlig. Men till skillnad från vissa personer så pratar jag med rätt personer. Vill man däremot att hela tyresö och lite till ska veta vad man gör så ska man prata med fel personer. Dessa har man stött på och de finns överallt. Man lär sig ganska snabbt och ger personen i fråga en chans till och sedan går det ganska fort när denna person återigen sumpar sin chans. Det är då man vet att det är en "fel person" att prata med och man börjar ta avstånd.
Nu ligger jag i sängen redo att sova, jag är hur trött som helst. Ryggen värker trots att mamma har masserat den. Imorgon är en ny dag och då får vi ta nya tag gott folk. Godnatt och sov gott!
:):)
Nu har jag dansat här hemma ett litet tag och är helt slut. Jag tog tag i problemet med bordet och flyttade på det. Det var sjukt tungt och jag har säkert lämnat något spår i form av någon repa efter mig. Förlåt familjen om så är fallet. Jag tänkte hoppa in i duschen och börja göra mig iordning. Sedan ska jag ringa Frida och se om hon vill leka med mig.
Jag har glömt att gratta Kimpo som tog körkort igår! Han skulle egentligen följt med mig och besikta bilen men sen ringer människan på kvällen dagen innan och säger att han inte kan för han skulle följa med sin pappa till sjukhuset. Okej fine, det lät ju viktigt så han kan väl få slippa tänkte jag. Jag tror jag ringde runt till halva tyresö för att jag ville ha sällskap och tillslut fann jag den rätta. Igår ringer Kimpo och talar snällt om för mig att han ljög. Jag trodde han skulle säga något helt annat så jag var beredd att ta fram en kniv och ge honom ett oväntat besök. Då säger han istället att han klarade teorin och han igår hade uppkörning - vilket han också klarade. Jag hade verkligen ingen aning om att han höll på med detta och jag måste säga att det var väldigt snyggt gjort av honom att klara av att hålla det hemligt. Glad blev jag i alla fall för hans skull. Så grattis ännu en gång =)
Jag har även något att erkänna. För någon dag sedan spillde jag lite cola och det kan ha hänt att det kom några droppar på tangentbordet. Med tiden har mellanslagstangenten blivit allt segare och mamma trodde förståss att det var hon som gjort något. Jag var ju tillslut tvungen att erkänna vad som faktisk har hänt. Det är skitjobbigt. Man kommer på sig själv när man ser att man tryckt in ca 17 mellanslag utan att veta om det. Nu däremot är den stelare än någonsin och man måste använda våld för att få ner tangenten. Självklart är jag hemskt ledsen för denna olycka och har nu övergått till den andra datorn pga detta.
Puss & Kram
good morning
Då var man återigen vaken och jag sitter just nu och äter frukost med mina duntofflor på rätt plats. Det här kan vara det bästa som finns - nerburrad i en filt med snuttetofflorna på, samtidigt som man äter frukost hur länge som helst. Jag skulle kunna sitta såhär i timmar, men då skulle jag troligtvis få ångest för att jag måste göra något med mitt liv.
Idag ska jag och Frida fika, vilket alltid är lika roligt. Det känns som att man alltid har något nytt att berätta eller skvallra om. Livet som arbetslös är roligare än vad de flesta förstår. Självklart finns det vissa dagar då man funderar på att skaffa ett barn bara för att ha något att sysselsätta sig med. Men oftast så finns saker att göra hela tiden. Finns det ingen man kan trackasera kan man alltid städa sitt rum, sätta på en diskmaskin och göra mamma glad, ta hand om sig själv osv osv. Det går alltid att göra något liksom. Idag är en sån dag då jag känner för att göra mamma lite extra glad. Jag ska sätta på diskmaskinen och dammsuga hade jag tänkt. Det är så små saker som går fort att göra, men som betyder så mycket.
Nu ska jag återgå till mitt te och min fil och kolla på Step up. En sån kille skulle man ju seriöst kunna döda för? Grr, jag vill ha honom!!
Idag ska jag och Frida fika, vilket alltid är lika roligt. Det känns som att man alltid har något nytt att berätta eller skvallra om. Livet som arbetslös är roligare än vad de flesta förstår. Självklart finns det vissa dagar då man funderar på att skaffa ett barn bara för att ha något att sysselsätta sig med. Men oftast så finns saker att göra hela tiden. Finns det ingen man kan trackasera kan man alltid städa sitt rum, sätta på en diskmaskin och göra mamma glad, ta hand om sig själv osv osv. Det går alltid att göra något liksom. Idag är en sån dag då jag känner för att göra mamma lite extra glad. Jag ska sätta på diskmaskinen och dammsuga hade jag tänkt. Det är så små saker som går fort att göra, men som betyder så mycket.
Nu ska jag återgå till mitt te och min fil och kolla på Step up. En sån kille skulle man ju seriöst kunna döda för? Grr, jag vill ha honom!!
fu
Jag hatar dig så mycket att jag knappt vet vad jag heter. Det går inte att förklara känslan och jag tror heller ingen annan kommer förstå. Förstår jag ens själv? En sak vet jag och det är att det jag känner kommer aldrig förändras. Aldrig. Möjligtvis till något sämre. Förhoppningsvis slipper jag se ditt tryne när jag vågat bryta mig loss, när jag insett att det inte finns något annat att göra. Det finns dock en till person som är involverad och det ställer till det mesta. Mina känslor börjar dock angripa denna person istället för jag börjar mer och mer inse att personen i fråga är den som faktiskt kan göra något åt saken. Varför denne inte gör det kan ingen annan svara på tyvärr, inte ens hon själv. Jag blir så ledsen att se dig välja fel väg. Så många gånger som jag varnat dig och ändå vänder du bara ryggen till. Du ignorerar mina ord totalt och byter samtalsämen. "Vill du ha juice?". Jag vet att du inte vill prata om det, men för i helveeeeete, du kan inte leva ditt liv såhär!? Eller jo, det kan du ju, du är precis på väg att fortsätta i den riktigtningen om jag inte tar miste.
Jag vet inte om jag hatar er båda två eller om jag bara är allmänt förvirrad. Jag vet dock att du är på väg att göra ditt kanske livs största misstag, trots att alla nära och kära har varnat dig om och om igen. Det är självklart upp till dig och du ska ju följa ditt hjärta. Men ibland undrar jag om ditt hjärta sitter där det ska, eller om det har landat nere i arslet på dig och dina fisar har förstört känseln i det. Jag vet inte. Men jag vet att du kommer förlora mig inom en snar framtid, som sagt, så fort jag vågat bryta mig loss. Jag har lovat dig att inte tvinga dig välja sida, men om det inte finns någon annan utväg, vad gör man då? Är det såhär du vill ha det? Fine, jag kan anpassa mig till viss del, men jag kommer sakta men säkert försvinna och leva mitt liv - utan dig.
Tack och godnatt!
Jag vet inte om jag hatar er båda två eller om jag bara är allmänt förvirrad. Jag vet dock att du är på väg att göra ditt kanske livs största misstag, trots att alla nära och kära har varnat dig om och om igen. Det är självklart upp till dig och du ska ju följa ditt hjärta. Men ibland undrar jag om ditt hjärta sitter där det ska, eller om det har landat nere i arslet på dig och dina fisar har förstört känseln i det. Jag vet inte. Men jag vet att du kommer förlora mig inom en snar framtid, som sagt, så fort jag vågat bryta mig loss. Jag har lovat dig att inte tvinga dig välja sida, men om det inte finns någon annan utväg, vad gör man då? Är det såhär du vill ha det? Fine, jag kan anpassa mig till viss del, men jag kommer sakta men säkert försvinna och leva mitt liv - utan dig.
Tack och godnatt!
Karrrdemumma
Träningen idag gick bättre än igår. Det betyder självklart inte att det känns bra, men jag krigar på. Imorgon är det träning igen, med andra ord är det bara ladda om och ta med sig leendet till träningen. Jag måste säga att jag har så sjukt kul på träningarna. Fan vad jag saknar de gamla tiderna när det var vi, 700 mot allt och alla. På tal om oss, det var en tjej på den där kursen som kom från Nacka-något. Hon sa med ett leende på läpparna "Från Tyresö, men var inte ni typ skiitbra, alltså ni vann ju allt och Gud vad jag hatade att ens hörs Tyresögymnastiken.." Det var ju verkligen så när vi var lite mindre. Sedan blev vi stora vad gäller ålder, vikt och bredd och vi blev väl inte alltför smidiga i samband med detta. Något hände kan vi alltså konstatera.
Jag tänkte ta en snabbdusch och sedan hoppa ner i sängen och kolla TV. Det är typ asmånga program som jag vill se och alla går samtidigt. Så jag får väl sitta och flippa mellan kanalerna i hopp om att jag ska förstå vad som händer på alla 4 ställen.
Jag kan även tala om för er som vill veta att jag har ont i mina fötter. De är helt blåslagna, det ser ut som om de har varit i krig. Det är rivmärken, sår, blåmärken och sen min tå ska vi inte ens tala om. Att dansa på golv är inget jag rekomenderar. Jag ber till Gudarna att det inte är trägolv i Örebro, fan vad ont jag kommer ha då. Imorse gick jag som sagt upp tidigt för att dansa. Detta ledde självklart till en bula - att jag inte lär mig? Så många bulor som det där bordet gett mig så borde jag ju lära mig att bordet faktiskt står där och att det är jag som ska flytta?
Jag tänkte ta en snabbdusch och sedan hoppa ner i sängen och kolla TV. Det är typ asmånga program som jag vill se och alla går samtidigt. Så jag får väl sitta och flippa mellan kanalerna i hopp om att jag ska förstå vad som händer på alla 4 ställen.
Jag kan även tala om för er som vill veta att jag har ont i mina fötter. De är helt blåslagna, det ser ut som om de har varit i krig. Det är rivmärken, sår, blåmärken och sen min tå ska vi inte ens tala om. Att dansa på golv är inget jag rekomenderar. Jag ber till Gudarna att det inte är trägolv i Örebro, fan vad ont jag kommer ha då. Imorse gick jag som sagt upp tidigt för att dansa. Detta ledde självklart till en bula - att jag inte lär mig? Så många bulor som det där bordet gett mig så borde jag ju lära mig att bordet faktiskt står där och att det är jag som ska flytta?
.
Jag orkade inte blogga igår, var båda ledsen, arg och allt man kan vara - samtidigt. Jag och CarroL var och fikade i flera tmmar, pratade en massa som verkar vara det enda vi tjejer faktiskt är bra på. Vi vandrade sedan omkring och kollade in allt konstigt folk. Vi hittade även världens sötaste unge, en sådan vill jag också ha när jag bli stor. Sedan fick hon äran att följa med mg till omklädningsrummet och byta om eftersom det var dags för träning. Jag kände mig helt tjock och var beredd på att rulla fram på träningen.
Väl uppe på golvet så får vi ett besked som till en början var så irriterande att vi började skratta. De skulle ändra en "liten del" i friståendet och när man ändrar minsta lilla blir allt förändrat. Den lilla förändring blev plötsligt stor och det var många småsaker som vilket håll man ska snurra åt och vilken arm som ska göra vad som ändrades. Det blev allt mer och mer och på tok för mycket för mitt lilla huvud kände jag. Därefter begär det att jag som är minst ska snurra rakt igenom hela gruppen (som också ska snurra) för att på så sätt ta mig till andra sidan. För det första kommer jag inte så långt med mina små ben så det resulterade i att jag och Jennifer stod och kramades när vi hade snurrat färdigt. Därefter fick jag ett antal slag på mig när jag återigen försökte snurra mig igenom gruppen. Vi insåg ganska snabbt att detta inte gick så jag och en annan tjej fick helt enkelt byta plats. Det lät inte så farligt, men sen kom smällen. Att byta plats på mig betydde för min del att ALLT, hela dansen som jag kämpat så med, skulle bytas ut. Allt blev tvärtom, alla rörelser som satt i ryggmärjen ska nu vänjas bort och läras om på nytt. Vi tävlar på lördag, glömde de bort det? Jag är van att folk ändrar precis innan tävlingen, men HELA JÄVLA DANSEN!? Jag bröt ihop, minst sagt. Min tränare sa även att hon inte hade utsatt just mig för detta om hon inte trodde att jag skulle klara av det. Det var behövligt att höra, men tyvärr hjälper det nte mig att komma ihåg vilken arm jag skulle ta upp i den sekvensen ....
Därefter var det bara att ladda om inför tumbling och hopp. Med tårarna längst kinderna sprang jag där och snurrade som aldrig förr. Som vanligt så går det bättre för mig när jag har gråtit. Det har alltid varit så av någon konstig anledning. Det ledde i sin tur till att de petade in mig på fler varv. Bra eller dåligt, jag vet inte? Jag vill ju så frukstansvärt mycket vara med, men det ökar ju samtidigt pressen. Att köra saker man inte känner sig säker på är inte så roligt, förutom om man på tävling lyckas köra perfekt.
Linda plockade upp mig efter träningen och sedan åkte vi hem och tog en promenad. Vi smet även förbi hennes kusin och snodde nybakta bullar. Hur gott som helst =) Vi gick en lång promenad, som allt, trots att vi sagt att vi inte skulle gå så långt. Jag pratade nog inte så mycket och var nog ett ganska tråkigt sällskap. Jag hade för mycket i huvudet helt enkelt, men Linda fick för första gången en syl i vädret och pladdrade på som aldrig förr.
Imorse vaknade jag jättetidigt och kunde inte sova. Jag har drömt om den där jävla dansen. Jag vaknade tidigt och försökte somna om, men allt som fanns i huvudet var dans dans dans. Jag gick upp, satte på musiken och började dansa. Det är svårt, riktigt svårt. Jag har bulor och blåmärken överallt för att det där satans bordet står i vägen, men vad gör man inte för sitt lag?
Ikväll har vi en extraträning mitt i natten, 8-11 pga dessa ändringar. Jag som har solduschat idag kommer väl dansa bort färgen. Attans.
Väl uppe på golvet så får vi ett besked som till en början var så irriterande att vi började skratta. De skulle ändra en "liten del" i friståendet och när man ändrar minsta lilla blir allt förändrat. Den lilla förändring blev plötsligt stor och det var många småsaker som vilket håll man ska snurra åt och vilken arm som ska göra vad som ändrades. Det blev allt mer och mer och på tok för mycket för mitt lilla huvud kände jag. Därefter begär det att jag som är minst ska snurra rakt igenom hela gruppen (som också ska snurra) för att på så sätt ta mig till andra sidan. För det första kommer jag inte så långt med mina små ben så det resulterade i att jag och Jennifer stod och kramades när vi hade snurrat färdigt. Därefter fick jag ett antal slag på mig när jag återigen försökte snurra mig igenom gruppen. Vi insåg ganska snabbt att detta inte gick så jag och en annan tjej fick helt enkelt byta plats. Det lät inte så farligt, men sen kom smällen. Att byta plats på mig betydde för min del att ALLT, hela dansen som jag kämpat så med, skulle bytas ut. Allt blev tvärtom, alla rörelser som satt i ryggmärjen ska nu vänjas bort och läras om på nytt. Vi tävlar på lördag, glömde de bort det? Jag är van att folk ändrar precis innan tävlingen, men HELA JÄVLA DANSEN!? Jag bröt ihop, minst sagt. Min tränare sa även att hon inte hade utsatt just mig för detta om hon inte trodde att jag skulle klara av det. Det var behövligt att höra, men tyvärr hjälper det nte mig att komma ihåg vilken arm jag skulle ta upp i den sekvensen ....
Därefter var det bara att ladda om inför tumbling och hopp. Med tårarna längst kinderna sprang jag där och snurrade som aldrig förr. Som vanligt så går det bättre för mig när jag har gråtit. Det har alltid varit så av någon konstig anledning. Det ledde i sin tur till att de petade in mig på fler varv. Bra eller dåligt, jag vet inte? Jag vill ju så frukstansvärt mycket vara med, men det ökar ju samtidigt pressen. Att köra saker man inte känner sig säker på är inte så roligt, förutom om man på tävling lyckas köra perfekt.
Linda plockade upp mig efter träningen och sedan åkte vi hem och tog en promenad. Vi smet även förbi hennes kusin och snodde nybakta bullar. Hur gott som helst =) Vi gick en lång promenad, som allt, trots att vi sagt att vi inte skulle gå så långt. Jag pratade nog inte så mycket och var nog ett ganska tråkigt sällskap. Jag hade för mycket i huvudet helt enkelt, men Linda fick för första gången en syl i vädret och pladdrade på som aldrig förr.
Imorse vaknade jag jättetidigt och kunde inte sova. Jag har drömt om den där jävla dansen. Jag vaknade tidigt och försökte somna om, men allt som fanns i huvudet var dans dans dans. Jag gick upp, satte på musiken och började dansa. Det är svårt, riktigt svårt. Jag har bulor och blåmärken överallt för att det där satans bordet står i vägen, men vad gör man inte för sitt lag?
Ikväll har vi en extraträning mitt i natten, 8-11 pga dessa ändringar. Jag som har solduschat idag kommer väl dansa bort färgen. Attans.
.,.,.,
Våra dörrar har äntligen kommit på plats och de är jättefina! Ni anar inte hur glad man kan bli över att se en dörr när man varit utan dem i flera dagar. Alltså jag blev så glad av både resultatet och att jag nu äntligen kan spela min musik och ha lite privatrum. Okej, det finns nog inget ord som heter så men ni kan ju försöka översätta privacy. Man säger ju inte privatliv, det är typ sex and stuff för mig. Jag tror seriöst att jag ska bli ord-påhittare-professor. Jag är grym på detta och kommer dagligen på nya ord som egentligen inte finns, men som alla ändå förstår. Det är kul ibland men kan bli irriterande efter ett tag då det blir svårt att uttrycka sig.
Jag ska ju göra om mitt rum som ni kanske har hört. Mamma och jag bestämde oss för att bära ner allt i det nya förrådet och hon är fan klenare än klenast. Jag undrar vad hon gör när hon tränar för hon är fan lika svag som hon alltid varit i armarna. Vi skulle hämta kärran så vi slapp bära allt och jag höll seriöst på att kissa på mig. Först får hon ett damputbrott för att någon idiot ställt allt så dumt. Hon satte sedan fast sig själv i handtaget, som enligt henne bara ploppat upp när hon skulle resa sig upp. Där satt min kära mor fast och då kom nästa utbrott ....
Väl ute låg vi båda två nästan på marken av allt skratt. Vi (läs jag) började sedan lasta på alla grejjer och under tiden håller min mamma på med något helt annat. När allt står på förutom stolen som inte fick plats ser jag henne sitta på den. Hennes idé var att om hon satt på stolen och höll i kärran, så kunde jag dra henne framåt? Hon tror självklart starkt på denna idé själv och sitter kvar ett bra tag tills jag lyckades övertala henne om att hon bara skulle skada sig. Vi körde in i allt som kom i vår väg. När vi sedan skulle tillbaka fick jag sitta på kärran, precis som alla småbarn gör. Det var skitkul och vi åkte till och med två gånger över guppet - jihaa.
Nu skriker hon igen och behöver väl hjälp med att lyfta något. Stackars liten ..
Jag ska ju göra om mitt rum som ni kanske har hört. Mamma och jag bestämde oss för att bära ner allt i det nya förrådet och hon är fan klenare än klenast. Jag undrar vad hon gör när hon tränar för hon är fan lika svag som hon alltid varit i armarna. Vi skulle hämta kärran så vi slapp bära allt och jag höll seriöst på att kissa på mig. Först får hon ett damputbrott för att någon idiot ställt allt så dumt. Hon satte sedan fast sig själv i handtaget, som enligt henne bara ploppat upp när hon skulle resa sig upp. Där satt min kära mor fast och då kom nästa utbrott ....
Väl ute låg vi båda två nästan på marken av allt skratt. Vi (läs jag) började sedan lasta på alla grejjer och under tiden håller min mamma på med något helt annat. När allt står på förutom stolen som inte fick plats ser jag henne sitta på den. Hennes idé var att om hon satt på stolen och höll i kärran, så kunde jag dra henne framåt? Hon tror självklart starkt på denna idé själv och sitter kvar ett bra tag tills jag lyckades övertala henne om att hon bara skulle skada sig. Vi körde in i allt som kom i vår väg. När vi sedan skulle tillbaka fick jag sitta på kärran, precis som alla småbarn gör. Det var skitkul och vi åkte till och med två gånger över guppet - jihaa.
Nu skriker hon igen och behöver väl hjälp med att lyfta något. Stackars liten ..
Tumblingkurs, check!
Jaha, då var man en utbildad ledare i tumbling. Dagen innan äventyret skulle börja spenderades med grabbarna. Vi hade grabbkväll med lite öl, kortspel (med pokerkort, as sköna) och det blev även en del sång till alla musikaliska TV-program såsom Idol och Singing Bee. Vi kollade även på filmen Taken och jag kan tyvärr inte yttra mig om vad jag tyckte då jag missade hälften. Det brukar vara så när jag kollar på film av olika anledningar, främst att jag somnar. Linda som inte förstod mitt sms trodde ju att vi skulle gå ut och kolla på taken som sitter på husen och ja, hon är blond under sitt brunfärgade hår!
Äventyret som började klockan 7 dagen efter var inte så populärt då det blev lite sömn för min del. När jag sedan fick sätta mig i bilen med hög musik och vråla på som jag alltid gör blev jag dock lite piggare. Väl framme ville jag bara krypa ner i en varm säng och sova igen. Denna kurs höll alltså på från klockan 9 till ca 22 och därefter skulle vi plugga eftersom vi hade prov dagen efter. Det var en hel del sköna människor och även många bekanta ansikten från tidigare kurser. Vissa borde dock hålla sig borta från gymnasterna då de inte har någon känsla ALLS för hur man passar. En kille typ slängde iväg dem och skrek varje gång "GICK DET BRA DÄR BORTA!?". Tidig, Nära, Följsam är nyckelorden för att bli en bra passare, tror ni han uppfyllde något av kraven? Trots det blev han godkänd, men han fick sig en varning, moahaha! Mitt praktiska prov gick faktiskt bra, jag var självklart först ut - fråga mig inte hur mitt namn kunde hamna först. Det är sjukt jobbigt och ganska svårt att hinna in när vissa har en jävla fart då de kör. Men som sagt, det gick bra och lärorikt. Sedan var det även en teoretisk del och jag lyckades pricka in alla rätt, MVG, tack tack. Kryssfrågor är nästan svårare då vissa frågor är så dumma att man måste chansa sig fram. Nu vet jag ju att jag även är duktig på att chansa, tjing tjing!
Äventyret som började klockan 7 dagen efter var inte så populärt då det blev lite sömn för min del. När jag sedan fick sätta mig i bilen med hög musik och vråla på som jag alltid gör blev jag dock lite piggare. Väl framme ville jag bara krypa ner i en varm säng och sova igen. Denna kurs höll alltså på från klockan 9 till ca 22 och därefter skulle vi plugga eftersom vi hade prov dagen efter. Det var en hel del sköna människor och även många bekanta ansikten från tidigare kurser. Vissa borde dock hålla sig borta från gymnasterna då de inte har någon känsla ALLS för hur man passar. En kille typ slängde iväg dem och skrek varje gång "GICK DET BRA DÄR BORTA!?". Tidig, Nära, Följsam är nyckelorden för att bli en bra passare, tror ni han uppfyllde något av kraven? Trots det blev han godkänd, men han fick sig en varning, moahaha! Mitt praktiska prov gick faktiskt bra, jag var självklart först ut - fråga mig inte hur mitt namn kunde hamna först. Det är sjukt jobbigt och ganska svårt att hinna in när vissa har en jävla fart då de kör. Men som sagt, det gick bra och lärorikt. Sedan var det även en teoretisk del och jag lyckades pricka in alla rätt, MVG, tack tack. Kryssfrågor är nästan svårare då vissa frågor är så dumma att man måste chansa sig fram. Nu vet jag ju att jag även är duktig på att chansa, tjing tjing!
:)
Jag är kär
Fortfarande pigg
Igårkväll när jag inte kunde sova erbjöd jag Linda och Lotta skjuts hem eftersom de var ute på äventyr mitt i natten. Jag hoppades självklart på att de skulle tacka nej till erbjudandet så jag kunde ligga kvar och mysa i sängen. Under tiden låg jag och trackaserade Kimpo med massa sms och lyckades även lura med honom att hämta tjejerna. Det blev en pratsam bilresa och en hel del skratt. Ni är sjuka i huvudet allihoppa, men det är väl därför jag tycker om er I guess. Jag droppade av alla och tvingade sedan med mig Linda hem till mig då jag ville ha sovsällskap. Utan ett enda argument följde hon med och det händer inte ofta gott folk! Vi låg och prata en stund och bestämde oss sedan för att försöka sova. Jag vaknar upp lite då och då av att Linda har trängt ut mig på kanten och ligger med ryggen upptryckt i mitt ansikte. Visst är det mysigt mer lite kroppsvärme, men God woman, du tar upp hela sängen!
Jag lunchade med mamma och lyckades även övertala henne att sponsra mig med lite smink. För en sådan som mig som inte jobbar så är smink väldigt dyrt. Jag kan även känna att det finns viktigare saker att lägga pengar på och går därför hellre runt med det smink jag har och tror att jag är en naturlig skönhet. Därefter bar det av ner till hallen för att träna småtjejerna.
Ikväll har jag varit ute på hemligt håll vilket var jättetrevligt. Jag lämnar denna mening till er så får ni speckulera bäst ni vill. Även denna gång drogs min USA resa upp och ja kära vänner, jag kommer att åka förr eller senare men ni gör det fan inte lättare för mig! Jag vill inte ens inse hur mycket jag kommer sakna alla. Förhoppningsvis finns ni kvar när jag kommer tillbaka, men ett år är fan lång tid. Så sluta påminna mig om att jag faktiskt ska åka och låt mig istället njuta av den tid som är kvar. =)
Trots att jag har sovit jättelite och varit vaken heeeela dagen utan att ens tänka på sömn så är jag fortfarande pigg. Nu sitter jag även och dricker cola vilket troligtvis inte gör saken bättre. Jag tänkte avsluta och krypa ner i sängen, kanske kolla Scrubs om det fortfarande håller på. Det är väl lika bra att jag slutar innan min dator slutar åt mig. Den har stängt av sig själv två gånger idag och en gång slocknade den helt. Nu har mamma suttit och pratat med honom ett bra tag, typ som dator-terapi. Den har fungerat hittills så det kanske lönade sig att prata vett med den gamla burken?
Godnatt allesammans. Sov så gott!
Jag lunchade med mamma och lyckades även övertala henne att sponsra mig med lite smink. För en sådan som mig som inte jobbar så är smink väldigt dyrt. Jag kan även känna att det finns viktigare saker att lägga pengar på och går därför hellre runt med det smink jag har och tror att jag är en naturlig skönhet. Därefter bar det av ner till hallen för att träna småtjejerna.
Ikväll har jag varit ute på hemligt håll vilket var jättetrevligt. Jag lämnar denna mening till er så får ni speckulera bäst ni vill. Även denna gång drogs min USA resa upp och ja kära vänner, jag kommer att åka förr eller senare men ni gör det fan inte lättare för mig! Jag vill inte ens inse hur mycket jag kommer sakna alla. Förhoppningsvis finns ni kvar när jag kommer tillbaka, men ett år är fan lång tid. Så sluta påminna mig om att jag faktiskt ska åka och låt mig istället njuta av den tid som är kvar. =)
Trots att jag har sovit jättelite och varit vaken heeeela dagen utan att ens tänka på sömn så är jag fortfarande pigg. Nu sitter jag även och dricker cola vilket troligtvis inte gör saken bättre. Jag tänkte avsluta och krypa ner i sängen, kanske kolla Scrubs om det fortfarande håller på. Det är väl lika bra att jag slutar innan min dator slutar åt mig. Den har stängt av sig själv två gånger idag och en gång slocknade den helt. Nu har mamma suttit och pratat med honom ett bra tag, typ som dator-terapi. Den har fungerat hittills så det kanske lönade sig att prata vett med den gamla burken?
Godnatt allesammans. Sov så gott!
Lyssna till ditt hjärta
Jag kunde inte hålla mig borta och kan ju lika bra skriva inlägg efter inlägg, jag menar livet känns ju så mycket mer meningsfullt då? Det kanske snarare handlar om att jag inte kan sova. Återigen är jag besviken på Scrubs som börjar för tidigt för att man ska kunna somna till det. Jag är på riktigt dåligt humör för jag har ont ont ont!! Som min kära syster sa så "får man ju faktiskt skylla sig själv när man tränar trots att man redan har ont". Det blir ju knappast bättre av träning men jag kan faktiskt inte hålla mig borta. Nu kan jag skylla på att vi snart ska tävla men helt seriöst så tror jag bannemej att jag skulle befinna mig i hallen om jag så hoppade på kryckor. Däremot ska jag sluta klaga, jag får helt enkelt sätta mig i ett hörn och gråta en skvätt istället.
Jag sitter och lyssnar på Kevin Borg - Lyssna till ditt hjärta, precis som alla andra kvällar när jag ska sova. Han är så jävla gryyyym. Han var en stor favorit från min sida redan från början, men jag har aldrig förstått att han får vara med i Idol. Enligt mig är han för bra, en färdig artist, vilket han har varit under alla idolavsnitt. Men jag klagar inte så länge han ger allt han kan och lite till varje fredag.
Imorgon ska jag och mamma äta lunch och sedan kolla på dörrhantag. Could it be more exiting? Vi har ju levt utan dörrar i över en vecka, vilket har varit mer än pest och pina. Nu är dörrarna äntligen klara och de ska hämtas på fredag. Vi kom då på att vi inte har några handtag eftersom vi kastade de gamla. Med andra ord är det väl mer eller mindre ett måste om vi ska kunna använda dörrarna. Det kan även vara nödvändigt om vi vill att våra grannar ska tycka om oss, de saknar nog sina dörrar vid det här laget. Snart kan de minsann sitta och bajsa med stängd dörr!
Badumdumdisch
Återigen var man ute på golvet och snurrade runt. Det var kul. Dock har jag väldigt ont i min lilla tå, som nu inte är så liten utan snarare stor som en fotboll. Som Emsie sa idag efter att hon kraschlandat på nacken; alltså det gör typ inte ont, man kopplar liksom bort det när det kommer till den här sporten. Jag säger inte att man inte har ont och kan bita ihop i andra sporter, men oftast har du någon form av skydd i de sporter som klassas som "lite farligare". Jag skulle till exempel sätta hockey i den kategorin och möjligtvis amerikansk fotboll. Sporterna går i princip ut på att döda varandra utan att domaren ser det, men de har åtminstone skydd. Vi borde ha hjälm och Gud vet vad med tanke på hur ofta folk slår i huvudet, vrider saker ur led osv osv. Det jag ville komma fram till var att den här sporten är nog inte hälsosam någonstans, möjligtvis dansen om man bortser från volterna på golv som måste vara med, man får alltid lite ont någonstans och biter alltid ihop. Man har gjort det sedan man var liten och kommer alltid göra. Jag som utövat både gymnastik och fotboll vet och kan faktiskt säga att man inte biter ihop lika mycket när det gäller bollsporten. Det bara är så och oftast så tror jag du skadar dig mer "allvarligt" när du väl skadar dig. Gymnastik innebär istället mindre skador som sedan blir stora eller stora redan från början, typ en förlamning. Ni skulle sett Påsen idag, hon skulle köra överslagvolt, ni vet säkert inte vad det är, men hon slog huvudet i bordet och nu ser hon ut som en sån där häst ni vet, med horn.
Ikväll försökte Linda lura med mig till Baba Sonic och jag var faktiskt inställd på att följa med. Jag hoppade in i duschen så fort jag ätit och tog bort allt smink. Jag hann så lång som att sminka halva ansiktet, sen insåg jag att jag har typ sjukt ont i tån? Hur ska jag kunna ha skor på mig och dessutom ta med mig ett glatt humör? Linda insåg detta när jag råkade skrika elaka saker i telefon för att mamma höll på och linda om bandaget. Det gjorde ont gott folk. Jag fick hur som helst tillåtelsen att stanna hemma, snällt! Så nu sitter jag här med halva ansiktet sminkat och tycker att jag är allmänt cool.
Min familj i USA som kollar på min application är spårlöst borta. Förhoppningsvis har de åkt på semester bara men det skulle ju vara bra om jag fick ett svar. Jag börjar känna mig lite smått stressad eftersom avresedatumet är 8 december, om någon familj vill ha mig innan dess förståss! Jag tror jag har sagt 6 till de flesta, men detta betyder ju att jag har ännu en helg hemma i Stockholm. Kaching och så log alla!
Puss & Godnatt
Ikväll försökte Linda lura med mig till Baba Sonic och jag var faktiskt inställd på att följa med. Jag hoppade in i duschen så fort jag ätit och tog bort allt smink. Jag hann så lång som att sminka halva ansiktet, sen insåg jag att jag har typ sjukt ont i tån? Hur ska jag kunna ha skor på mig och dessutom ta med mig ett glatt humör? Linda insåg detta när jag råkade skrika elaka saker i telefon för att mamma höll på och linda om bandaget. Det gjorde ont gott folk. Jag fick hur som helst tillåtelsen att stanna hemma, snällt! Så nu sitter jag här med halva ansiktet sminkat och tycker att jag är allmänt cool.
Min familj i USA som kollar på min application är spårlöst borta. Förhoppningsvis har de åkt på semester bara men det skulle ju vara bra om jag fick ett svar. Jag börjar känna mig lite smått stressad eftersom avresedatumet är 8 december, om någon familj vill ha mig innan dess förståss! Jag tror jag har sagt 6 till de flesta, men detta betyder ju att jag har ännu en helg hemma i Stockholm. Kaching och så log alla!
Puss & Godnatt
Händelserik dag .... naaaat
Idag var mötet som jag helt och hållet hade förträngt. Tur att man har vänner som håller koll åt en. Mötet handlade om den där hallen vi har väntat på i flera flera år, en egen gymnastikhall. Det var på tal redan när jag tränade och klassade mig själv som liten. Jag håller faktiskt tummarna, även om det kommer kosta föreningen flera miljoner. De kommer dra in mycket pengar på just arovdet som går till oss tränare, jobbigt att jag åker till USA det året och slipper den underbara tiden utan arvode ....
Jag blev även ivägskickad på en tumblingkurs, läskigt men kul. Jag råkade ju öppna käften lite för fort när jag hörde att det fanns en ledig plats. Ibland kanske man ska tänka efter innan men nu är det försent, lätt att vara efterklok som någon smart jävel en gång sade. Nu är denna helg uppbokad, precis som nästa .. och den efter det .. och just det, sen var det 6 december och det är ju då jag förhoppningsvis ska åka? Hmpf. Jag är hur som helst rädd för kursen för detta innebär att jag ska passa barn jag inte känner på saker som jag kör? Det är ganska svåra saker som vi ska kunna passa på och med tanke på att mina pluttisar kör kullerbytter så har jag så mycket som ingen erfarenhet. Jaja, ingen kan vara värre än Annika som gick kursen när jag var demogymnast. Jag tror hon skadade alla gymnaster hon petade på samt bröt hon armen det sista hon gjorde, men hon klarade provet på något konstigt sätt ..
Jag har spelat kort med mamma vilket alltid är lika trevligt. Jag har även suttit och knaprat på morötter, as gott förövrigt! Nu tänkte jag faktiskt sätta mig och spela lite TV-spel, äta lite fil och bara mysa under täcket. Det är några jättegoda flingor från ICAS egna märke, ni borde testa! Det var Niklas som fick mig att äta dessa mystiska flingor och nu är jag fast. På tal om Niklas, han skulle ju ringa. Men det mongot somnade och var tydligen för trött för att prata, han sköt upp samtalet enda till torsdag, leker han upptagen då eller? Okej att jag pratar mycket och det kan vara svårt att hänga med i svängarna, men såå jobbigt är det faktiskt inte att lyssna på allt jag har att säga NissePisse! FY på dig.
Imorgon är det träning och jag bara längtar, gymnastik är min drog, helt klart.
Kärlek (Till alla förutom Linda, LÄR DIG SVARA I TELEFON KVINNA!!!!)
Jag blev även ivägskickad på en tumblingkurs, läskigt men kul. Jag råkade ju öppna käften lite för fort när jag hörde att det fanns en ledig plats. Ibland kanske man ska tänka efter innan men nu är det försent, lätt att vara efterklok som någon smart jävel en gång sade. Nu är denna helg uppbokad, precis som nästa .. och den efter det .. och just det, sen var det 6 december och det är ju då jag förhoppningsvis ska åka? Hmpf. Jag är hur som helst rädd för kursen för detta innebär att jag ska passa barn jag inte känner på saker som jag kör? Det är ganska svåra saker som vi ska kunna passa på och med tanke på att mina pluttisar kör kullerbytter så har jag så mycket som ingen erfarenhet. Jaja, ingen kan vara värre än Annika som gick kursen när jag var demogymnast. Jag tror hon skadade alla gymnaster hon petade på samt bröt hon armen det sista hon gjorde, men hon klarade provet på något konstigt sätt ..
Jag har spelat kort med mamma vilket alltid är lika trevligt. Jag har även suttit och knaprat på morötter, as gott förövrigt! Nu tänkte jag faktiskt sätta mig och spela lite TV-spel, äta lite fil och bara mysa under täcket. Det är några jättegoda flingor från ICAS egna märke, ni borde testa! Det var Niklas som fick mig att äta dessa mystiska flingor och nu är jag fast. På tal om Niklas, han skulle ju ringa. Men det mongot somnade och var tydligen för trött för att prata, han sköt upp samtalet enda till torsdag, leker han upptagen då eller? Okej att jag pratar mycket och det kan vara svårt att hänga med i svängarna, men såå jobbigt är det faktiskt inte att lyssna på allt jag har att säga NissePisse! FY på dig.
Imorgon är det träning och jag bara längtar, gymnastik är min drog, helt klart.
Kärlek (Till alla förutom Linda, LÄR DIG SVARA I TELEFON KVINNA!!!!)
God morgon!
Igår sov jag hur länge som helst. Jag snooza om i en timme och sedan bestämde jag mig för att ställa om alarmet helt. Det var skönt och behövligt. Sedan var det dags för en fika med Frida (Frida bor i stort sett på fiket). Vi pratade lite skit och sedan fick vi avbryta då jag var tvungen att lura med henne till Apoteket. Jag frågade om de fanns någon salva som kunde hjälpa mig med mitt problem och hon svarade att jag borde gå till en läkare. Jag förklarade snällt att jag ska tävla om två veckor och måste vara vig tills dess, alltså fungerar det inte med en streckning i hela baksida-lår. Hon gav mig då Voltaren som efter igår är min absolut bästa vän. Den började verka efter bara en halvtimme och man var tvungen att vara minst 16 - det låter som allvarliga saker med andra ord. Frida fick därför följa med till träningen lite tidigare för att vi skulle hinna massera in salvan innan träningen började. Mirakelsalvan fungerade och jag kunde stå i balansen med benet rakt upp. Hallelujah, ni anar inte hur glad jag är. Jag hoppas bara att den fungerar på tävlingen och de resterande träningarna, så jag inte hinner bli imun eller något under dessa två veckor.
Efter träningen tänkte vi att vi kyler ner oss några timmar i ishallen. Vi skulle kolla på hockeypojkarna eftersom hennes pojkvän spelar där och det finns en hel del annat folk man känner i det där laget. Till en början blev jag bara irriterad för att man inte förstår ett skit. Frida var ännu mer lost men hon brydde sig heller inte. Oskar fick sedan förklara lite småsaker för mig och då blev det genast roligare. Tack vare vårat stöd på läktaren slutade matchen med 5-3 och jag och Frida är båda övertygade om att det var vår förtjänst.
Nu sitter jag här i pyjamas (Lindas pyjamas som jag förövrigt snott, hihi) inlindad i en filt. Jag ska snart bosätta mig i soffan och äta frukost. Rostade mackor, OBOY, ägg, fil och sedan te ... Mhmhmm! Lite senare får jag förhoppningsvis ett samtal från NissePisse som fortfarande håller till på andra sidan jorden.
Heddå Heddå!
Efter träningen tänkte vi att vi kyler ner oss några timmar i ishallen. Vi skulle kolla på hockeypojkarna eftersom hennes pojkvän spelar där och det finns en hel del annat folk man känner i det där laget. Till en början blev jag bara irriterad för att man inte förstår ett skit. Frida var ännu mer lost men hon brydde sig heller inte. Oskar fick sedan förklara lite småsaker för mig och då blev det genast roligare. Tack vare vårat stöd på läktaren slutade matchen med 5-3 och jag och Frida är båda övertygade om att det var vår förtjänst.
Nu sitter jag här i pyjamas (Lindas pyjamas som jag förövrigt snott, hihi) inlindad i en filt. Jag ska snart bosätta mig i soffan och äta frukost. Rostade mackor, OBOY, ägg, fil och sedan te ... Mhmhmm! Lite senare får jag förhoppningsvis ett samtal från NissePisse som fortfarande håller till på andra sidan jorden.
Heddå Heddå!
Rumsren
Precis hemkommen från Danne. Det blev sällskapsspel även denna kväll med honom och Patrik. Lite senare tittade även Linda förbi. Det blev först en promenad i väntan på att Patriks träning skulle sluta och då råkade vi gå förbi donken eftersom jag ville ha paj. Därefter åt jag Patrik ur huset. Det kan vara värt att nämna att jag, Danne och Patriks brur spelade lite kort medan Patrik gjorde sig fin. Det jag ville komma fram till var att jag vann. Sedan gick vi över till Danne för att jag skulle kunna äta även honom ur huset. Vi spelade sedan ett jätteroligt spel där man skulle beskriva ord och hålla på och knasa sig, vilket jag och Linda vann. Vi kan härmed konstatera att jag är mästaren för denna kväll, en solklar tiopoängare om ni frågar mig.
Jag tänkte fixa lite te (ja, jag behöver ju knappast äta mer ikväll) och sätta på en disneyfilm. Jag älskar disneyfilmer och jag brukar alltid kolla på dem när jag är sjuk och behöver lite uppmuntran. Nu blev jag bara så sjukt sugen att se på en film som gör en sådär barnsligt glad igen. Dessutom är planen att allt ska ner i kartonger imorgon så det är väl bäst att jag passar på medan jag hittar saker och ting här hemma.
Idag kom två söta killar förbi och säger "hejsan hejsan, ni har beställt jultidningar eller alltså.. inte jultidningar men du förstår sånt här .." Hans kompis avbryter med en armbågning i sidan. Aja men här är Dassboken och jag vill faktiskt ha 160 kronor av er.." Han var så söt att jag nästan ville fråga om jag fick bjuda på honom också. Sedan kom jag på att anledningen till att han ens var här var ju för att de skulle på klassresa. Och jag vet tamejfan inte om jag klarar av att skicka iväg honom i en hel vecka när han blivit min. Så jag sket helt enkelt i att bjuda på killen.
Godnatt och sovgott
Jag tänkte fixa lite te (ja, jag behöver ju knappast äta mer ikväll) och sätta på en disneyfilm. Jag älskar disneyfilmer och jag brukar alltid kolla på dem när jag är sjuk och behöver lite uppmuntran. Nu blev jag bara så sjukt sugen att se på en film som gör en sådär barnsligt glad igen. Dessutom är planen att allt ska ner i kartonger imorgon så det är väl bäst att jag passar på medan jag hittar saker och ting här hemma.
Idag kom två söta killar förbi och säger "hejsan hejsan, ni har beställt jultidningar eller alltså.. inte jultidningar men du förstår sånt här .." Hans kompis avbryter med en armbågning i sidan. Aja men här är Dassboken och jag vill faktiskt ha 160 kronor av er.." Han var så söt att jag nästan ville fråga om jag fick bjuda på honom också. Sedan kom jag på att anledningen till att han ens var här var ju för att de skulle på klassresa. Och jag vet tamejfan inte om jag klarar av att skicka iväg honom i en hel vecka när han blivit min. Så jag sket helt enkelt i att bjuda på killen.
Godnatt och sovgott
Ännu en helg
Ingen ville kolla på Idol med mig så jag bestämde mig för att dricka några öl och ha grabbkväll. Jag lyckades lura med mig Linda och Lotta till köket där vi umgicks med Kimpo och co. Lika störda som vanligt, men ett kul tidsfördriv måste jag säga. Sedan promenerade jag och syster hem och satt och pratade som vi alltid gör. Linda var arg på mig på morgonen eftersom jag tydligt fortsatt min grabbkväll hemma, jag snarkade som aldrig förr och levde mig mer eller mindre in i rollen som man. På morgonen bar det av till hallen för att träna småttisarna, jag tror att jag större delen av tiden tröstade barn då alla verkade skada varandra. Min träning på kvällen kaosade rejält, jag har blåmärken i princip överallt, Isas nyckel gick av så vi kom inte in i hallen dit vi skulle. När vi väl kom in fanns självklart ingen musik. Plus att det var bandymatch på vår träningstid, dubbelbokning med andra ord, så vi fick dansa på det hårda gröna golvet i källaren, mindre kul och därav alla blåmärken.
Igårkväll festade vi på hemma hos Oskar och det var så trevligt att vi sket i att dra vidare. Vi stannade ganska länge och när vi väl skulle röra oss hemåt insåg vi att det kommer ta ett jävla bra tag. Nattbussen går ju inte förbi så man måste åka fram och tillbaka liksom. Jag och Sara såg då vår chans att få våra wokade nudlar och började vandra i regnet. Det tog oss ungefär 2 timmar hem men det var helt klart värt det. Sedan kröp vi ner i min varma säng och låg och pratade ett bra tag innan vi somnade. Jag led med henne som skulle upp tidigt, jag somnade om så fort hon smugit ut ur rummet.
Nu sitter jag här och poppar musik och sjunger för fulla muggar. Jag har precis kollat Idol och tror väl förmodligen att jag är lika duktig på att sjunga som vissa av dem där. Tur att ingen är hemma och hör hur jag vrålar, kan tänka mig att jag låter som Johan Palm när han sjöng Abba .. mindre vackert.
Precis som jag så ska många av mina vänner åka iväg till Australien, USA, Barcelona och Gud vet vart. Alla bara åker, förutom Linda dåra. Hon börjar nog få lite ångest över att hon kommer bli övergiven och lämnad kvar här i Tyresö och därför kom jag på den smarta idén att skicka ner henne till Australien. Niklas och annat folk befinner sig där och då kan jag ju lika bra skicka dit henne och låta dom ta hand om henne medans vi andra är borta. Vi får väl se vad som händer och sker. Om hon bestämmer sig för att åka så är det här till dig Niklas: Ta hand om henne, gör inget dumt med eller emot henne och dra inte dina dåliga skämt så hon åker hem efter en vecka!!
Tänkte tillägga en sak till innan jag stänger ner. Igår på festen hade jag och Oskar en spanskaduell som självklart vanns av mig. Man är gryym, så är det ju bara. Det var en massa roligt folk där som man inte träffat på jättelänge. Tack för en trevlig kväll gott folk!
Puss & Kram
skicka ner linda
Igårkväll festade vi på hemma hos Oskar och det var så trevligt att vi sket i att dra vidare. Vi stannade ganska länge och när vi väl skulle röra oss hemåt insåg vi att det kommer ta ett jävla bra tag. Nattbussen går ju inte förbi så man måste åka fram och tillbaka liksom. Jag och Sara såg då vår chans att få våra wokade nudlar och började vandra i regnet. Det tog oss ungefär 2 timmar hem men det var helt klart värt det. Sedan kröp vi ner i min varma säng och låg och pratade ett bra tag innan vi somnade. Jag led med henne som skulle upp tidigt, jag somnade om så fort hon smugit ut ur rummet.
Nu sitter jag här och poppar musik och sjunger för fulla muggar. Jag har precis kollat Idol och tror väl förmodligen att jag är lika duktig på att sjunga som vissa av dem där. Tur att ingen är hemma och hör hur jag vrålar, kan tänka mig att jag låter som Johan Palm när han sjöng Abba .. mindre vackert.
Precis som jag så ska många av mina vänner åka iväg till Australien, USA, Barcelona och Gud vet vart. Alla bara åker, förutom Linda dåra. Hon börjar nog få lite ångest över att hon kommer bli övergiven och lämnad kvar här i Tyresö och därför kom jag på den smarta idén att skicka ner henne till Australien. Niklas och annat folk befinner sig där och då kan jag ju lika bra skicka dit henne och låta dom ta hand om henne medans vi andra är borta. Vi får väl se vad som händer och sker. Om hon bestämmer sig för att åka så är det här till dig Niklas: Ta hand om henne, gör inget dumt med eller emot henne och dra inte dina dåliga skämt så hon åker hem efter en vecka!!
Tänkte tillägga en sak till innan jag stänger ner. Igår på festen hade jag och Oskar en spanskaduell som självklart vanns av mig. Man är gryym, så är det ju bara. Det var en massa roligt folk där som man inte träffat på jättelänge. Tack för en trevlig kväll gott folk!
Puss & Kram
skicka ner linda
MurreBurre
Till träningshallen hittade tydligen en massa folk. Jag var inte med på träningen utan lekte istället coach till mina oldies. Robban kom på besök (antagligen för att kolla in tjejerna i tajta trikåer och dräkt) och sedan kom även mamma förbi. Hon hade köpt tofflor till mig eftersom mina har rymt så jag kunde ta mig hem utan att ha ont, skönt. Mina tofflor har för övrigt kommit till rätta nu då de har varit hemma hos Linda hela tiden, de fick sig en rejäl utskällning vill jag lova! Efter träningen blev det TV-spelskväll med Danne, Patrik och Linda. Inte för att det blev så mycket TV-spel men jag och Linda blev däremot rejält dumförklarade av det där jävla frågesportsspelet vi roade oss med i timmar. Sent blev det, alldeles försent och ja jag var trött imorse.
zo0ka bjöd på frukost denna morgon. Han åt någon konstig "gröt" vilket smakade skit, så jag höll mig till mina mackor och oboy. Jag fick äntligen träffa hans lilla hund, Kelli, skitsööööt verkligen! Hon var mest busig och så och bet nästan sönder mig. Vi försökte lära henne att ligga och göra massa konster, hon var väl sådär. Däremot var hon duktig på att kissa på golvet, duktig vovve! Vi tog sedan en lång promenad med henne och hon vägrade självklart att kissa. Hon är livrädd för barn och typ allt som rör sig ute så svansen befann sig större delen mellan benen kan jag ju säga. Väl hemma igen ringde jag min mormor som bor granne med honom, men hon svarade inte. Eftersom det är fint väder så är hon på skansen. Dit går hon varje morgon (när det är fint väder), från farsta till skansen, det är bra för att vara pensionär måste jag säga! Tråkigt för mig dock, vi som hade tänkt titta förbi och säga hej. Sedan spelade vi kort, mattias fuskade självklart, jag skulle ha vunnit.. helt klart! Sedan busade jag lite till med hunden innan jag var tvungen att gå.
Jag åkte därefter till Danne, eftersom han återigen skulle få stryk i bowling. Han ger sig inte och hade denna gång "övat och skulle nu minsann ta mig". Jag kan med glädje berätta hur det gick för stackarn. Första serien krossade jag honom med typ 133-115, andra serien tappade han ännu mer 161-104 eller något sånt. Han fick dessutom coaching av crewet i bowlinghallen under spelets gång och trots det så slog han mig inte. Jag kan ju även skryta med att ena killen ville att jag skulle börja på bowling. Med mig i laget skulle de säkert vinna många matcher, don't you think? höhö.
Efter storvinsten åkte vi hem till honom och åt lunch med Linda och Patrik. Vofflor som alltid och precis lika gott som alltid. Sedan fick jag åka snabbt som sören ner till centrum då jag skulle fika med Frida. Det känns som att tiden inte räcker till för våra samtal för det finns så sjukt mycket att prata om och berätta. Vi pratade och vi pratade och drack våran chailatte (sjukt god fyi) samtidigt som vi kollade oss runt så att ingen lyssnade på vårat ytterst intressanta samtal. Det är nog det läskigaste med fik, man pratar så högt och är helt inne i sina egna samtal och när man väl tystnar och kollar sig runt ser man att hälften där inne är delaktiga i vår konversation och vet precis vilka som gjort vad osv. Vi får nog prata liteee tystare när vi är bland folk.
Sedan bar det av till hallen för att träna mina småttingar. De är på tok för söta mina tjejer men faaaaan vad de pratar. Det är sjukt, det finns inget stopp. Hur ska man få dessa små liv att lyssna när de bara pratar och pratar och studsar omkring och står på händer? De är som vilddjur och jag blir som ett själv när jag är där. Stackars barn eller stackars mig?
Nu ska jag sluta plåga er med så mycket text. Jag ska ringa till Australien nu och prata lite skit med Niklas istället. Sedan är det nog sovdags för min del, kanske hinner med lite scrubs innan? Sov gott bitches <3
zo0ka bjöd på frukost denna morgon. Han åt någon konstig "gröt" vilket smakade skit, så jag höll mig till mina mackor och oboy. Jag fick äntligen träffa hans lilla hund, Kelli, skitsööööt verkligen! Hon var mest busig och så och bet nästan sönder mig. Vi försökte lära henne att ligga och göra massa konster, hon var väl sådär. Däremot var hon duktig på att kissa på golvet, duktig vovve! Vi tog sedan en lång promenad med henne och hon vägrade självklart att kissa. Hon är livrädd för barn och typ allt som rör sig ute så svansen befann sig större delen mellan benen kan jag ju säga. Väl hemma igen ringde jag min mormor som bor granne med honom, men hon svarade inte. Eftersom det är fint väder så är hon på skansen. Dit går hon varje morgon (när det är fint väder), från farsta till skansen, det är bra för att vara pensionär måste jag säga! Tråkigt för mig dock, vi som hade tänkt titta förbi och säga hej. Sedan spelade vi kort, mattias fuskade självklart, jag skulle ha vunnit.. helt klart! Sedan busade jag lite till med hunden innan jag var tvungen att gå.
Jag åkte därefter till Danne, eftersom han återigen skulle få stryk i bowling. Han ger sig inte och hade denna gång "övat och skulle nu minsann ta mig". Jag kan med glädje berätta hur det gick för stackarn. Första serien krossade jag honom med typ 133-115, andra serien tappade han ännu mer 161-104 eller något sånt. Han fick dessutom coaching av crewet i bowlinghallen under spelets gång och trots det så slog han mig inte. Jag kan ju även skryta med att ena killen ville att jag skulle börja på bowling. Med mig i laget skulle de säkert vinna många matcher, don't you think? höhö.
Efter storvinsten åkte vi hem till honom och åt lunch med Linda och Patrik. Vofflor som alltid och precis lika gott som alltid. Sedan fick jag åka snabbt som sören ner till centrum då jag skulle fika med Frida. Det känns som att tiden inte räcker till för våra samtal för det finns så sjukt mycket att prata om och berätta. Vi pratade och vi pratade och drack våran chailatte (sjukt god fyi) samtidigt som vi kollade oss runt så att ingen lyssnade på vårat ytterst intressanta samtal. Det är nog det läskigaste med fik, man pratar så högt och är helt inne i sina egna samtal och när man väl tystnar och kollar sig runt ser man att hälften där inne är delaktiga i vår konversation och vet precis vilka som gjort vad osv. Vi får nog prata liteee tystare när vi är bland folk.
Sedan bar det av till hallen för att träna mina småttingar. De är på tok för söta mina tjejer men faaaaan vad de pratar. Det är sjukt, det finns inget stopp. Hur ska man få dessa små liv att lyssna när de bara pratar och pratar och studsar omkring och står på händer? De är som vilddjur och jag blir som ett själv när jag är där. Stackars barn eller stackars mig?
Nu ska jag sluta plåga er med så mycket text. Jag ska ringa till Australien nu och prata lite skit med Niklas istället. Sedan är det nog sovdags för min del, kanske hinner med lite scrubs innan? Sov gott bitches <3
Tjenamors!
Jag kan ju börja med ett erkännande; jag satte på mig skor ändå. Jag har precis varit och ätit lunch med Alexdinhoe. Hans teori är att när man är färdig på sin egen tallrik får man börja knapra på nästa, vilket han helt klart levde upp till. Han såg till att både min och hans tallrik var renslickade innan vi lämnade bordet.
Nu tänkte jag ägna lite tid åt mig själv som det så fint heter. Jag tänkte använda ansiktsmask, fixa naglarna och skrubba fossingarna. Jag kan tyvärr inte bada eller fixa hårinpackningar eftersom jag inte får duscha. Imorse var jag busig nog och tog mig friheten att duscha ändå, så jag lindade in halva benet i en stor plastpåse och sedan tejpade jag 900 varv. Foten klarade sig från vatten så idén fungerade utmärkt! Därför ska jag inte riskera att göra om detta och får alltså hålla mig till spagrejjer som inte kräver att man måste plaska omkring i vatten.
Vi hörs senare! Tjillevippen
Nu tänkte jag ägna lite tid åt mig själv som det så fint heter. Jag tänkte använda ansiktsmask, fixa naglarna och skrubba fossingarna. Jag kan tyvärr inte bada eller fixa hårinpackningar eftersom jag inte får duscha. Imorse var jag busig nog och tog mig friheten att duscha ändå, så jag lindade in halva benet i en stor plastpåse och sedan tejpade jag 900 varv. Foten klarade sig från vatten så idén fungerade utmärkt! Därför ska jag inte riskera att göra om detta och får alltså hålla mig till spagrejjer som inte kräver att man måste plaska omkring i vatten.
Vi hörs senare! Tjillevippen
hjeerta
Jaha, då var jobbdagen på H&M avklarad då. Det var hur kul som helst och personalen där kan vara bland de roligaste jag har träffat! Dagen började med att jag först satt i en halvtimme och försökte liva upp min lilla tå, bedövningen hade nu suttit i ett dygn och det kändes inte alls bra. Därefter satt jag i en halvtmme och försökte klura
ut vilka skor jag skulle ha, jag menar foten är större än nästan hela mig och mina tofflor har tydligen rymt. Mamma som tycker jag ska använda käpparna kunde inte övertala mig och jag lyckades efter några smärtstillande tabletter få i foten i ett par förstora skor. Jag tog mig till centrum och jag sattes i arbete på direkten. Jag längtade självklart till kinamaten vi skulle få på kvällen och jag kan säga att den satt fint i magen efter en lång dag. När hela inventeringen var avklarad var det dags att gå hem och nu sitter jag här och tycker ännu mer synd om mig själv än jag gjorde igår. Jävlar vad ont det gör. Såhär i efterhand var det inte värt att gå en hel dag i ett par skor, trots att de var två storlekar förstora så tyckte inte min tå om att bli behandlad så. Detta är väl hans hämnd mot mig och jag lovar little toe, jag ska inte mosa ned dig i ett par skor imorgon!
Imorgon ska jag dock äta lunch med Alex, som jag förövrigt inte träffat på år och dagar känns det som. Jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig till centrum i och med mitt löfte om att inte tvinga ner foten i en sko. Sedan har jag träning på kvällen som jag tänkte kolla på. Jag får helt enkelt flyga ned till centrum och köpa mig ett par tofflor.
En uppdatering om USA: Familjen med tvillingar och en son, (och två doggiesar), verkade lite knäpp så jag tackade nej. Tydligen är man hyfsat populär och redan dagen efter fanns en ny familj på min söksida. De läser min ansökan och jag håller tummarna så hårt jag bara kan. Jag lovar att berätta mer så fort jag vet något, jag vill ju inte säga för mycket innan jag vet säkert. Den här familjen verkar i alla fall sjukt bra och jag hoppas verkligen att det är min familj som jag ska spendera min tid med. Cross your fingers, cross your fingers ..!
Så fort jag kan gå normalt igen så ska jag lura över Kimpo för att riva hyllorna. Allt är i stort sett rensat och nu ska skiten i mitt rum bara ut och sedan kan jag börja kladda med färg. Jag vet inte riktigt om jag ska göra en rosa fondvägg eller en grå. Grått känns så trisst, men ändå stilrent. Rosa är något man kanske tröttnar på, eller inte? Jag älskar verkligen färgen och det känns som att det kan bli ganska fint. Väggen kommer ju knappt synas ändå eftersom jag ska ha en stoor garderob och en stor tavla på den väggen. Skriv gärna vad ni tycker och ge mig tips INNAN jag har målat!
Godnatt <3
ut vilka skor jag skulle ha, jag menar foten är större än nästan hela mig och mina tofflor har tydligen rymt. Mamma som tycker jag ska använda käpparna kunde inte övertala mig och jag lyckades efter några smärtstillande tabletter få i foten i ett par förstora skor. Jag tog mig till centrum och jag sattes i arbete på direkten. Jag längtade självklart till kinamaten vi skulle få på kvällen och jag kan säga att den satt fint i magen efter en lång dag. När hela inventeringen var avklarad var det dags att gå hem och nu sitter jag här och tycker ännu mer synd om mig själv än jag gjorde igår. Jävlar vad ont det gör. Såhär i efterhand var det inte värt att gå en hel dag i ett par skor, trots att de var två storlekar förstora så tyckte inte min tå om att bli behandlad så. Detta är väl hans hämnd mot mig och jag lovar little toe, jag ska inte mosa ned dig i ett par skor imorgon!
Imorgon ska jag dock äta lunch med Alex, som jag förövrigt inte träffat på år och dagar känns det som. Jag vet inte riktigt hur jag ska ta mig till centrum i och med mitt löfte om att inte tvinga ner foten i en sko. Sedan har jag träning på kvällen som jag tänkte kolla på. Jag får helt enkelt flyga ned till centrum och köpa mig ett par tofflor.
En uppdatering om USA: Familjen med tvillingar och en son, (och två doggiesar), verkade lite knäpp så jag tackade nej. Tydligen är man hyfsat populär och redan dagen efter fanns en ny familj på min söksida. De läser min ansökan och jag håller tummarna så hårt jag bara kan. Jag lovar att berätta mer så fort jag vet något, jag vill ju inte säga för mycket innan jag vet säkert. Den här familjen verkar i alla fall sjukt bra och jag hoppas verkligen att det är min familj som jag ska spendera min tid med. Cross your fingers, cross your fingers ..!
Så fort jag kan gå normalt igen så ska jag lura över Kimpo för att riva hyllorna. Allt är i stort sett rensat och nu ska skiten i mitt rum bara ut och sedan kan jag börja kladda med färg. Jag vet inte riktigt om jag ska göra en rosa fondvägg eller en grå. Grått känns så trisst, men ändå stilrent. Rosa är något man kanske tröttnar på, eller inte? Jag älskar verkligen färgen och det känns som att det kan bli ganska fint. Väggen kommer ju knappt synas ändå eftersom jag ska ha en stoor garderob och en stor tavla på den väggen. Skriv gärna vad ni tycker och ge mig tips INNAN jag har målat!
Godnatt <3
Abow vad jag bloggar!
Jag har nog glömt att nämna att mina föräldrar fick den braiga idén att vi lämnar bort alla dörrar i huset och renoverar dem - samtidigt. Pappa bad mig i princip att bo hos Linda eftersom att jag är allmänt störig när det gäller hög musik och om vi tre dessutom ska samsas om toaletter utan dörrar ... ja ni kan ju tänka er själva hur mysigt det kommer att bli efter ett tag. Pappa har tejpat upp lakan på toaletterna, skitmysigt men man har aldrig någon aning om det är någon som gömmer sig där bakom, det står ju inte att det är upptaget direkt. Med andra ord är det alltid lika spännande varje gång man kikar fram bakom lakanet. Min mamma fick äran att gå till grannarna och fråga om vi kunde få låna två dörrar. Den ena skrattade och det tog ett bra tag innan hon fattade att min kära mor var seriös. Den andra (ja vi kunde ju inte sno TVÅ hela dörrar från en och samma familj) kollade på henne som om hon vore dum i huvudet. Båda gick med på det tillslut och det som prioriterades i detta hus var mitt rum pga den höga musiken som alltid spelas och självklart en av toaletterna.
Nu ska mamma massera mig eftersom jag fortfarande har ont och måste vara fit for fight inför tävlingen. Jag har fortfarande ingen känsel i min tå och börjar bli riktigt nervös, har doktorn kapat av något som jag egentligen borde ha haft kvar vid det här laget? We'll see tomorrow.
Sov gott och dröm sött. PussPussPuss
Nu ska mamma massera mig eftersom jag fortfarande har ont och måste vara fit for fight inför tävlingen. Jag har fortfarande ingen känsel i min tå och börjar bli riktigt nervös, har doktorn kapat av något som jag egentligen borde ha haft kvar vid det här laget? We'll see tomorrow.
Sov gott och dröm sött. PussPussPuss
Zombietwins (och en utsatt i Irak)
Såhär tycker jag
Jag tycker faktiskt lite synd om mig själv. Min tå är fortfarande helt borta och jag känner ingenting. Min fot är iskall, den kommer typ låtsna snart. Mamma skulle byta bandaget och oh my gooooood vad mycket blod. Jag ska helt klart inte bli läkare, jag höll på att svimma. När jag berätta för alla vad jag gjort och vad doktorn hittade i min lilla tå så säger alla att jag är äcklig och typ "och DÄR var du inte längre attraktiv". Det känns skönt o höra istället för att ni tycker synd om mig guys! Bara för att ni är så elaka så ska jag ladda upp lite bilder ...
IN YOUR FACE, BLÄÄ!
IN YOUR FACE, BLÄÄ!
Brrrrruum
Igårkväll blev det glass på Donken med några favoriter. Kimpo och co hade bestämt sig för att åka dit och denna gång fick även jag en inbjudan. Dessa killar är sjuka i huvudet på riktigt men fan vad man skrattar. Ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta för att ni är så sjuka. Vart får ni allt ifrån liksom? När man är med er framstår man i alla fall som snäppet smartare och jag blir även lite mer manlig i dessa sammanhang. Johan som precis kvaddat bilen fick ta på sig att vara kvinnan i gänget denna gång, då tjejer inte kan köra bil? Killen hade backat in i muren utanför honom och tyckte detta var helt onödigt, skulle han kvadda den kunde han ju gjort något värre!? Alla resonerar olika, Johan kämpar sig upp till nästa nivå och kommer troligtvis köra ner i något dike snart för att ta detta vidare. Kan även berätta att denna kille tror att man går i vattnet när man dyker. Sedan lät det som så att "jag har nog blandat ihop dykare med folk som befinner sig i rymden" .. Tänk er folk i rymddräkt som jagar fiskar på havets botten, ungefär så ser hans dykardräkt ut - med tunga saker längst benen som gör att man kan gå där nere. Öringesjön kom då upp på tal och där är det ju på tok för mycket sjögräs för att man ska kunna gå omkring, men hans dräkt skulle ju då ha saxar på benen som löste detta problem. Killarna skämtade vidare om att de skulle ha ett långt sugrör där Johan skulle få sin luft ifrån när han vandrade omrking. I detta sugrör skulle de då hälla lite öl och jäger med jämna mellanrum och när han tillslut börjat gå i åttor, då, då visste de att han hade fått lagom mycket i sig. Historierna fortsatte och tankarna blev bara sjukare och sjukare ....
Nu ligger jag här i soffan och äter godis och tycker synd om mig själv. Jag har precis varit hos farbror doktorn och opererat min tå igen. Denna gång behövdes ingen pencillin eftersom den inte var så tjock som sist, men han tyckte ändå att vi kunde skära lite i den. Efter operationen och alla dessa sprutor i tån visade han mig tre stora bitar, den ena var nog större än tån. Detta var då nagelbitar (hårda som ben) som befunnit sig där omkring någonstans. Lösa nagelbitar i tån, eeuw. Inte konstigt att jag har haft ont .. Egentligen skulle han bara göra "en lättare operation och lätta på trycket" eftersom jag snart ska tävla. Men när han fick syn på dessa enorma bitar vad han ju bara tvungen att leka med hela tån. Mamma sa att det vart ganska djupt, jag valde att inte kolla. Jag råkade ju självklart få syn på allt blod och trots att jag har ett stort bandage runt halva foten som täcker detta så vet jag ju vad som gömmer sig där under. Jag satte på en stor socka och ligger nu här och väntar på att bedövningen ska slöppa och smärtan ska komma. So far so good, mamma tar hand om mig som om jag vore ett litet barn och jag ligger här som en prinsessa. Skulle egentligen tränat mina småtjejer idag men jag fick tacka nej, lika bra det.
Imorgon ska jag jobba på H&M och inventera hela butiken. Jag skämtade med CarroL i bilen på väg hem till henne och sa att de gärna fick anställa mig under en dag eftersom hon råkade berätta att de fick god mat sist de inventerade. Hon ringde och kolla med the boss och därmed var biffen kirrad. Jag jobbar 12-21:30 och får förhoppningsvis jobba med henne. Vi får väl hoppas att jag kan gå imorgon så jag slipper hoppa på kryckor.
Nu ska jag kolla film igen och äta lite till, purripurri
Nu ligger jag här i soffan och äter godis och tycker synd om mig själv. Jag har precis varit hos farbror doktorn och opererat min tå igen. Denna gång behövdes ingen pencillin eftersom den inte var så tjock som sist, men han tyckte ändå att vi kunde skära lite i den. Efter operationen och alla dessa sprutor i tån visade han mig tre stora bitar, den ena var nog större än tån. Detta var då nagelbitar (hårda som ben) som befunnit sig där omkring någonstans. Lösa nagelbitar i tån, eeuw. Inte konstigt att jag har haft ont .. Egentligen skulle han bara göra "en lättare operation och lätta på trycket" eftersom jag snart ska tävla. Men när han fick syn på dessa enorma bitar vad han ju bara tvungen att leka med hela tån. Mamma sa att det vart ganska djupt, jag valde att inte kolla. Jag råkade ju självklart få syn på allt blod och trots att jag har ett stort bandage runt halva foten som täcker detta så vet jag ju vad som gömmer sig där under. Jag satte på en stor socka och ligger nu här och väntar på att bedövningen ska slöppa och smärtan ska komma. So far so good, mamma tar hand om mig som om jag vore ett litet barn och jag ligger här som en prinsessa. Skulle egentligen tränat mina småtjejer idag men jag fick tacka nej, lika bra det.
Imorgon ska jag jobba på H&M och inventera hela butiken. Jag skämtade med CarroL i bilen på väg hem till henne och sa att de gärna fick anställa mig under en dag eftersom hon råkade berätta att de fick god mat sist de inventerade. Hon ringde och kolla med the boss och därmed var biffen kirrad. Jag jobbar 12-21:30 och får förhoppningsvis jobba med henne. Vi får väl hoppas att jag kan gå imorgon så jag slipper hoppa på kryckor.
Nu ska jag kolla film igen och äta lite till, purripurri
Halloween helg
Detta skitprogram har nog aldrig varit så dåligt som det är i år. Ja, jag pratar om Idol. Trots det så sitter man där varje fredag och kollar, i hopp om att bli tårögd eller få gåshud. Av en slump när jag var och handlade maskeradkläder inför lördagens bravader träffade jag CarroL som jobbade. Därmed var kvällen uppbokad och vi åkte tillsammans hem till henne efter att hon slutat. Vi åkte förståss vilse och det gick inte alls lika smidigt som man skulle kunna tro. Jag tror jag fastnade i minst 4 vändplatser och jag var nära på att ta genvägen rakt över istället för att köra runt allt om och om igen. Tillslut kommer vi ut och vi finner vägen vi en gång var på, då blinkar alla lampor och jag har seriöst ingen aning om vad dessa lampor betyder, allt jag vet är att de har något att göra med spårvagnar. Eftersom vi inte kände för att bli påkörda så stod vi snällt och inväntade tåget som aldrig kom, sedan körde vi fort som fan över till andra sidan.
De har fått riktigt mysigt trots att allt inte är klart ännu. Niklas jobbar och sliter för fullt medan CarroL bara tar hem mig som stökar ned. Jag tänker inte ens uttala mig om Lars uppträdande men däremot är jag sjukt nöjd över att Sepidhe äntligen åkte ut!!
Lördagens träning var grymt jobbig men gick faktiskt bra. Jag skrattar nog aldrig så mycket som jag gör på dessa träningar! Det är i sådana stunder man undrar varför man i helvete slutade, men jag antar att det är andra saker som spelar in och att allt inte bara handlar om vännerna. Vår tränare tvingade oss även att dansa två och två och placerade mig och Jennifer (som är mest osäkra) tillsammans och jag klassar detta helt klart som mobbning på hög nivå! Där ska man stå och dansa inför hela gruppen när man i själva verket inte kan hela dansen och samtidigt ska alla sitta och bedöma oss och tala om för oss om vi gör något fel. Jag fick i och för sig bra kritik och jag och Jennifer lyckades fan bra med dansen, vi tappade nog inte bort oss en enda gång. Cred till oss! När alla i tur och odning blivit utsatta för denna mobbning var det självklart inte överstökat helt och hållet, nej nu skulle vi filmas också. Det sjuka är att så fort något tar fram en filmkamera så blir man så nervös men alla dansar såå mycket bättre. Jag kollade på filmen efter träningen och det ser faktiskt bra ut. Bättre kommer det att bli och jag hoppas att vi sätter allt klockrent på tävlingen!
På kvällen blev det maskerad och jag och Linda klädde ut oss till zombietvillingar, vi var helt klart ballast! Nu i efterhand kan jag ju tala om att smutsen på tröjan var riktigt smuts, vi hade rullat oss på marken i vattenpölar på morgonen. Sedan var det lite läppstift och vattenfärg/kroppsfärg och lite allt möjligt, resultatet blev bra men det tog emot lite att krama folk. Liselotte var en utsatt i Irak och gick runt och slog till folk med sitt vattenpistol hela kvällen. Jag får väl tacka för en lyckad kväll ´då mina smutsiga vänner =)
Söndagen bestod enbart av jobb och det gick väl både bra och dåligt I guess. Som jag alltid säger när jag varit där; jag ska aldrig mer gå tillbaka till det där stället. Och som alltid så lär jag väl befinna mig där igen om någon vecka.
De har fått riktigt mysigt trots att allt inte är klart ännu. Niklas jobbar och sliter för fullt medan CarroL bara tar hem mig som stökar ned. Jag tänker inte ens uttala mig om Lars uppträdande men däremot är jag sjukt nöjd över att Sepidhe äntligen åkte ut!!
Lördagens träning var grymt jobbig men gick faktiskt bra. Jag skrattar nog aldrig så mycket som jag gör på dessa träningar! Det är i sådana stunder man undrar varför man i helvete slutade, men jag antar att det är andra saker som spelar in och att allt inte bara handlar om vännerna. Vår tränare tvingade oss även att dansa två och två och placerade mig och Jennifer (som är mest osäkra) tillsammans och jag klassar detta helt klart som mobbning på hög nivå! Där ska man stå och dansa inför hela gruppen när man i själva verket inte kan hela dansen och samtidigt ska alla sitta och bedöma oss och tala om för oss om vi gör något fel. Jag fick i och för sig bra kritik och jag och Jennifer lyckades fan bra med dansen, vi tappade nog inte bort oss en enda gång. Cred till oss! När alla i tur och odning blivit utsatta för denna mobbning var det självklart inte överstökat helt och hållet, nej nu skulle vi filmas också. Det sjuka är att så fort något tar fram en filmkamera så blir man så nervös men alla dansar såå mycket bättre. Jag kollade på filmen efter träningen och det ser faktiskt bra ut. Bättre kommer det att bli och jag hoppas att vi sätter allt klockrent på tävlingen!
På kvällen blev det maskerad och jag och Linda klädde ut oss till zombietvillingar, vi var helt klart ballast! Nu i efterhand kan jag ju tala om att smutsen på tröjan var riktigt smuts, vi hade rullat oss på marken i vattenpölar på morgonen. Sedan var det lite läppstift och vattenfärg/kroppsfärg och lite allt möjligt, resultatet blev bra men det tog emot lite att krama folk. Liselotte var en utsatt i Irak och gick runt och slog till folk med sitt vattenpistol hela kvällen. Jag får väl tacka för en lyckad kväll ´då mina smutsiga vänner =)
Söndagen bestod enbart av jobb och det gick väl både bra och dåligt I guess. Som jag alltid säger när jag varit där; jag ska aldrig mer gå tillbaka till det där stället. Och som alltid så lär jag väl befinna mig där igen om någon vecka.
